08 december 2014

Dåliga sadelskydd är dålig reklam

Ett regnskydd till cykelsadeln skulle vara bra att ha tänkte jag. Sådana får man lätt tag på från olika företag nuförtiden. Det är ju en ganska smart reklamprodukt. Väl synlig samtidigt som de faktiskt fyller en funktion. Tji fick jag dock.

Det första regnskyddet jag fick hann jag knappt plocka ut ur sin plastficka innan jag såg att sömmen var uppsprucken, så den gick bort på direkten. De tre nästföljande visade sig vara gjorda av material som inte är vattentäta(!). Det femte var förvisso gjort av ett vattentätt material, men sömmarna som gick runt hela skyddet tog in vatten som därmed samlades under skyddet när det regnar. Den sjätte och sista var också vattentät, men var gjord av någon slags plast som var så styv att den inte riktigt tålde att knycklas ihop, vilken man ju gör med skydden när man klämmer fast den på pakethållaren. Detta resulterade i små otätheter där skyddet böjts för mycket.

Sex nitar av sex möjliga. Tänk att goodwill så lätt blir till badwill. Ingen förväntar sig fantastisk kvalitet av en reklamprodukt. Däremot förväntar man sig att produkten faktiskt uppfyller sitt syfte, hur litet det än må vara. För min del slutade det med en hederlig gammal plastpåse istället. Och företagen som gett mig regnskydd undviker jag helst i framtiden.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

01 november 2014

Musiktipset: Dance with the Dead

Ibland hittar man nya artister som man inte kände till med man direkt fastnar för. Idag tänkte jag tipsa om ett sådan band: Dance with the Dead. Det tycks vara ett litet, ganska okänt band, vilket är anledningen till att jag skriver om dem då jag tycker de förtjänar uppmärksamhet i mediebruset. Om jag ska försöka beskriva musiken är det ganska tung men musikalisk synth/elektro, ofta med elgitarrer som komplement. Perfekt musik när man kodar om du frågar mig. Lyssna på SoundCloud.

Intressant? Andra bloggar om: , ,

Svenska företag som marknadsför sig med olaglig spam (massutskick av e-post)

Enligt Svensk lagstiftning är det olagligt att skicka obeställd e-post till privatpersoner som inte redan är kund hos bolaget eller självmant valt att få del av utskick, tex nyhetsbrev. Bisarrt nog är det dock tillåtet att spamma juridiska personer så som aktiebolag. Detta utnyttjas såklart av näringsidkare som inte är så nogaräknade med etik och sånt. Och om sedan några privatpersoner slinker med i e-postlistorna är det ett antagligen lågt pris att betala, speciellt då risken att åka fast för detta lagbrott är obefintlig.

Jag tillhör dem som är mycket noggrann med hur jag sprider mina e-postadresser, just för att slippa all förbannad spam. Trots detta har jag hamnat i de svenska spammarnas register, sannolikt eftersom min e-post finns registrerad hos skattemyndigheten i samband med min enskilda firma. Sådana register lär vara offentlig handling, så spammarna har väl helt enkelt kommit över dessa och sedan struntat i att ta reda på om företagen är privata eller juridiska.

Dessa företag som använder sig av spam förtjänar inget annat än att lyftas fram så att deras olagliga metoder blir kända för nuvarande och framtida kunder, som då förhoppningsvis undviker att göra affärer med dem. Därför publicerar jag här en kontinuerligt uppdaterad lista med uppgifter om dessa företag. Alla uppgifter är plockade direkt ur den reklam de skickat ut.
    • LED Grossisten, www.ledgrossisten.se, Andesitgatan 21C,  254 68 Helsingborg,  042-457 25 25, helpdesk@ledgrossisten.se 
    •  Sporthälsa / Global Times Group AB, www.sporthalsa.se, info@sporthalsa.se, Tjärhovsgatan 21, 116 28 Stockholm, info@globaltimesgroup.com 
    • E-RollUP Norden AB, Org nr 559002097901, brev@e-rollup.se, info@e-rollup.se, tel 020 - 20 30 30, ostarpsvägen 101, 374 92 Asarum, Blekinge
    • Inköpscentrum, www.inkopscentrum.se, Centralplan 15, 111 20 Stockholm, 08-668 69 96, kundtjanst@inkopscentrum.se 
    • Nordic Bench, Jan Ogner, info@nordicbench.se, Waterfront Building, Klarabergsviadukten 63
      111 64 Stockholm, 08-410 717 30
    • Relation & Brand, Stora Nygatan 33, 111 27 Stockholm, Tel: 08-586 111 00 info@relationbrand.com
    • WebGallerian, webgallerian.se, Box 93, 184 21 Åkersberga, Tel: 08-4200 3878, hej@webgallerian.se
    • Let's Drink, www.letsdrink.eu, support@letsdrink.eu
    • Klockia / Gotlands Ur AB , www.klockia.se, postmaster@reply.klockia.se, b2b@klockia.se, 073 088 78 01, 0498 27 12 90, Klockia, Hästgatan 24, 621 54 Visby
    • Justpayhalf, Bækkebrovej 23, 3220 Tisvildeleje, Danmark CVR: 35025103, Justpayhalf.se, kundeservice@justpayhalf.se
    • Personalrabatten (OELANDIA AB), http://www.personalrabatten.se, 08-519 700 40, info@personalrabatten.se, Personalrabatten Hammarbrinken 30 A 165 71 Hässelby
    • Misterspex (Lensstore), http://www.misterspex.se, 08-55 00 25 60, support@lensstore.se, Org.nr: 556 898 - 4917
    • Grossist.se, Sveriges Grossister AB, Brännkyrkagatan 10 B, Södermalm, 118 20 Stockholm, 08-410 810 02, info@grossist.se
    • ChilliSpain Fastighetsförmedling, chillispain.com, Bengt Bernhed, +34 694 48 91 80,
      bengt.bernhed@chillispain.com
    •  Dammtussen.se, Spjut Interaktiva Medier AB, Skaraborgsgatan 7, 118 46 Stockholm, Orgnr: 556762-4126, kundtjanst@dammtussen.se [Inleder med "erbjudande till dig på företaget som VD, marknadschef, inköpschef, eller ansvarig för maknadsfrågor. Informationen är således inte riktad till dig som privatperson" som att det på något sätt skule friskriva dem från det lagbrott det är...]
    • T&S Reklam, www.tsreklam.se, info@tsreklam.se / kontakt@tsreklam.se, 019-12 34 90, Aspholmsvägen 14, 702 27 Örebro, OrgNr 556630-5297
    •  Jippy.me International Gaming Ltd / Viral Technology N.V, http://www.jippy.me, info@jippy.me
       
    • Mediakonsten i Sverige AB, Niklas Nilsson, www.mediakonsten.se, niklas.nilsson@mediakonsten.se / niklas.n@mediakonsten.se, www.facebook.com/mediakonsten [Uppmanar i sitt spam att gilla dem på FB. Jag postade en varning på deras sida istället!] 
    •  Research Online Nordic AB, Göran Andreasson, 0739-195789, support@researchonlineab.se & info@researchonlineab.se, http://www.researchonlineab.se [spammar även via domänen research-sender.se] 
    • E-K Städservice, Stora Vägen 29, 475 45 Fotö, www.e-kstadservice.se, info@e-kstadservice.se
    • Research Online Nordic AB, researchonlineab.se / telemarketingron.com, Ingebäckslyckan 28 425 65 Hisings Kärra, 0739-195789, info@telemarketingron.com [Skickar ut reklam för: Chronox / Profundi, www.chronox.se / www.profundis.se, daniel@profundis.se, Telefon: 031-154025, Mobil: 0707295212]
    • Trivago Sverige (via solidmailing.eu / metaffiliation.com), mail@solidmailing.eu / info@solidmailing.eu, www.trivago.se [Då Trivago är stora försökte jag kontakta dem angående utskicket, men de svarade aldrig.]
    • Toppart Sweden, toppart@sender66.se / Chronox tidrapportering, www.chronox.se / tommy-hammarsten.fineartamerica.com / Fine Art America, 1450 Second Street, Santa Monica, CA 90401 [En salig röra i detta brev. Spammaren måste rört ihop sina kampanjer]
    • Vinifera, Landsvägen 43, 123 45 Malmö, utskick@vinifera.se, vinifera.se [Någon mer än jag som inte tror att det angivna postnumret 123 45 ligger i Malmö?]
    • Din Åsikt, www.dinasikt.se, Valued Opinions c/o Research Now, 160 Queen Victoria Street, London, EC4V 4BF, Storbritannien
    • Connect Marketing AB, Linnégatan 102, 216 18 MALMÖ, order@connectmarketing.se, www.connectmarketing.se [HAR ETT GMAIL KONTO SOM SVARSADRESS, MED FÖLJANDE SMÅTT AVSLÖJANDE NAMN: "connectmarketing skräppost svar"]
    • TemNet, info@temnet.se, Org nr: 969753-6036
    • Köksbutiken, Koksbutiken.nu, Zander & Bringholm Förvaltning AB, Amalia Jönnsonsgata 17, 421 31 Västra Frölunda, Org: 556433-7532, info@koksbutiken.nu
    • EuroJackpot / LottoLand
    • Resemagasinet Buss, Box 4147, 102 63 Stockholm, info@resemagasinetbuss.se, www.resemagasinetbuss.se, per@resemagasinetbuss.se
    • Svenskt Bolagsregister, c/o Epicenter, Malmskillnadsgatan 32, 111 51 Stockholm [En läsare uppmärksammade mig på att dessa säljer bolagsförsäkringar i brev prydda med Svenskt Näringslivs logga!]
    • TemNet, Org nr: 969753-6036 , info@temnet.se
    • Rättviks Skylt & Tryckeri, 0248-107 77 / 070-205 80 79, info@rattvikstryckeri.se, www.rattvikstryckeri.se
    • Grossist.se, info@grossist.se, 08-410 810 02
    • Jan Blomström AB, info@janblomstrom.se
    • Hälsokällan Sverige AB, Stockholm: 08-611 62 02 | Uppsala: 018-10 52 20 | Göteborg: 031-13 14 10 | Skåne: 040-12 31 00, http://www.halso-kallan.se, info@halso-kallan.se [Skriver "Gratis" i titeln på sina olagliga utskick, men brevet innehåller ingenting om att det skulle vara gratis...]
    • Deduco / YourB2B
    • Vitalförlaget, www.vitalforlaget.com, info@vitalforlaget.se
    • Sweden Crystal Design, Telefon: +4640 - 23 68 73 , www.swedencrystal.se, info@swedencrystal.com, Box 471 , 20124 Malmö
    • Göteborgs-Posten / ja-tack.se
    • Vinguiden.com / Memoro Italia / wineteam.se /  Vin & Cocktailguiden i Sverige AB, Norrtullsgatan 57, 113 45, Stockholm, www.vinguiden.com, info@vinguiden.com
    • Dustin, Augustendalsvägen 7, 13tr, 131 52 Nacka Strand, skickat från e-postutskick.nu
    • Swedish Domains AB, Varuvägen 9, 125 30 Älvsjö, 08-570 339 00, OrgNummer 556557-1055, www.svenskadomaner.se, support@svenskadomaner.se
    • Dite International AB, Box178, 746 24 Bålsta, 08 519 573 61, info@dite.nu, www.dite.nu
    • Modernera AB, Maltgatan 12, 12079 Stockholm, www.modernera.se, info@modernera.se
    • MKL Invest, www.mailadresser.nu, mkl@postmanager.eu, Smidesvägen 12, 171 41 Solna, sthlm@mailadresser.nu, Stora varvsgatan 6, 211 19 Malmö, malmo@mailadresser.nu
    • Finfa.se, Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation för arbetsgivare, Mats Wikberg
    • Salesleads, www.salesleads.se, info@salesleads.se
    • Bolagssidan, Malin Andersson, kundtjanst@bolagssidan.se, 031-31 39 249, Box 530 67, 400 14 Göteborg, www.bolagssidan.se
    • WebButlerwww.webbutler.se, 08-717 71 25, Peter Bengtson, peter@webbutler.se, Joakim Bengtson, joakim@webbutler.se, Ljuskärrsvägen 31, 133 31 Saltsjöbade
    • GlobalXDesign AB, www.globalxdesign.com, info@globalxdesign.com, Rälsgatan 2, 722 33 Västerås, 070-6244026
    • Bilweb AB, bilweb.se, Hulda lindgrens gata 8, 421 31 Göteborg, 08-23 30 00, info@bilweb.se
    • GravyrButiken AB, GravyrButiken.se, 0768 - 100 312, info@gravyrbutiken.se
    • Gulans.se, Netify AB, Hulda lindgrens gata 8, 421 31 Göteborg, 08-23 30 00, info@gulans.se 
    • IQ Solutions, Box 583, 291 26, Kristianstad, 044-102300, 044-102329, nils@iqsolutions.se, support@iqsolutions.se, iqsolutions.se, quid.eu
    • Wiedland, wiedland.se, safecut@wiedland.se, 040-534030
    • Upphandlingsgruppen AB, Maria Johansson, Business Growth Coach, Telefon: 031-31 39 249, Fax: 031-31 38 172, kundservice@upphandlingsgruppen.se, www.Upphandlingsgruppen.se, www.hittaupphandlingar.se
    • ITFORDIG punktse Sverige AB, Org nr 556976-8335, www.itfordig.se, info@itfordig.se [säljer e-post listor]
    • Vitalförlaget, www.vitalforlaget.com, info@vitalforlaget.com
    • Upphandlingsgruppen AB, Maria Johansson, 031-31 39 249, www.upphandlingsgruppen.se, http://www.hittaupphandlingar.se, kundservice@upphandlingsgruppen.se
    • Telemission AB, Varuvägen 9, 125 30 Älvsjö, 08-727 10 20, www.telemission.se, sales@telemission.se 
    • Resegeometri Nordic AB & Quicksearch, www.resegeometri.se, jan.borg@resegeometri.se, support@quicksearch.se
    • Executive People AB, Kopparbergsvägen 45, 72219  Västerås, 021-33 80 800, www.executivepeople.se
    • Everything IT Skandinavien AB, Textilgatan 43, 120 30 Stockholm
    • Veckansklipp.com, info[at]veckansklipp.com [notera dubbelmoralen hos detta företag, som använder [at] istället för @ i ett försök att själva undvika att hamna i spammarnas register!]
    • Bobex.com N.V., 08 55 11 49 48, jamfor-offerter.se
    • SnabbaSignaler.com, Maja Nilsson, skype ID: lena.berg47, lena.berg@snabbasignaler.com [Pesonen som påstås skickat ut brevet har tydligen en annan persons namn som skype-adress. Är det verkligen någon som gör affärer med sånna här skojare??]
    • Solid Marketing Group, mail@solidmailing.eu, info@solidmarketing.eu [Skickar ut reklam som ser ut att komma från andra företag]
    Värt att lyfta fram är även företag som ovanstående ibland anger som adresskällor eller som tillhandahåller tjänster för att massutskick av e-post:
    • Resegeometri respondentpaneler
    • MailON / Aktiv Annonsering i Sverige AB, info@mailon.se, Box 3535, 114 09 Stockholm, 08-124 512 60, Org nr : 556882-8015
    • E-Send / HeadForward of Sweden AB, www.e-send.se, 019-135500 [Läs mer om den kriminella person som ligger bakom detta här]
    •  
    • Spready, Box 5235, 102 45 Stockholm, 08-403 720 00, info@spready.se, www.spready.se / XMC, www.xmc.se
    • MailCom Europe AB, Mats Lindström, Kungsgatan 1, Örebro, 70211, 046-191273 [KUNGEN AV SPAM]
    • Spillit.se
    • Compost Marketing AB (Carma Mailer / NNMail.com), Compost Marketing AB, Drottninggatan 55, ög, 111 21 Stockholm, +46 8 505 721 00, www.compost.se, support@compost.se
    • MinuteMailer, www.minutemailer.com
    • Adressdata, adressdata.com, 0706-42 44 11, info@adressdata.com
    • bizsender.se 
    • MailEasy AB, maileasy.se, theletter.se

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

    04 oktober 2014

    En RUT-anekdot

    Min föräldrar flyttade nyligen från sin hyreslägenhet. Den obligatoriska flyttstädningen var något som oroade min mamma. Pga av kroppsliga besvär kunde min pappa inte hjälpa till så mycket med detta. Min mamma hade ett mastodontjobb framför sig när det gällde att städa de över hundra kvadratmeterna.

    De hade dock noterat att några grannar ibland fick hjälp med att städa sitt hus. De hörde efter vad det egentligen skulle kosta, och det visade sig att med rutavdraget skulle det inte bli alltför dyrt. "Bara" 25kr kvadratmetern. Närmare 3000kr för en flyttstädning med andra ord, så det var ju inte gratis precis. Mina föräldrar är inte rika. Dessutom ganska snåla. Fullpris för en flyttstädning hade varit för mycket för dem. Men tack vare rutavdraget så hamnade priset på en så pass rimlig nivå att det blev acceptabelt. Det visade sig också att städfirman, kanske inte helt oväntat, kunde utföra arbetet för 20kr kvadratmetern "utan kvitto". Det tyckte dock inte mina föräldrar var lönt.

    Det jag tar med mig från denna historia att detta är att rutavdraget faktiskt fungerar. Utan rutavdraget hade mina föräldrar sannolikt aldrig anlitat städfirman, utan gjort jobbet själv. Min mamma, numera pensionär, hade fått skrubba rent 25års ingrodd smuts i en jättestor lägenhet. Vilket känns väldigt onödigt när det finns unga friska människor som kan utföra samma jobb och bidra med skatt till samhället. Det är osannolikt att mina föräldrar själva kontaktat firman och försökt anlitat dom svart. Vi kan dock konstatera att städbranschen är en typisk bransch där svartjobb är rikligt förekommande, vilket bekräftades av att mina föräldrar utan att ha frågat om det fick både vitt och svart anbud från firman. Men även om svartjobbet var något billigare tyckte de alltså att det var bättre att ta det vitt. Utan rutavdraget hade skillnaden varit mycket större. Det känns rimligt att tro att rutavdraget faktiskt omvandlat många svartjobb till vita. Huruvida detta går plus eller minus för stadskassan vet jag inte, men det känns positivt att det kunna påverka en problematiskt branschen.

    Ska man se det ur ett större perspektiv kan jag dock tycka att problemet är att människor är så dyra att anlita i Sverige. För privatpersoner med normal inkomst är det bara i undantagsfall man har möjlighet att anlita människor, såvida man inte tar det svart eller i utbyte mot egna tjänster. För företag innebär det att arbetskraft är något som måste minimeras så långt det går, eftersom det är den största utgiftsposten, vilket såklart går ut över de andra anställda.

    Det är tråkigt att det ska vara så här. Samhället hade kunnat bli så mycket trevligare om det hade funnits fler personer i tex serviceyrken, som verkligen hade haft tid att engagera sig i sitt arbete, utan att stressa sönder sig själva. Fler människor i jobb hade ju inte heller varit fel. Men i ett land där arbetskraft är det dyraste som finns, blir också resultatet ett kallt samhällsklimat. Det är kanske därför jag ställer mig positiv till rutavdraget. Det är kanske inte perfekt. Det kanske kostar staten pengar. Men det har också positiva effekter på branschen och samhället.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    02 september 2014

    Extremt väderklimat, eller bara taskigt samhällsklimat?

    Översvämningar, skogsbränder, skyfall, orkanvindar och gröna vintrar. Det är lätt att få uppfattningen att klimatet snabbt förändras åt det mer extrema hållet. Fast gör det det, egentligen? Det är värt att stanna upp och se det samhälle vi lever i. Då kan man se faktorer som sannolikt påverkar oss och vår syn på klimatet.
    • Media älskar en kris att rapportera kring, och drar sig inte för att ta i lite extra. Det är också så att det finns ofantligt mycket mera mediebevakning idag än för bara tjugo år sedan. Och när allt och alla runtomkring oss pratar om klimatförändringar och extremväder är det också det vi kommer se.
    • Vi bor mer tättbefolkat än förr, och det byggs på ställen som kanske är mer utsatta än vad som är optimalt. Vi har också mer saker och aktiviteter, både privat och i samhället, vilket ökar vår sårbarhet. Exempelvis kan elektriska apparater skadas av både vatten och åska. Och om infrastruktur skadas av vädret ställer det till med mer bekymmer eftersom vi är så beroende av den. Så totalt sett drabbas vi mer när olyckan kommer. Vilket inte är samma sak som att vädret blivit mer extremt.
    • Rent generellt är vi mjäkigare idag än förr. Vi kränks av minsta lilla, och kräver att samhället ska ta ansvaret för allt. Och SMHI, som inte vill bli skuldbelagda om deras prognoser (som per definition är osäkra) inte skulle stämma, går numera ut med varningar i förebyggande syfte. Något som media gladeligen vidarebefordrar, tillsammans med andra hemskheter av olika slag, allt från bakterielarm till jordens undergång. Så vi kräver att bli upplysta om allt som kan drabba oss, så att vi kan gå och oroa oss för det och oja oss om hur extremt vädret blivit.
    • Mannaminnet är kort, eller vad det är man brukar säga. Vädret är oförutsägbart och har så alltid varit. Då och då händer konstiga saker, ibland med korta mellanrum (det är så när slumpen är i farten). Det är viktigt att då se det större perspektivet. Konstigt väder har alltid funnits. Klimatet är inte heller statiskt. Statistisk sett lär det vara vanligare med en grön jul än vit (nu pratar jag Skåne), trots att vi i våra minnen alla inbillar oss att jularna var vita när vi var små eftersom vi minns. Och när meteorelogen säger att så här varmt har det inte varit sedan 1900 frös ihjäl är det värt att komma ihåg att det faktiskt innebär att det uppmätts ännu varmare väder vid ett tidigare tillfälle.
    Det är värt att påpeka att jag inte är en förnekare som inte tror på klimatförändringar. Det är en stor utmaning för hela världssamfundet att se till att klimatet inte spårar ur. Men ingen vinner på att måla upp en en mer extrem bild av verkligheten än vad det faktiskt är. Förutom media som säljer fler lösnummer.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    03 augusti 2014

    "Äcklet" är ett samhällsproblem

    Att samhället håller sig rent och hygieniskt är bra och har antagligen bidragit stort till väl välfärd och förbättrade hälsa de senaste hundra åren. Tyvärr det har gått överstyr de senaste 20-30 åren. Folk är livrädda för allt som kan betecknas smuts, och företagen utnyttjar såklart denna hygiennoja och lanserar produkter som ska "förbättra" hygienen. På TV ser vi hygientanter gå runt och topsa saker i hemmen för att "bevisa" hur smutsigt det.

    Jag kommer ihåg en insändare till en dagstidning där en person ondgjorde sig över fenomenet lösgodis. Författaren var övertygad om att detta bidrog till att bakterier spreds och annat snusk. Några dagar senare kom svar från en person med kunskaper i ämnet som konstaterade att bakterier trivs där det är varmt och fuktigt. Då lösgodis inte uppfyller dessa krav är det  således inte ett problem. Intressant med denna historia tycker jag ordet övertygad, som den första insändaren använde sig av. Jag tvivlar på att svaret fick personen att ändra sig, lika lite som vetenskapliga bevis får övertygade religiösa att ändra på sig.

    Jag hörde på bussen en tjej runt 20 år prata med en vän. Denne vän berättade att hen luktade på kött innan hon tillagade det. Luktade det inte illa var det inga problem att äta "för gammalt" kött. -Fy fan vad äckligt, skulle jag aldrig göra! kommenterade tjejen. Det är nog inte en vild chansning att gissa att denna tjej aldrig skulle röra ett oöppnat mjölkpaket dagen efter bäst före datumet, trots att mjölken med största sannolikhet är fullt duglig.

    På tal om matsvinn så är det galet hur mycket mat handlarna slänger för att datumet gått ut. Något jag funderat på är varför man aldrig ser fryst köttfärs. Köttfärs har som bekant kort hållbarhet (även om jag inte tror det är några problem att tillaga och äta en dag för gammal köttfärs). Handlarnas köttdiskar är oftast välfyllda med köttfärs. Det är rimligt att anta att dom inte lyckas sälja exakt alla paket varje dag. Om vi förutsätter att dom inte märker om paketen så måste ju köttet kastas, vilket är helt onödigt eftersom det går utmärkt att frysa in och då hållet hur länge som helt. Men jag kan inte minnas att jag någonsin sett fryst köttfärs (eller annat butikspackat kött för den delen).

    Känner du förresten till att svenska hönsägg har längre hållbarhet än amerikanska ägg? Det är inte för att våra hönor har det bättre, utan för att de amerikanska äggen tvättas före de skeppas till butikerna. Detta tar bort den skyddande hinnan runt äggen.Vi får hoppas att denna dumma företeelse inte hittar till Sverige. Det är förresten värt att notera att hållbarheten på de svenska äggen vida överstiger det som står på förpackningarna, åtminstone om de förvaras kallt. Ägg håller utan problem många månader i kylen!

    Hur många dagar kan man ha på sig ett klädesplagg innan det behöver tvättas? Frågar du mig så är det ganska många dagar. Min filosofi är att så länge kläderna inte luktar illa eller är synbart smutsiga är det inga problem. Ofta räcker det att vädra kläderna lite för att fräscha upp dem. Det innebär att jag kan ha på mig samma tröja flera veckor. Det är dock inget jag vågar berätta, för den allmänna inställningen tycks snarare vara åt hållet att när man använt ett klädesplagg en dag så är det smutsigt och måste tvättas. Jag menar att det är total onödigt, samtidigt som det sliter på kläderna och belastar miljön.

    Ett problem är ju att vår kropp är full med bakterier. Faktum är att vi går runt med 10 gånger fler bakterier än vi har mänskliga celler. Det låter ju inte så trevligt. Tur att det kommit kläder som är antibakteriella och hjälper till att bekämpa dem. Fast om det nu är så, är vi egentligen oss själva utan alla våra bakterier? Och bakterier är ju inte bara dåliga. Blivande mödrar får idag lavemang så att de slipper pinsamheten att göra på sig under förlossningen. Barnet som föds blir då utan den kickstart för immunförsvaret som bajset annars utgör.

    De flesta duschar varje dag för att känna sig rena. Men behövs det egentligen? Själv duschar jag bara någon gång i veckan, vilket räcket för mig. På köpet jag har fått mycket bättre hud eftersom vattnet spolar bort vårt naturliga försvar och torkar ut huden. Jag tror att de flesta hade kunna dra ner på antalet duschar utan att det skulle påverka deras hygien. Att man känner sig ren efter en dusch är sannolikt en illusion som man kan vänja sig av med.

    Nej, lite skit under naglarna är inte farligt. Tvärtom är det sannolikt nyttigt för kroppen och dess immunförsvar. Och ur en miljösynpunkt är det ett omfattande resursslöseri att slänga fullt duglig mat, tvätta rena kläder, slösa med vatten, och andra onödiga saker. Att ständigt gå runt och vara rädd för bakterier och smuts kan inte heller vara nyttigt ur en psykologiskt synvinkel. Jag är övertygad om att vi som samhälle mått bättre om vi hade haft en sundare inställning till bakterier och annan smuts.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    06 juli 2014

    Svenska kyrkan och (bristen på) etik

    Svenska Kyrkans församling där jag bor fortsätter skicka ut reklam till hushåll, oavsett om det rör sig om medlemmar eller inte. Jag kan konstatera att de åtminstone denna gång följer lagkravet på att ha en ansvarig utgivare, till skillnad från senaste utskicket. Religiösa samfund åtnjuter tillsammans med kommuner, politiska partier och liknande, undantag från reglerna kring reklamutskick, då de räknas som samhällsinformation. De behöver därför inte respektera hushållens önskemål om att slippa reklam, genom att tex sätta upp en skylt på brevlådan. Att kommuner ska kunna informera sina medborgare är rimligt. Att politiska partier kan ge ut information är också rimligt om det sker i samband med val. Att kyrkan däremot ger ut regelbundna tidskrifter till alla hushåll tycker jag däremot inte är ok. Kyrkan är inte längre något som rör alla. Tvärtom, det flesta är ointresserade. Svenska kyrkan måste inse att man numera är ett särintresse som måste konkurrera på marknaden. Religion och livsåskådning är någon som varje individ söker upp, inte något som påtvingas. Sett ur den synvinkeln är det också orimligt att de har grundlagsskyddad rätt att tränga sig in i människors hem via brevinkastet.

    Alla är inte längre medlemmar i Svenska Kyrkan. Och många av medlemmarna är det av icke religiösa skäl. Eller bara lathet. Vi levet också i en globaliserat och multikulturellt samhälle. Detta borde Svenska Kyrkan inse. Att då skicka ut material till alla är kränkande mot de enskilda människorna. Bara för att man har rätt enligt lagen att göra något betyder det inte att man bör göra det. Jag vill hävda att detta är ett oetiskt beteende.

    I senaste utskicket fanns det två e-postadresser. En till ansvarig utgivare och en till församlingens kyrkoherde. Jag bestämde mig för att skicka ett brev till dem båda, och fråga hur de ställer sig till det etiska i att trycka på alla hushåll deras tidning. Det var ett kort brev, och jag var tydlig med att jag inte var intresserad av det lagtekniska i det hela, utan endast de etiska aspekterna:

    Jag är inte medlem i er organisation. Jag har också en tydlig "ingen reklam eller gratistidningar" skylt på dörren. Trots detta får jag reklam från er. Misstänker att religiösa församlingar är undantagna de normala reglerna. Givet ovanstående har jag en enkelt fråga: Är detta beteende etiskt? Jag är inte intresserad av om det är laglig eller inte. Kyrkan säger sig stå för etik & moral. Lever ni som ni predikar?

    Trots att detta alltså skickades till två personer iddes ingen av dem att svara. Jag skickade då samma fråga direkt till Svenska Kyrkan. Dom var desto bättre och svarade snabbt. Men trots att jag specifikt bad om den etiska aspekten, inte den lagliga, innehöll svaret till största delen en förklaring kring hur kyrkan är undantagna reglerna enligt grundlagen. De menade också att man kan sluta ett specialavtal med Posten för att slippa reklamen. Det låter i mina öron totalt orimligt, och jag är tveksam till att Posten skulle vara intresserade av något sådan om man försökte. Jag skickade ett uppföljningsbrev och tackade för svaret men påpekade att det inte svarade på min fråga, den om etiken. På detta brev kom aldrig något svar...

    Summa summarum är att Svenska Kyrkan utnyttjar sin historiska särställning för att trycka på alla sitt material, även ickemedlemmar och hushåll som uttryckligen tackat nej till reklam. Vidare svarar man inte på e-post. Jag upprepar frågorna i mitt urspringliga brev: Kyrkan säger sig stå för etik & moral. Är detta beteende etiskt?

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    01 juni 2014

    ICA:s luriga skyltar

    Som konsumenter har vi drillats i att lägga märke till skyltar i rött och gult när vi besöker butiker, eftersom de signalerar erbjudande av olika slag. ICA är inte sämre än någon annan butik, så givetvis har även de skyltar i sina butiker. Det är bara att ICA går ett steg längre i att utnyttja konsumenternas beteende. Hos ICA-butiker finns det till att börja med skyltar som skriker "extrapris", "super klipp" och "just nu". Ok,inga problem. Men sedan ser man också skyltar som "varje dag", "alltid" och "vårt pris. Helt meningslösa eftersom de inte talar om något av värde för konsumenten. Däremot drar de ögonen till sig, och den som är ouppmärksam faller dessutom lätt för tricket och tror att det skulle vara något speciellt pris på varan. Vilket det iofs mycket väl kan vara. För vem vet, vårt pris kanske egentligen betyder vårt extra höga pris?

    Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

    09 maj 2014

    Nazi-klottrande busungar

    Då och då slås det upp rubriker för att en skola blivit nedklottrad med hakkors och andra nazistsymboler. Vilket givetvis tolkas av media på värsta möjliga sätt; att nazism och främlingsfientlighet är på frammarsch i Sverige. Stämmer denna tolkning? Jag är lite tveksam.

    Nyligen bläddrade jag igenom gamla papper från grundskoletiden. Det visade sig att  jag klottrade ganska friskt på mina papper. Mest små figurer och sånt, men ibland lite större saker. Bland mina teckningar stötte jag också på några hakkors instuckna här och där. Jag måste ha varit en riktig rasse på den tiden! Nej, så klart inte. Men det fick mig att fundera över varför man ritar hakkors. Jag kan se två anledningar.

    För det först måste konstateras att hakkorset är en väldigt tacksam symbol att rita. Den är lätt att rita, med en finurlig symmetri. Väldigt strikt och tydlig. Det är inte konstigt att många kulturer använt symbolen. På det viset är det synd att nazisterna förstörde den.

    Sedan måste konstateras att det är en laddad symbol. När jag ritade min hakkors gick jag i mellanstadiet, och var förmodligen tämligen omedveten om dess historik. Men jag visste antagligen att det var en omstridd symbol. Lite spännande var det nog att rita det.

    Om dessa två faktum slås ihop är det inte svårt att förstå varför jag klottrade hakkors några gånger i mina böcker. Dock höll jag mitt klottrande till mina anteckningsblock. Men den mer anarkistisk lagda busungen kan nog få för sig att rita hakkors lite här och där. Bara för att provocera. Gärna i sin skola så att reaktionerna kan observeras.

    Jag tror inte att man ska läsa in allt för mycket i situationen när hakkors hittas på en skolbyggnad eller liknande. Det finns andra situationer då det kan ligga riktiga nazister bakom. Men jag tror att de flesta hakkors som upptäcks bara är provocerande skitungar.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    04 april 2014

    När kan diskriminering vara acceptabelt?

    Diskriminering är inte bra. Teoretiskt är det väldigt enkelt. Om en person utsätts för annorlunda behandling p.g.a. medfödda eller inneboende kvaliteter är detta inte acceptabelt. Men måste diskriminering vara förbjudet oavsett vad, eller finns det situationer där det kan accepteras? Fundera på följande hypotetiska situationer.

    En arbetsgivare söker nyanställa. En person som söker jobbet är kvalificerad, men det framkommer att personen är homosexuell. Anställningen innebär tätt samarbete med en annan anställd. Dock skulle denna sedan tidigare anställda vara mycket obekväm med att arbeta tillsammans med en homosexuell. Pga detta väljs jobbsökaren bort. Man kan givetvis tycka illa om den anställda och dess åsikter. Men givet situationen, är det verkligen fel av arbetsgivaren att välja bort personen, trots att det är diskriminering? Alternativet, att tvinga den homofobiska anställde jobba i en för denne starkt påfrestande arbetsmiljö låter inte som ett särskilt trevligt alternativ.

    En butik har utsatts för många stölder, och viss grupp människor utmärker sig bland förövarna. Så när denna grupp kommer in i butiken sätts en väktare på att övervaka dem. De skulle kunnat förbjuda gruppen att överhuvud taget komma in i butiken, men istället väljer man att "bara" övervaka dem extra mycket. Det är dock fortfarande diskriminering om det som särskiljer gruppen är exempelvis etnisk härkomst. Dock inte om det är exempelvis ungdomar eller alkisar. Men varför ska inte butiken få skydda sig mot stölder i dessa fall. Det är trist att döma människor för vad andra människor gjort, bara för att de tillhör samma grupp. Men betyder det att en butiksägare måste sitta bredvid och bara acceptera stölderna, trots att ett uppenbart mönster finns?

    Diskriminering handlar om samhällsbyggnad, om vilka normer som finns i samhället. Kampen bör därför ske på hög nivå. I fall som ovan är det tråkigt, men att angripa enskilda personer och företag som inte styr över omständigheterna känns fel.

    Diskriminering är inte bra. Inte i teorin i alla fall. Men verkligheten är tyvärr oftast inte lika okomplicerad som teorin.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

    01 mars 2014

    Droger ett mänskligt behov?

    Det råder nolltolerans mot droger i Sverige (ja, förutom tobak och alkohol då förstås). Varför är det så? Det är ett faktum att droger brukas i landet, trots förbudet. Det jag tycker att man måste fråga sig då, är om det finns ett mänskiligt behov av att bruka berusningsmedel? Svaret på den frågan bör sedan vara utgångspunkten politiken ska formas.

    Allt tyder på att människan har ett behov av att berusa sig mer eller mindre. Det är något som återfinns i många olika kulturer. Att då förbjuda droger innebär att gå emot ett mänskligt behov, vilket inte låter sig göras helt lätt.

    Istället bör man ägna sig åt skadereduktion. Acceptera behovet och arbeta för att minimera skadorna som kan åstadkommas av det. Precis som för alkohol och tobak, men också motorcykelkörning och andra farliga saker som människor ägnar sig åt. Vi accepterar det, men sätter upp regler för att minimera skadorna.

    Att acceptera droger behöver inte innebära att man tolererar vad som helst. Det finns droger som är väldigt farliga, och inte bör vara tillgängliga. Men det finns också droger som inte alls är särskilt farliga, eller åtminstone inte värre än många andra saker som människor ägnar sig åt. Skulle dessa tillåtas tror jag det det skulle bli mycket tydligare hur farliga de andra är (så farliga att man varit tvungen att förbjuda dem!) Men förbudet måste bygga på rationella, vetenskapliga grunder, inte åsikter och moralkakor.

    Det finns andra fördelar med att acceptera droger. Framförallt skulle det rycka undan mattan för de kriminella nätverken som till stor del försörjs av handeln med illegala saker. Detta skulle minska bruket av tyngre droger, eftersom brukarna inte kommer i kontakt med kriminella världen på samma sätt.

    Men som sagt. Allt detta bygger på att det faktiskt finns ett mänsklig behov för att berusa sig. Och allt tyder på att det gör det.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    01 februari 2014

    Står Svenska Kyrkan över lagen?

    I brevlådan kom en publikation från Svenska Kyrkan (Lunds Östra Stadsförsamling). Varför, måste jag ju fråga mig då? För det första är jag inte medlem i SvK. Jag har också tydligt markerat att jag inte vill ha varken reklam eller gratistidningar, precis som alla andra brevlådor i mitt hus. Man kan ju fråga sig vilken rätt Svenska Kyrkan anser sig ha att trycka på mig deras material och göra mig ansvarig för dess återvinning? Jag antar att dom lutar sig mot att deras material ska ses som samhällsinformation och således kringgå de normala etiska reglerna om reklamutskick. Men varför ska religiösa samfund ses som samhällsinformation? I ett av världens mest sekulariserade länder borde rimligtvis religion ses som vilken annan "hobby" som helst. Svenska Kyrkan är förvisso en stor organisation, men vid det här laget lyckligtvis åtskilda från staten (nåja) och Svenskar tvångsansluts inte längre, med den naturliga utvecklingen att antalet medlemmar minskar och sannolikt kommer stabiliseras på den mycket lilla nivå som faktiskt överensstämmer med verkligheten. Vidare konstaterar jag att broschyren saknar information om ansvarig utgivare, vilket är ett lagkrav. På det hela framstår Svenska Kyrkan se sig själva som större och viktigare än vad dom egentligen är, så till vida att man helt sonika struntar i lag och omdöme. Jag antar att etik och lagar är svårt för en organisation som är van vid att stå över sådant...

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    02 januari 2014

    Julen budskap

    En jullåt som blivit en modern klassiken är Just D's "Nu är det jul igen" (se längst ner). Dom flesta drar igenkännande på smilbanden när de hör låten. Men är den verkligen så roligt? Den handlar i princip bara om en massa bekymmer. Helt korrekt iakttaget.

    • Konsumtion - Köp, köp köp! Handeln slår som vanligt nya rekord. 
    • Materialism - Vad fick du i julklapp? Hårda paket ska det vara såklart. Och många.
    • Hets och ouppnåeliga ideal - Alla eftersträvar den perfekta julhelgen. Har du alla maträtter på julbordet?
    • Julklappar - För barnen är december en enda uppladdning inför tomtens ankomst och frosseriet i julklappar.
    • Stängt - Att hela samhällsapparaten stängs ner i två veckor är tämligen osmidigt.
    • Religion - Kyrkan försöker som vanligt manifestera sin inbillade storhet, trots att de flesta Svenska traditionerna härstammar från det fornnordiska samhället, som kyrkan aldrig lyckades konkurrera ut.
    • Tradition - "Så har det alltid varit" är en usel anledning oavsett kontext.
    • Trafikolyckor - Kommer som ett julkort på posten. Eller spam i mailen för den lite mer moderna.
    • Julsånger och pynt - Att det är jul ska konstant bankas in i huvudet var än man är. Ingen slipper undan!
    • Julgranar - Klart att vi ska hugga ner fullt friska träd så att vi kan ha julstämning i några veckor. Och barr överallt i månader.
    • Vit jul - Om det inte snöar på julafton blir vi ledsna, trots att en vit jul hör till undantaget för stora delar av landet.
    • Mellandagsrea - Köp, köp köp! Mer, mer, mer! Handelns sätt att manipulera priserna är kreativt som vanlig.
    • Gemenskap - Inklusive alla bråk och fylla. Och utanförskap för dom som inte har någon att gemenskapa med.
    • Empati - Under julen blir alla så snälla och tänker extra mycket på de fattiga och utsatta i samhället. Så att man inte behöver tänka på det resten av året antar jag.
    • Fattigdom - Det är synd om alla "fattiga" i Sverige som inte råd att köpa julklappar till barnen. (Läs: många och dyra julklappar, för vi snackar såklart inga kottar eller ritblock här inte.  Ingen verkar dock någonsin ifrågasätta det osunda i denna konsumtionshets...)
    • Frossa - Förr åt man mycket för att fira solens återkomst och i vidskepelse för att det nya året skulle ge överflöd. Sedan svalt man i ett år. Precis som i dagens Sverige. Förutom att vi frossar var och varannan helg. Och lite i veckorna för att vi tycker att vi är värda det.
    • Nyårsfest - En näst intill obligatoriskt fest. Firar man inte att kalendern börjar om från början är man konstigt. Hittar man ingen att festa med är man en ensam looser. Det planeras i god tid, och mycket sprit ska det bli. Med sedvanlig fylla och bråk.
    • Fyrverkerier - Varför är fyrverkerier så attraktiva, alla har väl sätt dem innan? Pengar som bokstavligen talat går upp i rök, med många negativa konsekvenser. De skrämmer livet ur djur och skräpar ner i naturen. Väcker dom som måste eller faktiskt vill sova klockan tolv. Fingrar och brevlådor sprängs bort. Och så flyger dom in på balkonger och tänder eld på några hus varje år.

    Julen är en samling förhoppningar som sällan förverkligas. En nostalgisk önskedröm om den perfekta julen, som mynnar ut i en orgie av konsumtion och hets. Påtvingade traditioner och ouppnåeliga ideal. Visst blir det med lite tur några timmar på julaftonskvällen då allt lugnat ner sig och allt känns sådär fint och bra som man önskat. Men är det verkligen värt allt besvär? Hade det inte gått lika bra utan julhetsen? Kalla mig bitter, men jag har faktiskt svårt att se särskilt mycket positivt med julhelgen.


    Just D - Nu är det jul igen

    Nu är det jul igen i både slott och koja
    Och över hela landet drar en kollektiv noja
    Det pyntas, sjungs och skickas fåniga kort
    O Jesus, se nu vad du har gjort

    För om du inte blivit född hade vi sluppit en högtid
    Med tomtar, lutfisk och kvalmig glögg
    Vid nån risig gran och som ackompanjemang
    Får man överdoser utav bjällerklang

    Och när dom återigen rullar Kalle Ankas spratt
    Till mer gråt än skratt
    Ja, då vet man att

    [Nu är det jul igen]

    Man menar ju att julen den är till för dom små
    Men jag minns när jag var liten
    Det var en mardröm redan då
    Vid fem hade dom väckt en
    Och vid tolv kom hela släkten
    Min morfar och min faster
    Och hennes man med andedräkten

    De tvinga en till dans
    Och en massa annat trams
    Sen gräla dem om vikten av att hålla sams
    Jag hade önskat mig deg och
    Kanske lite Lego
    Men trots allt smussel
    Fick jag bara några pussel

    Visst är julen hell, men jag står ändå leende
    Och skrattar åt riter och sinnessjukt beteende
    För här finns inte plats för nån variation
    Trots att tomten och hans anhang borde gå i pension

    Alltid samma terror år efter år
    Och ens enda tröst är att ta sig en tår
    Så man tar snaps efter snaps
    Och man rumlar hem
    När man är packad som NK den tjugotredje december

    Så när man griper om dasset som en chaffis sin ratt
    Och suckar matt
    Ja, då vet man att

    [Nu är det jul igen]

    Intressant? Andra bloggar om: , , , ,