24 juli 2018

Barnkanalen måste skrotas eller göras om

TV är till mesta del passiviserande. Du matas med underhållning som fångar dina sinnen och triggar dina lyckohormoner. Sällan krävs något intellektuellt tillbaka. Många tycks inte ha några spärrar och kan titta på TV i oändlighet. Själv klarar jag inte av att exempelvis streck-titta på TV-serier, och jag ogillar TV-mediet som sådant, men trots mitt motstånd är jag långt ifrån immun mot lättjan i att zappa runt bland programmen.

När jag var liten satt jag som de flesta andra framför TV:n när det vankades barnprogram. På den tiden varade barnprogrammen bara en halvtimme eller så. Bra så, för det var nog inte lätt att slita mig från TV:n under tiden jag tittade. Samma beteende ser jag hos dagens barn när de ser på TV. "Ska bara" som Alfons skulle uttryckt det.

Nyligen besökte jag en barnfamilj. De hade inget TV-paket, utan höll sig till de fria kanalerna. Trots detta stod TV:n igång mest hela tiden. Och barnet satt såklart framför. Det var såklart SVT:s Barnkanalen som stod på. De sänder barnprogram större delen av dygnet. Av det jag kunde se var det ren underhållning. Jag såg inga dokumentärer eller andra program som försökte lära ut något. Dessutom tycktes det mesta vara inköpt från utomlands och dubbat till Svenska.

Jag har så otroligt svårt att se hur Sveriges Television kan motivera detta. Givetvis ska de ha barnprogram i sitt utbud. Men att sända barnprogram nästan dygnet runt, samtidigt som barn rör sig allt mindre, bombarderade med media från alla håll, i ett samhälle där allt fler barn brottas med att fetma, det är bara cyniskt. Och om de nu tvunget ska ha en barnkanal, sänd då för bövelen program som ger barnen något intellektuellt tillbaka.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

Inga kommentarer: