03 augusti 2014

"Äcklet" är ett samhällsproblem

Att samhället håller sig rent och hygieniskt är bra och har antagligen bidragit stort till väl välfärd och förbättrade hälsa de senaste hundra åren. Tyvärr det har gått överstyr de senaste 20-30 åren. Folk är livrädda för allt som kan betecknas smuts, och företagen utnyttjar såklart denna hygiennoja och lanserar produkter som ska "förbättra" hygienen. På TV ser vi hygientanter gå runt och topsa saker i hemmen för att "bevisa" hur smutsigt det.

Jag kommer ihåg en insändare till en dagstidning där en person ondgjorde sig över fenomenet lösgodis. Författaren var övertygad om att detta bidrog till att bakterier spreds och annat snusk. Några dagar senare kom svar från en person med kunskaper i ämnet som konstaterade att bakterier trivs där det är varmt och fuktigt. Då lösgodis inte uppfyller dessa krav är det  således inte ett problem. Intressant med denna historia tycker jag ordet övertygad, som den första insändaren använde sig av. Jag tvivlar på att svaret fick personen att ändra sig, lika lite som vetenskapliga bevis får övertygade religiösa att ändra på sig.

Jag hörde på bussen en tjej runt 20 år prata med en vän. Denne vän berättade att hen luktade på kött innan hon tillagade det. Luktade det inte illa var det inga problem att äta "för gammalt" kött. -Fy fan vad äckligt, skulle jag aldrig göra! kommenterade tjejen. Det är nog inte en vild chansning att gissa att denna tjej aldrig skulle röra ett oöppnat mjölkpaket dagen efter bäst före datumet, trots att mjölken med största sannolikhet är fullt duglig.

På tal om matsvinn så är det galet hur mycket mat handlarna slänger för att datumet gått ut. Något jag funderat på är varför man aldrig ser fryst köttfärs. Köttfärs har som bekant kort hållbarhet (även om jag inte tror det är några problem att tillaga och äta en dag för gammal köttfärs). Handlarnas köttdiskar är oftast välfyllda med köttfärs. Det är rimligt att anta att dom inte lyckas sälja exakt alla paket varje dag. Om vi förutsätter att dom inte märker om paketen så måste ju köttet kastas, vilket är helt onödigt eftersom det går utmärkt att frysa in och då hållet hur länge som helt. Men jag kan inte minnas att jag någonsin sett fryst köttfärs (eller annat butikspackat kött för den delen).

Känner du förresten till att svenska hönsägg har längre hållbarhet än amerikanska ägg? Det är inte för att våra hönor har det bättre, utan för att de amerikanska äggen tvättas före de skeppas till butikerna. Detta tar bort den skyddande hinnan runt äggen.Vi får hoppas att denna dumma företeelse inte hittar till Sverige. Det är förresten värt att notera att hållbarheten på de svenska äggen vida överstiger det som står på förpackningarna, åtminstone om de förvaras kallt. Ägg håller utan problem många månader i kylen!

Hur många dagar kan man ha på sig ett klädesplagg innan det behöver tvättas? Frågar du mig så är det ganska många dagar. Min filosofi är att så länge kläderna inte luktar illa eller är synbart smutsiga är det inga problem. Ofta räcker det att vädra kläderna lite för att fräscha upp dem. Det innebär att jag kan ha på mig samma tröja flera veckor. Det är dock inget jag vågar berätta, för den allmänna inställningen tycks snarare vara åt hållet att när man använt ett klädesplagg en dag så är det smutsigt och måste tvättas. Jag menar att det är total onödigt, samtidigt som det sliter på kläderna och belastar miljön.

Ett problem är ju att vår kropp är full med bakterier. Faktum är att vi går runt med 10 gånger fler bakterier än vi har mänskliga celler. Det låter ju inte så trevligt. Tur att det kommit kläder som är antibakteriella och hjälper till att bekämpa dem. Fast om det nu är så, är vi egentligen oss själva utan alla våra bakterier? Och bakterier är ju inte bara dåliga. Blivande mödrar får idag lavemang så att de slipper pinsamheten att göra på sig under förlossningen. Barnet som föds blir då utan den kickstart för immunförsvaret som bajset annars utgör.

De flesta duschar varje dag för att känna sig rena. Men behövs det egentligen? Själv duschar jag bara någon gång i veckan, vilket räcket för mig. På köpet jag har fått mycket bättre hud eftersom vattnet spolar bort vårt naturliga försvar och torkar ut huden. Jag tror att de flesta hade kunna dra ner på antalet duschar utan att det skulle påverka deras hygien. Att man känner sig ren efter en dusch är sannolikt en illusion som man kan vänja sig av med.

Nej, lite skit under naglarna är inte farligt. Tvärtom är det sannolikt nyttigt för kroppen och dess immunförsvar. Och ur en miljösynpunkt är det ett omfattande resursslöseri att slänga fullt duglig mat, tvätta rena kläder, slösa med vatten, och andra onödiga saker. Att ständigt gå runt och vara rädd för bakterier och smuts kan inte heller vara nyttigt ur en psykologiskt synvinkel. Jag är övertygad om att vi som samhälle mått bättre om vi hade haft en sundare inställning till bakterier och annan smuts.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

06 juli 2014

Svenska kyrkan och (bristen på) etik

Svenska Kyrkans församling där jag bor fortsätter skicka ut reklam till hushåll, oavsett om det rör sig om medlemmar eller inte. Jag kan konstatera att de åtminstone denna gång följer lagkravet på att ha en ansvarig utgivare, till skillnad från senaste utskicket. Religiösa samfund åtnjuter tillsammans med kommuner, politiska partier och liknande, undantag från reglerna kring reklamutskick, då de räknas som samhällsinformation. De behöver därför inte respektera hushållens önskemål om att slippa reklam, genom att tex sätta upp en skylt på brevlådan. Att kommuner ska kunna informera sina medborgare är rimligt. Att politiska partier kan ge ut information är också rimligt om det sker i samband med val. Att kyrkan däremot ger ut regelbundna tidskrifter till alla hushåll tycker jag däremot inte är ok. Kyrkan är inte längre något som rör alla. Tvärtom, det flesta är ointresserade. Svenska kyrkan måste inse att man numera är ett särintresse som måste konkurrera på marknaden. Religion och livsåskådning är någon som varje individ söker upp, inte något som påtvingas. Sett ur den synvinkeln är det också orimligt att de har grundlagsskyddad rätt att tränga sig in i människors hem via brevinkastet.

Alla är inte längre medlemmar i Svenska Kyrkan. Och många av medlemmarna är det av icke religiösa skäl. Eller bara lathet. Vi levet också i en globaliserat och multikulturellt samhälle. Detta borde Svenska Kyrkan inse. Att då skicka ut material till alla är kränkande mot de enskilda människorna. Bara för att man har rätt enligt lagen att göra något betyder det inte att man bör göra det. Jag vill hävda att detta är ett oetiskt beteende.

I senaste utskicket fanns det två e-postadresser. En till ansvarig utgivare och en till församlingens kyrkoherde. Jag bestämde mig för att skicka ett brev till dem båda, och fråga hur de ställer sig till det etiska i att trycka på alla hushåll deras tidning. Det var ett kort brev, och jag var tydlig med att jag inte var intresserad av det lagtekniska i det hela, utan endast de etiska aspekterna:

Jag är inte medlem i er organisation. Jag har också en tydlig "ingen reklam eller gratistidningar" skylt på dörren. Trots detta får jag reklam från er. Misstänker att religiösa församlingar är undantagna de normala reglerna. Givet ovanstående har jag en enkelt fråga: Är detta beteende etiskt? Jag är inte intresserad av om det är laglig eller inte. Kyrkan säger sig stå för etik & moral. Lever ni som ni predikar?

Trots att detta alltså skickades till två personer iddes ingen av dem att svara. Jag skickade då samma fråga direkt till Svenska Kyrkan. Dom var desto bättre och svarade snabbt. Men trots att jag specifikt bad om den etiska aspekten, inte den lagliga, innehöll svaret till största delen en förklaring kring hur kyrkan är undantagna reglerna enligt grundlagen. De menade också att man kan sluta ett specialavtal med Posten för att slippa reklamen. Det låter i mina öron totalt orimligt, och jag är tveksam till att Posten skulle vara intresserade av något sådan om man försökte. Jag skickade ett uppföljningsbrev och tackade för svaret men påpekade att det inte svarade på min fråga, den om etiken. På detta brev kom aldrig något svar...

Summa summarum är att Svenska Kyrkan utnyttjar sin historiska särställning för att trycka på alla sitt material, även ickemedlemmar och hushåll som uttryckligen tackat nej till reklam. Vidare svarar man inte på e-post. Jag upprepar frågorna i mitt urspringliga brev: Kyrkan säger sig stå för etik & moral. Är detta beteende etiskt?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

01 juni 2014

ICA:s luriga skyltar

Som konsumenter har vi drillats i att lägga märke till skyltar i rött och gult när vi besöker butiker, eftersom de signalerar erbjudande av olika slag. ICA är inte sämre än någon annan butik, så givetvis har även de skyltar i sina butiker. Det är bara att ICA går ett steg längre i att utnyttja konsumenternas beteende. Hos ICA-butiker finns det till att börja med skyltar som skriker "extrapris", "super klipp" och "just nu". Ok,inga problem. Men sedan ser man också skyltar som "varje dag", "alltid" och "vårt pris. Helt meningslösa eftersom de inte talar om något av värde för konsumenten. Däremot drar de ögonen till sig, och den som är ouppmärksam faller dessutom lätt för tricket och tror att det skulle vara något speciellt pris på varan. Vilket det iofs mycket väl kan vara. För vem vet, vårt pris kanske egentligen betyder vårt extra höga pris?

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

09 maj 2014

Nazi-klottrande busungar

Då och då slås det upp rubriker för att en skola blivit nedklottrad med hakkors och andra nazistsymboler. Vilket givetvis tolkas av media på värsta möjliga sätt; att nazism och främlingsfientlighet är på frammarsch i Sverige. Stämmer denna tolkning? Jag är lite tveksam.

Nyligen bläddrade jag igenom gamla papper från grundskoletiden. Det visade sig att  jag klottrade ganska friskt på mina papper. Mest små figurer och sånt, men ibland lite större saker. Bland mina teckningar stötte jag också på några hakkors instuckna här och där. Jag måste ha varit en riktig rasse på den tiden! Nej, så klart inte. Men det fick mig att fundera över varför man ritar hakkors. Jag kan se två anledningar.

För det först måste konstateras att hakkorset är en väldigt tacksam symbol att rita. Den är lätt att rita, med en finurlig symmetri. Väldigt strikt och tydlig. Det är inte konstigt att många kulturer använt symbolen. På det viset är det synd att nazisterna förstörde den.

Sedan måste konstateras att det är en laddad symbol. När jag ritade min hakkors gick jag i mellanstadiet, och var förmodligen tämligen omedveten om dess historik. Men jag visste antagligen att det var en omstridd symbol. Lite spännande var det nog att rita det.

Om dessa två faktum slås ihop är det inte svårt att förstå varför jag klottrade hakkors några gånger i mina böcker. Dock höll jag mitt klottrande till mina anteckningsblock. Men den mer anarkistisk lagda busungen kan nog få för sig att rita hakkors lite här och där. Bara för att provocera. Gärna i sin skola så att reaktionerna kan observeras.

Jag tror inte att man ska läsa in allt för mycket i situationen när hakkors hittas på en skolbyggnad eller liknande. Det finns andra situationer då det kan ligga riktiga nazister bakom. Men jag tror att de flesta hakkors som upptäcks bara är provocerande skitungar.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

04 april 2014

När kan diskriminering vara acceptabelt?

Diskriminering är inte bra. Teoretiskt är det väldigt enkelt. Om en person utsätts för annorlunda behandling p.g.a. medfödda eller inneboende kvaliteter är detta inte acceptabelt. Men måste diskriminering vara förbjudet oavsett vad, eller finns det situationer där det kan accepteras? Fundera på följande hypotetiska situationer.

En arbetsgivare söker nyanställa. En person som söker jobbet är kvalificerad, men det framkommer att personen är homosexuell. Anställningen innebär tätt samarbete med en annan anställd. Dock skulle denna sedan tidigare anställda vara mycket obekväm med att arbeta tillsammans med en homosexuell. Pga detta väljs jobbsökaren bort. Man kan givetvis tycka illa om den anställda och dess åsikter. Men givet situationen, är det verkligen fel av arbetsgivaren att välja bort personen, trots att det är diskriminering? Alternativet, att tvinga den homofobiska anställde jobba i en för denne starkt påfrestande arbetsmiljö låter inte som ett särskilt trevligt alternativ.

En butik har utsatts för många stölder, och viss grupp människor utmärker sig bland förövarna. Så när denna grupp kommer in i butiken sätts en väktare på att övervaka dem. De skulle kunnat förbjuda gruppen att överhuvud taget komma in i butiken, men istället väljer man att "bara" övervaka dem extra mycket. Det är dock fortfarande diskriminering om det som särskiljer gruppen är exempelvis etnisk härkomst. Dock inte om det är exempelvis ungdomar eller alkisar. Men varför ska inte butiken få skydda sig mot stölder i dessa fall. Det är trist att döma människor för vad andra människor gjort, bara för att de tillhör samma grupp. Men betyder det att en butiksägare måste sitta bredvid och bara acceptera stölderna, trots att ett uppenbart mönster finns?

Diskriminering handlar om samhällsbyggnad, om vilka normer som finns i samhället. Kampen bör därför ske på hög nivå. I fall som ovan är det tråkigt, men att angripa enskilda personer och företag som inte styr över omständigheterna känns fel.

Diskriminering är inte bra. Inte i teorin i alla fall. Men verkligheten är tyvärr oftast inte lika okomplicerad som teorin.

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

01 mars 2014

Droger ett mänskligt behov?

Det råder nolltolerans mot droger i Sverige (ja, förutom tobak och alkohol då förstås). Varför är det så? Det är ett faktum att droger brukas i landet, trots förbudet. Det jag tycker att man måste fråga sig då, är om det finns ett mänskiligt behov av att bruka berusningsmedel? Svaret på den frågan bör sedan vara utgångspunkten politiken ska formas.

Allt tyder på att människan har ett behov av att berusa sig mer eller mindre. Det är något som återfinns i många olika kulturer. Att då förbjuda droger innebär att gå emot ett mänskligt behov, vilket inte låter sig göras helt lätt.

Istället bör man ägna sig åt skadereduktion. Acceptera behovet och arbeta för att minimera skadorna som kan åstadkommas av det. Precis som för alkohol och tobak, men också motorcykelkörning och andra farliga saker som människor ägnar sig åt. Vi accepterar det, men sätter upp regler för att minimera skadorna.

Att acceptera droger behöver inte innebära att man tolererar vad som helst. Det finns droger som är väldigt farliga, och inte bör vara tillgängliga. Men det finns också droger som inte alls är särskilt farliga, eller åtminstone inte värre än många andra saker som människor ägnar sig åt. Skulle dessa tillåtas tror jag det det skulle bli mycket tydligare hur farliga de andra är (så farliga att man varit tvungen att förbjuda dem!) Men förbudet måste bygga på rationella, vetenskapliga grunder, inte åsikter och moralkakor.

Det finns andra fördelar med att acceptera droger. Framförallt skulle det rycka undan mattan för de kriminella nätverken som till stor del försörjs av handeln med illegala saker. Detta skulle minska bruket av tyngre droger, eftersom brukarna inte kommer i kontakt med kriminella världen på samma sätt.

Men som sagt. Allt detta bygger på att det faktiskt finns ett mänsklig behov för att berusa sig. Och allt tyder på att det gör det.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

01 februari 2014

Står Svenska Kyrkan över lagen?

I brevlådan kom en publikation från Svenska Kyrkan (Lunds Östra Stadsförsamling). Varför, måste jag ju fråga mig då? För det första är jag inte medlem i SvK. Jag har också tydligt markerat att jag inte vill ha varken reklam eller gratistidningar, precis som alla andra brevlådor i mitt hus. Man kan ju fråga sig vilken rätt Svenska Kyrkan anser sig ha att trycka på mig deras material och göra mig ansvarig för dess återvinning? Jag antar att dom lutar sig mot att deras material ska ses som samhällsinformation och således kringgå de normala etiska reglerna om reklamutskick. Men varför ska religiösa samfund ses som samhällsinformation? I ett av världens mest sekulariserade länder borde rimligtvis religion ses som vilken annan "hobby" som helst. Svenska Kyrkan är förvisso en stor organisation, men vid det här laget lyckligtvis åtskilda från staten (nåja) och Svenskar tvångsansluts inte längre, med den naturliga utvecklingen att antalet medlemmar minskar och sannolikt kommer stabiliseras på den mycket lilla nivå som faktiskt överensstämmer med verkligheten. Vidare konstaterar jag att broschyren saknar information om ansvarig utgivare, vilket är ett lagkrav. På det hela framstår Svenska Kyrkan se sig själva som större och viktigare än vad dom egentligen är, så till vida att man helt sonika struntar i lag och omdöme. Jag antar att etik och lagar är svårt för en organisation som är van vid att stå över sådant...

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

02 januari 2014

Julen budskap

En jullåt som blivit en modern klassiken är Just D's "Nu är det jul igen" (se längst ner). Dom flesta drar igenkännande på smilbanden när de hör låten. Men är den verkligen så roligt? Den handlar i princip bara om en massa bekymmer. Helt korrekt iakttaget.

  • Konsumtion - Köp, köp köp! Handeln slår som vanligt nya rekord. 
  • Materialism - Vad fick du i julklapp? Hårda paket ska det vara såklart. Och många.
  • Hets och ouppnåeliga ideal - Alla eftersträvar den perfekta julhelgen. Har du alla maträtter på julbordet?
  • Julklappar - För barnen är december en enda uppladdning inför tomtens ankomst och frosseriet i julklappar.
  • Stängt - Att hela samhällsapparaten stängs ner i två veckor är tämligen osmidigt.
  • Religion - Kyrkan försöker som vanligt manifestera sin inbillade storhet, trots att de flesta Svenska traditionerna härstammar från det fornnordiska samhället, som kyrkan aldrig lyckades konkurrera ut.
  • Tradition - "Så har det alltid varit" är en usel anledning oavsett kontext.
  • Trafikolyckor - Kommer som ett julkort på posten. Eller spam i mailen för den lite mer moderna.
  • Julsånger och pynt - Att det är jul ska konstant bankas in i huvudet var än man är. Ingen slipper undan!
  • Julgranar - Klart att vi ska hugga ner fullt friska träd så att vi kan ha julstämning i några veckor. Och barr överallt i månader.
  • Vit jul - Om det inte snöar på julafton blir vi ledsna, trots att en vit jul hör till undantaget för stora delar av landet.
  • Mellandagsrea - Köp, köp köp! Mer, mer, mer! Handelns sätt att manipulera priserna är kreativt som vanlig.
  • Gemenskap - Inklusive alla bråk och fylla. Och utanförskap för dom som inte har någon att gemenskapa med.
  • Empati - Under julen blir alla så snälla och tänker extra mycket på de fattiga och utsatta i samhället. Så att man inte behöver tänka på det resten av året antar jag.
  • Fattigdom - Det är synd om alla "fattiga" i Sverige som inte råd att köpa julklappar till barnen. (Läs: många och dyra julklappar, för vi snackar såklart inga kottar eller ritblock här inte.  Ingen verkar dock någonsin ifrågasätta det osunda i denna konsumtionshets...)
  • Frossa - Förr åt man mycket för att fira solens återkomst och i vidskepelse för att det nya året skulle ge överflöd. Sedan svalt man i ett år. Precis som i dagens Sverige. Förutom att vi frossar var och varannan helg. Och lite i veckorna för att vi tycker att vi är värda det.
  • Nyårsfest - En näst intill obligatoriskt fest. Firar man inte att kalendern börjar om från början är man konstigt. Hittar man ingen att festa med är man en ensam looser. Det planeras i god tid, och mycket sprit ska det bli. Med sedvanlig fylla och bråk.
  • Fyrverkerier - Varför är fyrverkerier så attraktiva, alla har väl sätt dem innan? Pengar som bokstavligen talat går upp i rök, med många negativa konsekvenser. De skrämmer livet ur djur och skräpar ner i naturen. Väcker dom som måste eller faktiskt vill sova klockan tolv. Fingrar och brevlådor sprängs bort. Och så flyger dom in på balkonger och tänder eld på några hus varje år.

Julen är en samling förhoppningar som sällan förverkligas. En nostalgisk önskedröm om den perfekta julen, som mynnar ut i en orgie av konsumtion och hets. Påtvingade traditioner och ouppnåeliga ideal. Visst blir det med lite tur några timmar på julaftonskvällen då allt lugnat ner sig och allt känns sådär fint och bra som man önskat. Men är det verkligen värt allt besvär? Hade det inte gått lika bra utan julhetsen? Kalla mig bitter, men jag har faktiskt svårt att se särskilt mycket positivt med julhelgen.


Just D - Nu är det jul igen

Nu är det jul igen i både slott och koja
Och över hela landet drar en kollektiv noja
Det pyntas, sjungs och skickas fåniga kort
O Jesus, se nu vad du har gjort

För om du inte blivit född hade vi sluppit en högtid
Med tomtar, lutfisk och kvalmig glögg
Vid nån risig gran och som ackompanjemang
Får man överdoser utav bjällerklang

Och när dom återigen rullar Kalle Ankas spratt
Till mer gråt än skratt
Ja, då vet man att

[Nu är det jul igen]

Man menar ju att julen den är till för dom små
Men jag minns när jag var liten
Det var en mardröm redan då
Vid fem hade dom väckt en
Och vid tolv kom hela släkten
Min morfar och min faster
Och hennes man med andedräkten

De tvinga en till dans
Och en massa annat trams
Sen gräla dem om vikten av att hålla sams
Jag hade önskat mig deg och
Kanske lite Lego
Men trots allt smussel
Fick jag bara några pussel

Visst är julen hell, men jag står ändå leende
Och skrattar åt riter och sinnessjukt beteende
För här finns inte plats för nån variation
Trots att tomten och hans anhang borde gå i pension

Alltid samma terror år efter år
Och ens enda tröst är att ta sig en tår
Så man tar snaps efter snaps
Och man rumlar hem
När man är packad som NK den tjugotredje december

Så när man griper om dasset som en chaffis sin ratt
Och suckar matt
Ja, då vet man att

[Nu är det jul igen]

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

03 december 2013

Ett skattesystem byggt på brist på tillit

Om du frågar folk på stan hur mycket de tycker är lagom att betala i skatt och vad dom tror att dom betalar i skatt brukar svaret bli runt 30%. Det är ganska långt från det verkliga skattetrycket som  snarare ligger på 45-60% beroende på inkomst. Varför är det så stor skillnad? Antagligen för att många skatter är "gömda" och det som syns är just den kommunala inkomstskatten som brukar ligga runt 30%. Samtidigt skulle jag tro att 30% är en nivå som känns rimlig för de flesta. Då bidrar man med en ansenlig del av sina intjänade pengar, men inte så mycket att det känns som att man blir blåst på sina hårt intjänade pengar.

Problemet är att staten inte litar på den vanliga svensson. Det ligger på arbetsgivarna att administrera löner och betala in skatt och arbetsgivaravgifter. Att anförtro inbetalningarna till den enskilde medborgare är inte att tala om. Antagligen för att risken att folk inte skulle betala in skatterna är för stor. Tyvärr stämmer det nog. Men bristen på tillit är så stor att man istället sett till att gömma så mycket av skatterna som möjlig.

På tal om arbetsgivaravgifter och moms så finns det några konstiga saker med dessa osynliga avgifter. Om det är bra att anställa, varför har vi då arbetsgivaravgifter? Själva namnet sänder helt fel signaler och straffar så att säga den som vill anställa. Dessutom handlar det egentligen inte om avgifter för arbetsgivaren, utan uppskjutna sociala avgifter. Enskilda företagare betalar istället "egenavgifter". Det är ett mycket mer talande namn med tanke på syftet. På samma sätt är moms en underlig konstruktion. Konsumtion sägs vara bra och t.o.m. nödvändig för välfärdssamhället. Varför läggs det då en avgift på just konsumtion? Det uppmuntrar ju snarare till att spara sina pengar. Sedan har vi den enorma administration som tillkommer för att upprätthålla momsen, där alla företag måste bolla runt inkommande och utgående moms i all oändlighet. Lägg därtill orättvisan i att vissa branscher är undantagna full moms.

Skattesystemet är ett väldigt komplicerat system. En vanlig person har inte en chans att förstå det mycket längre än det jag pratat om hittills. Dom flesta bryr sig inte. Men för den som förstår sig på systemet finns det genvägar, trick och sätt att ta sig runt skatter. Det innebär att den med kunskap eller pengar i princip kan köpa sig fri från stora mängder skatt, samtidigt som vi vanliga medborgare tvingas slita för brödfödan och snällt betala de höga skatterna som är meningen. Det komplicerade systemet leder till ett djupt orättvist system där eliten i klassisk ordning har privilegier som få andra. Trovärdigheten för ett sådant system är inte stor och kan bara återställa genom att konstruera ett helt igenom busenkelt och transparent system som är lika för alla.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

05 november 2013

Idrott - nationalismens sista fäste

För ett tag sedan råkade jag överhöra en radiokanal som pratade om en utländsk/invandrad idrottstjej som numera börjat tävla för Sverige, och nu tagit Sveriges första guld på evigheter i någon idrott. Uppenbarligen handlade det om en väldigt duktig idrottare. Men jag tycker man kan ifrågasätta på vilket sätt denna tjej är Svensk, så tillvida att Sverige och vi Svenskar har något att vara stolta över för hennes framgångar. Detta är snarare en individuell framgång, av en tjej som (förutsätter jag) numera identifierar sig som en del av det Svenska samhället.

Det finns något väldigt konstigt med nationalismen inom idrotten. Nationalism förkastas i de flesta andra sammanhang. Inom idrotten är det dock accepterat att olika länder tävlar mot varandra, i ett slags propagandakrig för att hävda den egna storheten. Att det är lag och individuella talanger bakom framgångarna kommer nästan i skymundan när kommentatorerna skriker ut sin nationella stolthet i etern.

Men på vilket sätt har Sverige vunnit medalj bara för att en Svensk person gjort det? Varför ska jag känna mig stolt bara för att jag råkar dela medborgarskap med en medaljtagare? Varför ska vi uppmärksamma Svenska idrottares framgångar mer än andra nationaliteters? Det farsartade och ålderdomliga med detta synsätt blir väldigt uppenbart när en person, liksom tjejen ovan, helt plötsligt börjar tävlar för ett annat land. All heder och ära åt personen eller laget. Men är det inte dags att arbeta bort nationalismen inom idrotten?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,