25 juni 2009

A (som i motorcykelkörkort)

A kan betyda många saker, men idag betyder det bara en enda sak: MC körkort! Jag tänkte berätta lite om hur det gick till när jag körde upp tidigare idag.

Dagen började med att jag vaknade tidigt som vanligt, dock efter en lite orolig natt. Efter en lång morgon då jag i princip bara gått och väntat på att få komma iväg bar det av till körskolan. Vi körde ut till bulltoftabanan och ägnade hela förmiddagen åt att träna på de olika banorna.

När prövarförarna rullade in på sin 1200 kubik BMVs och svara solglasögon kände man sig ganska liten. Tänk en exekveringspatrull eller Men In Black. Förarprövaren jag fick visade sig dock vara ganska trevligt om än extremt kinkig och noga med saker på ett ganska irriterande sätt.

Jag började med att göra bort mig direkt då jag fick göra säkerhetskontrollen av bromssystemet. Det ser bra ut tyckte jag när jag var klar. Förarprövaren var dock av någon anledning nyfiken på bromsbeläggen, och såg att dom var helt utslitna. Så mycket för min säkerhetskontroll...

Det slutade med att han vägrade fortsätta provet. Mina kamrater från körskolan som körde på en anna hoj fick gå emellan och min lärare drog iväg för att skaffa nya belägg. Det var stor risk att han inte skulle hinna tillbaka, och jag hann bli extremt nervös under tiden. Att köra på den andra cykeln ville jag absolut inte, eftersom jag inte tränat något på den. Usch vilken start...

I absolut sista stund återvände lyckligtvis min cykel och jag kunde börja köra. Det finns två lågfartsbanor, men man prövas bara på en av dom, och jag hade såklart lyckats dra lotten till den jag tycker är svårast (den raka sepentinbanan utan stopp).

Först ska man dra motorcykeln till startläget genom att gå bredvid den. Detta hade jag inte gjort tidigare, och jag är en väldigt liten och klen person, så jag hade ganska stora problem med att hålla uppe och samtidigt skjuta hojen dit den skulle.

Svetten lackade och min puls var hur hög som helst när jag startade, och det syntes. Jag satte ner foten i första svängen, och en gång till lite senare. Förarprövaren märkte dock hur nervös och spänd jag var, så han gav mig en chans till. Men först valde jag att köra högfartsdelen med undanmanövern.

Jag har alltid haft ett problem på undanmanövern, då jag av någon anledning (omedvetet) sänker farten precis innan undanmanövern. I verkliga livet är väl detta en bra sak, men här på banan måste man hålla minst 50 - absolut inte under - och dom är väldigt strikta med detta! Givetvis höll jag inte 50, men jag fick en chans till. Den andra gången vet jag inte hur jag lyckades, men på något sätt höll jag uppe hastigheten och gjorde en ganska klockren körning!

Tillbaka till lågfartsbanan. Nu hade nerverna släppt en aning och jag körde utan att sätta ner fötterna och inte för snabbt heller. Det var inte perfekt, jag kände mig aningens vinglig, men mycket bättre än första gången. Jag blev godkänd där också.

Slutligen bromsprov i 70 och 90 km/h. Dom har jag aldrig haft problem med, och inte nu heller. Det viktigaste är att titta rakt fram och vara beredd så att man verkligen börjar bromsar direkt på linjen och inte för sent.

Sedan bar det av ut i trafiken. Jag var fortfarande ganska nervös. Det märkes tex efteråt då jag upptäckte att jag glömt låsa spännet i hjälmen och kört med det fladdrandes hela tiden...

30 minuters körning på olika vägar. Start på bulltoftabanan, direkt ut på motorvägen, mot Nordanå och vidare runt på dom Skånska landsvägarna, över någon järnvägskorsning och bort till Arlöv där vi svängde runt i lite rondeller och en gata med högerregeln, och så tillbaka igen. Jag försöke köra lungt och avslappnat, men kände att jag gjorde oräkneligt med småfel, som att vara otydligt med placeringen, titta i backspeglarna i fel ordning, ryckig körning osv. Inga stora saker, men hela tiden småsaker och viss osäkerhet i hanteringen.

Jag var ganska övertygad om att jag inte klarat mig när jag körde in på banan igen. Efter min skakiga inledning på manöverproven och småkassa körning var det inte mycket annat att tro, så jag blev minst sagt förvånad över att bli godkänd!!

Efteråt fick jag köra tillbaka till skolan på egen hand. Det var en härlig om än lite konstig känsla.

Så här i efterhand kan jag konstatera att körkortet var ganska mycket svårare att ta än vad jag förväntat mig, både teorin och praktiken (även om jag lyckades klara båda två på första försöket). Jag har räknat lite och kommit fram till att mitt körkort kostade ca 18000kr. Då tog jag totalt 17 dubbla körlektioner (varav uppemot 2/3 var ägnades åt att köra på bana, resten stadstrafik och landsväg) och körde inget privat. Men det tror jag att det kommer vara värt. Det känns otroligt skönt att kunna släppa det. Nu börjar jakten på mig första hoj!





Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

23 juni 2009

Rekorddåligt

För en spelnörd som mig var det såklart omöjligt att inte lägga vantarna på Guinness World Records Gamer's Edition 2008 när jag såg den på biblioteket. En bok full med speltrivia och fakta låter som fest. Tyvärr måste jag rapportera att den inte håller måttet...

  • För det första var boken full av faktafel. Utöver de uppenbara faktafel jag på rak arm kunde se, fanns det också många tveksamheter jag velat kolla upp om det verkligen stämde.
  • Stavfel och dålig översättningar var det också gott om. Korrekturläsning någon?
  • Aldeles för många av de sk rekorden är för smala för att vara intressanta. Alla spel kan antaglige hitta på något som gör det unikt på ett eller annat sätt. Och vissa rekord var så dåligt förklarade att jag inte ens förstod vad de gick ut på.
  • Boken har en del "det sägs att" och andra myter. Gärna för mig, men jag vill att dom tar reda på och presenterar sanningen också.
  • Jag är engarerad i en sajt som heter Mobygames, som har som mål att katalogisera alla spel som någonsin gjort. Dom vattenmärker alla sina bilder, så jag lade märke till att boken utan tillåtelse och erkännande stulit bilder från sajten. I vissa fall har man också försökt redigera bort vattenstämpeln.
  • Uppdelningen av genres var skum. Vem i hela världen kom tex på idén att placera shoot-em-ups och first person shooters tillsammans i en och samma kategori? Båda har visserligen shooter i sina namn, men i övrigt är det inte mycket likheter mellan de båda speltyperna...

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

18 juni 2009

Låt det lummiga vara

En sak jag inte riktigt förstår mig på är folks besatthet av att ha en vältrimmad gräsmatta. Personligen tycker jag att det är mycket trevligare med en smått vildvuxen trädgård. Långa mjuka grässtrån som varvas med blommor av varierande sort. Finns det något mer somrigt än en grönskande äng? Att låta växter och träd slå rot och växa upp där dom vill skapar en "naturligt" miljö, och det tilltalar mig så mycket mer än en minutiöst planerad trädgård. Dessutom slipper man en massa jobb med att klippa gräsmattan och de föroreningar av luft och akustik som hör därtill. Jag vill inte påstå att den planerade trädgården är ful på något sätt, men den faller platt jämfört med sin lummiga motpart om du frågar mig.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

17 juni 2009

Komeditips: Tim Minchin

Idag tänkte jag snabbt tipsa om en komiker som jag nyligen fått upp ögonen för. Tim Minchin kombinerar finurliga texter med härligt pianospel, bra sång och rolig mimik. Det är svårt att inte nynna med efter en stund. Här är tre av mina favoriter:



Inflatable you



Ten foot cock and a few hundred virgins



Some people have it worse than me




Intressant? Andra bloggar om: , , ,

08 juni 2009

Lösningen på gåsaterrorn

Som vanligt översvämmas Malmö även denna sommar av gäss. Grågäss och vitkindade gäss (inte kanadagäss som många tror) tar parkerna i besittning och tidningarna övesvämmas av insändare som klagar. Gatukontoret meddelar att i år så har man minsann satt in extra förstärkning, fast det märks såklart lika lite som förra årets storsatsningar.

Några stycken gäss är bara trevligt, men i dom mängder vi har i denna stad blir det lätt en plåga, även om jag själv inte bryr mig så mycket. Just nu är dom dessutom agressiva eftersom dom vaktar sin ack så söta ungar. Men det värsta är nog träcken som i princip täcker alla gräsmattor. (Hur en varelse kan skita så mycket som gässen förblir en gåta för mig!)

Hur som helst så gässen är inte ett dugg rädda för oss människor. Bilar är inte heller ett problem, då dom utan beskymmer promenerar rakt ut i trafiken för att ta sig över gatan med sina ungar. Men det finns en sak dom inte gillar, och det är hundar! Antagligen för att hundar tycker om att jaga dom, och till skillnad från oss inte håller avstånden. Man märker det direkt på gässen hur oroliga dom blir när dom ser en hund.

Lösningen på stadens problem skulle därför kunna vara att hyra in ett gäng pensionärer som patrullerar parkerna med sina hundar som får springa runt och jaga gässen. Välj ut stabila hundar med sinne för att jaga och träna dom att springa efter fåglarna. Gässen lär vara intelligenta, så när dom märker att dom inte får vara i fred i någonstans Malmö kommer dom antagligen snart flytta!

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

06 juni 2009

Den mest irriterande fienden är...

Vad är det som sitter i taket och lurpassar, ända tills du passerar under då den attackerar dig i en vinkel som är svår att parera och sedan ettrigt fortsätter med sina utslag tills att du lyckats döda det lilla kräket och förlorat halva ditt liv på köpet?

Det är såklart fladdermössen. Om man som jag spelar mycket äldre plattformsspel verkar dom dyka upp i vart och vartannat spel. En fiende som kan verka harmlös men i själva verket ofta själper en. Därför vill jag utse fladdermöss till dom mest irriterande spelfienenderna någonsin!

PS: Känner du igen vilka spel som fladdermössen på bilden kommer ifrån?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

05 juni 2009

Lite om Apoteket

Så här i allergitider är det många som köper allergimedicin. Nu för tiden finns det många olika att välja på, och priskonkurrensen är hård eftersom patenten har gått ut. Det finns alltid ett märke som är billigast. Vilket varierar dock från gång till gång. Men just den billigaste sorten är alltid slut känns det som! Jag begriper inte varför Apoteket inte köper in enorma lager av detta. Jag menar, alla vill ju ha den. Samtidigt, eftersom dom flesta köper sin medicin när dom känner besvär. Vad är meningen med att ha hundra olika mediciner som i princip innehåller samma saker till olika priser? Om dom ger samma effekt kan man lika bra skrota alla utom den billigaste. Dvs den som folk köper. Såvida den inte är slut...

På tal om allergimedicin så lyckades jag en gång köpa en receptbelagt allergimedicin, trots att jag inte hade något recept. Allergimedicin finns normalt i max ~30 piller per ask. Men tydligen finns det större förpackningar också. Men dessa måste man ha recept för. Men en gång råkade dessa tydligen ligga framme, så jag köpte dom eftersom det är både smidigare och billigare att köpa storpack. Nästa gång ville jag såklart ha samma, men fick då reda på att det var receptbelagt. Ingen skada skedd, men jag ställer mig då frågan varför? Vad är meningen med att receptbelägga storpack, när vem som helst ändå kan köpa exakt samma sak och mängd genom att ta flera paket? Om det ska vara något slags skydd så känns det tämligen verkningslöst. Dessutom slår det mot konsumenter som tvingas betala högre pris än den som belastar sjukvården och tigger till sig ett recept...

På tal om läkemedel så är det glädjande att patenten på min medicin nyligen gått ut, så nu har priserna sjunkit från mycket till väldigt mycket mindre. Äntligen. Men det hade inte behövt vara så. Systemet med läkemedelspatent är föråldrat och orättvist. Därför vill jag gärna vurma lite för Piratpartiets lösning!

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

02 juni 2009

Kvinnlig omskärelse är snyggt

När manlig omskärelse kommer på tal dyker det ofta upp kvinnor hävdar att det är snyggare med en omskuren penis. Det är såklart ett otroligt dåligt argument. Jag har aldrig hört någon som tycker att en omskuren vagina är snyggt. Det skulle såklart vara extremt politiskt inkorrekt att säga något sånt. Men också för att det antagligen inte är så många som har sett det. Därför tänker jag nu visa hur det kan se ut:



Källa: BME

Kvinnan på bilden är alltså frivilligt omskuren eftersom hon tycker det är snyggt. Ingreppet är professionellt utfört och hon är nöjd med resultatet, både estetiskt och fysiskt. Personligen tycker jag att det är vackert på sitt sätt, även om min preferenser mer lutar åt blygdläppar av format större.

För det första kan vi konstatera att detta inte skulle varit möjligt i Sverige. ALLA ingrepp på det kvinnliga könsorganet, frivilligt eller inte, är förbjudet. Till och med om en kvinna har problem med exempelvis för stora blygdläppar, så är lagen så sträng att den i teorin förbjuder henne att göra något åt det.

I Sverige är det dock fullt lagligt att könsstympa gossar, och landtingen är numera tvingade att utföra ingreppet. Motiveringen är att det är bättre att ingreppet görs på sjukhusen än köksborden. Det är bestämt att bizarra traditioner och religioner baserade på sagor går före barnets rätt att bestämma över sin egen kropp. Men varför då förbjuda kvinnlig könsstympning? För självklart kan sjukhusen klara av att utföra kvinnliga omskärelser på ett bra och säkert sätt, precis som vid manliga diton? Varför ska vi särskilja på pojkar och flickor?

Nu förespråkar jag absolut inte detta, men jag tycker att det är värt att än en gång ta upp hur oerhört ojämnlik och kränkande lagen är. Nästan alla argument som förbjuder det ena och tillåter det andra går att vända på.

Det enda rimliga är att förbjuda könsstympning av barn, oavsett kön, och i stället låta varje person i myndig ålder själv välja om man vill utföra oåterkalleiga ingrepp på sin egen kropp!

Läs mer: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,