A (som i motorcykelkörkort)

A kan betyda många saker, men idag betyder det bara en enda sak: MC körkort! Jag tänkte berätta lite om hur det gick till när jag körde upp tidigare idag.

Dagen började med att jag vaknade tidigt som vanligt, dock efter en lite orolig natt. Efter en lång morgon då jag i princip bara gått och väntat på att få komma iväg bar det av till körskolan. Vi körde ut till bulltoftabanan och ägnade hela förmiddagen åt att träna på de olika banorna.

När prövarförarna rullade in på sin 1200 kubik BMVs och svara solglasögon kände man sig ganska liten. Tänk en exekveringspatrull eller Men In Black. Förarprövaren jag fick visade sig dock vara ganska trevligt om än extremt kinkig och noga med saker på ett ganska irriterande sätt.

Jag började med att göra bort mig direkt då jag fick göra säkerhetskontrollen av bromssystemet. Det ser bra ut tyckte jag när jag var klar. Förarprövaren var dock av någon anledning nyfiken på bromsbeläggen, och såg att dom var helt utslitna. Så mycket för min säkerhetskontroll...

Det slutade med att han vägrade fortsätta provet. Mina kamrater från körskolan som körde på en anna hoj fick gå emellan och min lärare drog iväg för att skaffa nya belägg. Det var stor risk att han inte skulle hinna tillbaka, och jag hann bli extremt nervös under tiden. Att köra på den andra cykeln ville jag absolut inte, eftersom jag inte tränat något på den. Usch vilken start...

I absolut sista stund återvände lyckligtvis min cykel och jag kunde börja köra. Det finns två lågfartsbanor, men man prövas bara på en av dom, och jag hade såklart lyckats dra lotten till den jag tycker är svårast (den raka sepentinbanan utan stopp).

Först ska man dra motorcykeln till startläget genom att gå bredvid den. Detta hade jag inte gjort tidigare, och jag är en väldigt liten och klen person, så jag hade ganska stora problem med att hålla uppe och samtidigt skjuta hojen dit den skulle.

Svetten lackade och min puls var hur hög som helst när jag startade, och det syntes. Jag satte ner foten i första svängen, och en gång till lite senare. Förarprövaren märkte dock hur nervös och spänd jag var, så han gav mig en chans till. Men först valde jag att köra högfartsdelen med undanmanövern.

Jag har alltid haft ett problem på undanmanövern, då jag av någon anledning (omedvetet) sänker farten precis innan undanmanövern. I verkliga livet är väl detta en bra sak, men här på banan måste man hålla minst 50 - absolut inte under - och dom är väldigt strikta med detta! Givetvis höll jag inte 50, men jag fick en chans till. Den andra gången vet jag inte hur jag lyckades, men på något sätt höll jag uppe hastigheten och gjorde en ganska klockren körning!

Tillbaka till lågfartsbanan. Nu hade nerverna släppt en aning och jag körde utan att sätta ner fötterna och inte för snabbt heller. Det var inte perfekt, jag kände mig aningens vinglig, men mycket bättre än första gången. Jag blev godkänd där också.

Slutligen bromsprov i 70 och 90 km/h. Dom har jag aldrig haft problem med, och inte nu heller. Det viktigaste är att titta rakt fram och vara beredd så att man verkligen börjar bromsar direkt på linjen och inte för sent.

Sedan bar det av ut i trafiken. Jag var fortfarande ganska nervös. Det märkes tex efteråt då jag upptäckte att jag glömt låsa spännet i hjälmen och kört med det fladdrandes hela tiden...

30 minuters körning på olika vägar. Start på bulltoftabanan, direkt ut på motorvägen, mot Nordanå och vidare runt på dom Skånska landsvägarna, över någon järnvägskorsning och bort till Arlöv där vi svängde runt i lite rondeller och en gata med högerregeln, och så tillbaka igen. Jag försöke köra lungt och avslappnat, men kände att jag gjorde oräkneligt med småfel, som att vara otydligt med placeringen, titta i backspeglarna i fel ordning, ryckig körning osv. Inga stora saker, men hela tiden småsaker och viss osäkerhet i hanteringen.

Jag var ganska övertygad om att jag inte klarat mig när jag körde in på banan igen. Efter min skakiga inledning på manöverproven och småkassa körning var det inte mycket annat att tro, så jag blev minst sagt förvånad över att bli godkänd!!

Efteråt fick jag köra tillbaka till skolan på egen hand. Det var en härlig om än lite konstig känsla.

Så här i efterhand kan jag konstatera att körkortet var ganska mycket svårare att ta än vad jag förväntat mig, både teorin och praktiken (även om jag lyckades klara båda två på första försöket). Jag har räknat lite och kommit fram till att mitt körkort kostade ca 18000kr. Då tog jag totalt 17 dubbla körlektioner (varav uppemot 2/3 var ägnades åt att köra på bana, resten stadstrafik och landsväg) och körde inget privat. Men det tror jag att det kommer vara värt. Det känns otroligt skönt att kunna släppa det. Nu börjar jakten på mig första hoj!

Intressant? Andra bloggar om: körkort, uppkörning, motorcykel, mc, hoj, körskola, malmö, bullltoftabanan, vägverket, manöverprov