29 juli 2011

Hur jag skulle klippt om "Super 8"

Jag var på bio och såg filmen Super 8 i går. En ganska bra film - 3½ blir nog lagom i betyg. Jag fick stundtals vibbar av både The Goonies och Arkiv X. Ganska typisk Spielberg film dock, med lyckligt slut och allt det där som är typiskt för Hollywood produktioner. Det fick mig att fundera på hur jag skulle velat ändra manuset för att behålla allt det som var bra med filmen, men skippa det som jag anser vara onödigt.

Låt mig börja med inramningen. Killens mamma hade dött i en arbetsplatsolycka. Han har det svårt hemma. Inleder en "förbjuden" relation med kopplingar till olyckan. Slutet gott, allting gott. Föräldrarna försonas, mammans halsband blir en del av kosmos och kärleken får lov att blomstra. Detta är typiskt Hollywood feelgood ending. Och i mitt tycke helt onödigt. Jag tror att nästa hela denna del av filmen hade gått att plocka bort utan att filmen lidit av det. Tvärt om, det hade blitt mer fokus på barnen och deras äventyr. För det är ju det det är, ett äventyr. Det enda som jag skulle behållit är kärleksrelationen, men den fungerar i princip ändå.

Att pappan var polis och man fick följa hans arbete var det kanske inget fel på i första halvan av filmen, när allt var kaotiskt och man inte visste vad som hänt. Efter det spelade han dock helt ut sin roll.

Jag jämförde filmen med The Goonies. Men det finns några saker som Goonies gör bättre. För det första är det en film ur barnens synvinkel, vilket jag tror är hemligheten till att den ligger många som var unga då väldigt varmt om hjärtat. Jämför med text klassikern Stand By Me som också gör på det viset. Vidare är Goonies mer klassiskt äventyr, med grottor, piratskett och andra spännande saker. Super 8 är istället SciFi, med militärer och utomjordingar. Inget fel i det, men det blev lite för mycket Summer Blockbuster Action Movie där allting ska explodera konstant. Lite återhållsamhet hade kanske inte skadat.

Kuben fascinerade mig. I början kändes det som att den skulle spela en stor roll, men tyvärr struntade dom nästa helt i att utnyttja dess potential. Trist.

Första halvan av filmen var väldigt hemlig. Precis som Arkiv X fick man aldrig se mer än några suddiga ben röra sig ut ur bild. Sånt är spännande. Tyvärr valde man att avslöja allt. Jag är inte säker på att det var så smart. Det är lite som att läsa en bok och själv fantisera ihop hur folk ser ut, för att sedan se filmen och ingenting är som man fantiserade. Vissa saker kan vara bättre att utelämna till fantasin. Hur mycket jag skulle valt att avslöja vet jag inte, men inte lika mycket som dom gjorde här.

Över huvud taget kan man nog sammanfatta det hela med att första halvan av filmen var bättre än andra halva. Story, perspektiv & hemligheter fungerade bättre då. Jag undrar om det kan vara så att Hollywood skrivit om andra halvan för att passa in i deras mallar?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

18 juli 2011

Bästa tandborsten är...

Att välja tandborste är inte det lättaste. Butikerna är fulla med modeller - den ena mer fantasifull än den andra. Irriterande nog verkar modellerna inte finnas tillgängliga så länge, utan byts ut i rasande tempo. Jag får känslan av att det är viktigast med ett häftigt utseende och flashiga färger. Alla är dock bäst på att rengöra på dom mest svåråtkomliga ställena enligt egen utsago. Man kan undra varför dom i så fall byter ut dom så ofta...

Själv var det dock ett tag sedan jag köpte tandborste, eftersom jag sedan några år tillbaka använt en elektrisk tandborste. När jag var hos tandhygienisten fick jag dock med mig en hem, som hon använt för att visa mig borstteknik. Det var en TePe Select. Ni vet, en sån där tandborste som funnits sedan tidernas begynnelse och fortfarande ser likadan ut. Grönt fult skaft och inga som helst märkvärdigheter förutom Select-modellens sk "feature"; ett avsmalnande borthuvud.

Kan det vara något att ha tänkte jag? Jo, det kunde det visst. Det är utan tvekan den bästa tandborsten jag kan komma ihåg att jag använt! Take that, alla flashiga borstar. Gammal är äldst, eller vad man brukar säga.

Värt att notera är att borsten jag fick var X-Mjuk. Enligt tandhygienisten ska man alltid välja den. "Bara" Mjuk räcker inte. Bra att komma ihåg!


Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

16 juli 2011

Motbok på Systemt kunde vara något att titta på igen

De höga skatterna på alkohol i Sverige finns till för att stävja vår alkoholkonsumtion, vilket de också lyckas med om man ska tro dom som påstår sig veta. Det är dock ett trubbigt medel som jag anser slår fel ganska ofta.

Man måste konstatera att alkohol i sig inte är ett bekymmer, utan det är när mängderna ökar som problemen uppstår. Medelsvensson som tar ett glas vin till fredagsmiddagen har vanligtvis inga problem med alkoholen. Inte heller kompisarna som träffas och tittar på en fotbollsmatch med lite chips och några öl. Men även dessa personer är tvungna att betala den höga skatten, trots att deras konsumtion inte är eller riskerar att bli problematisk.

Själv kan jag konstatera att jag är väldigt svag för gräddlikörer av olika slag. Men priset avskräcker, och snål som jag är händer det ytterst sällan att köper och njuter av dessa drycker. Hade jag varit i riskzonen om priserna varit lägre? Ytterst tveksamt, då jag inte har den dispositionen.

Lågförbrukare får alltså betala onödigt höga skatter. Samtidigt så hindrar skatterna inte högförbrukare, som ser till att fixa fram pengarna som behövs för att underhålla sitt missbruk. Detta kan man ju fundera på hur bra det är. Alkoholister som redan har det svårt pga spriten, måste dessutom betala dyrt för detta, vilket givetvis inte underlättar situationen. Men det är så vi brukar hantera missbrukare i goa Sverige...

Förr i tiden fanns i delar av landet en system med motbok som begränsade hur mycket sprit man kunde köpa. Hade det gått att återinföra en modern variant av den månntro?

Jag tänker mig att man kan ha en progressiv skatt på alkohol. Den som köper en flaska vin i månaden ska inte behöva betala absurda skattesatser. Men när ens förbrukning ökar och närmar sig ohälsosamma nivåer, så ökar även skattesatsen, med de dämpande effekter det har.

En bieffekt av detta skulle dessutom kunna vara att smugglingen till vanligt folk antagligen minskat. Samma sak med inköpsresor till Tyskland. På sådana resor passar man på att köpa på sig stora mängder sprit, mer än man egentligen behöver. Med ett rejält lager sprit hemma tenderar man att dricka mer. Med lägre skatter hade incitamenten för resorna minskat, och konsumtionen antagligen minskat.

Den personliga integriteten kan man ju fundera på. Är det rätt att övervaka människors bruk av alkohol? Det borde dock gå att lösa, exempelvis med slutna system som inte för informationen vidare. Sedan finns det ju inget som säger att man måste registrera sina köp. Men då får man ju betala full skatt precis som idag.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

14 juli 2011

Inför en lämplighetsnämd

Sydsvenskan har i en artikelserie i veckan (ej på nätet) uppmärksammat hur svårt det kan vara för personer med avtjänat fängelsestraff att komma tillbaka till ett normalt liv. Framförallt arbetsgivare, men även bostadsbolag mfl vill se utdrag ut belastningsregistret.

Tanken med fängelsestraff är att man sonat sitt brott efter avtjänat straff. Men straffet fortsätter ofta efter frigivning, med utfrysning från arbetsmarknaden och det socialt stigma som uppstår, vilket är negativt för både personen och samhället. Alla förtjänar en andra chans. Samtidigt är det självklart att vissa personer inte är lämpliga att inneha vissa typer av jobb, och att företag vill kontrollera personer innan de anställs är inget konstigt.

Jag vill därför föreslå en ny samhällstjänst, vi kan kalla det för Lämplighetsnämden. Potentiella arbetsgivare kan skicka in en beskrivning av tjänsten, och nämnden återkommer med en neutral bedömning om personen är lämplig för tjänsten. På så vis behålls den personliga integriteten samtidigt som arbetsgivare inte får grisen i säcken.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

13 juli 2011

Man kan inte välja att tro på gud

Jag är en tänkande och förnuftig person. Så är jag skapad, oavsett hur jag är skapad. Och mitt förnuft säger mig att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på någon av det gudar som finns att välja på i de olika religionerna. Faktum är att jag läst ganska mycket om religion de senaste åren, men jag har ännu inte stött på några argument som biter. Jag har inte svar på alla frågor om livet, universum och allt, och det kommer jag aldrig heller få. Men bevisen för en skapare är små, och hävdar man att denne skapare dessutom skulle vara den kristna ökenkrigarguden, ja då är bevisen minimala.

Den typisk kristna förklaringen är att vi skapade med fri vilja och kan själva välja om vi vill ta emot gud eller inte. Men det fungerar inte så. Jag har inte valt detta. Och jag skulle inte kunna välja att helt plötsligt tro på gud. Det vore att ljuga för mig själv. Precis att man inte skulle kunna välja att tro att tomten finns på riktigt.

Jag har själv sett hur folk jag känner kan förändras av sin tro och hur de känna lycka och trygghet i livet på ett sätt som jag inte förstår. Jag förnekar inte upplevelsen, men tror att det finns en rationell förklaring till det. Jag söker naturliga förklaringar, eftersom dessa är mer sannolika än övernaturliga. Och visst hade jag själv velat känna lycka på det viset. Men det funkar som sagt inte så. Jag kan inte förneka den kunskap jag har.

Jag är såklart inte ensam om att förhålla mig till religion på detta vis. Världshistorien är full av personer som inte kunnat tro. Frågan man måste ställa sig då är, om en gud skapat mig, och gett mig mitt förnuft, som jag sedan använder med min bästa förmåga, hur kan denna gud sedan med gott samvete säga att jag inte är värdig en gemenskap med densamme? Om jag bygger en robot utan ben kan jag inte bli arg på den för att den inte kan springa. Vad för sorts gud är det som skapar människor och sedan dömer dem för att de är som de är skapade?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,