31 augusti 2011

Information ger acceptans

Efter tre dagar som ny-gammal pendlare fick jag ett kärt återseende i form av en rejäl tågförsening. En timme att fördriva på centralstationen är inget roligt, och det påminner mig om hur mycket jag avskyr att resa med bussar och tåg och helst tar mig fram på cykel i ur och skur så länge avståndet håller sig under en mil eller så. Dessutom tvingas man stå upp, eftersom som man installerat inte en, utan två olika typer av bänkar, som både är lika obekväma...

Mycket tid att reflektera över situationen alltså. Det som slår mig när jag står och väntar på mitt tåg är hur dålig informationen är oss som väntar. Jag råkar överhöra någon som säger att förseningarna beror på en olycka. Är det sant eller falskt? Jag vet inte. För det ges aldrig någon information om detta till passagerarna.

Centralstationen har en stor fin informationstavla med tre ytor. En för avgående tåg, en för inkommande, samt en i mitten som jag antar är till till för trafikinformation. Men den är helt tom. Någonting borde dom väl kunna skriva där, när en helt gäng tåg är inställda och resten är försenade! I högtalarna går samma meddelande om och om igen. Det är bra att dom talar om när tågen går. Men fortfarande ingen information till oss som väntar om anledningen till alla ändringar och förseningar.

Varför gnäller jag om detta så mycket? Jo, jag är ganska övertygad om att vi människor accepterar att saker strular ibland. Men vi vill veta varför. Ovisshet är påfrestande. Om Skånetrafiken och andra inblandade satsat på tydlig information om vad som händer tror jag att man fått mycket mera nöjda kunder, trots lite förseningar då och då.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

22 augusti 2011

Hur mycket virus finns det i piratkopior (warez)?

Förr hade jag tidvis dille på att samla på warez, dvs piratkopierade programvaror. Det var inte så att jag vanligtvis använde dessa program, utan det var mer en slag "bra att ha" mentalitet som drev mig. Det jag laddade ner brände jag ut på cd/dvd. Som jag berättat har jag nu fört över allt detta på hårddisken igen. (Inte för att jag planerar att spara på det, utan det ska rensas ganska friskt i arkiven.)

Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om antivirusprogram. Min åsikt är att de mest slöar ner datorn, och att man klarar sig bra med lite sunt förnuft. Hittills hade det stämt, då jag aldrig har haft några större problem med virus och annat skräp, trots frånvaron av skydd. Min nuvarande dator har dock ett antivirusprogram (mer eller mindre ofrivilligt) installerat i form av Nod32, vilket jag dock inte alls är särskilt nöjd med eftersom det tvunget ska läsa igenom arkivfiler (trots att jag har försök stänga av det) vilket gör vissa saker outhärdligt långsamma och även ställer till med problem som att hårddiskutrymmet tar slut eller att program inte kan ladda ner saker korrekt eftersom nod32 låter filerna.

När jag kopierade ovanstående warez skannades således filerna av Nod32. Det är intressant, eftersom det finns ett seglivat påstående om att piratkopierad mjukvara är full av virus och andra otrevligheter. Men stämmer detta, eller är det bara en myt som anti-pirat lobbyn sprider?

Efter att ha kopierat 44742 filer på totalt 36 gigabyte, varav 1746 exe-filer och ca 2500 zip- och rar-arkiv, och dessutom kört en deep scan hittades följande:

  • 6 st flaggades som potentially unwanted application. Av dessa var fyra keygens och två packade exefiler. Jag tror inte att dessa är skadliga på något sätt, utan flaggade just för att exempelvis keygens är associerat med warez och således inte önskvärt på exempelvis företag
  • 1 stycken adware (Gator) hittades i en officiell programinstallation (GetRight). Bra att det flaggades, men inget "dolt virus" så att säga.
  • 4 stycken träffar var riktiga program, dels klassikern Netbus samt ett mailprogram för massutskick. Dessa kan såklart användas i negativa syften, men i mitt fall har jag medvetet samlat på mig dem.
  • 16 "probably a variant of trojan" samt 1 "probably a variant of adware". Dessa är jag osäker på hur jag ska tolka med tanke på min erfarenhet av "false positives" (läs mer nedan).
  • 4 trojaner identifierades.

    Att false positives är ett alldeles för vanligt problem för antivirusprogrammen har jag själv fått uppleva i första hand genom att den mjukvara jag utvecklat (framförallt installationsprogrammen) då och då flaggas som farliga och blockeras. Det är alltid lika roligt att försöka förklara för kunder att det sannolikt inte stämmer, och om dom inte tror mig så vänta till nästa uppdatering av virusdatabasen så är det förhoppningsvis fixat...

    Vi kan alltså konstatera att jag hade visst lite malware i min samling trots allt, men i förhållande till mängden data får det väl ändå räknas som ganska ljumt resultat. Antingen har jag haft tur, eller så har jag kanske varit väldigt duktig på att använda trovärdiga källor för mina nerladdningar, eller så har antipirat-lobbyn överdrivit ganska friskt i sin propaganda. Välj själv vad du vill tro på.

    Notera att dessa filer härstammar från 1996-2005. De senaste åren har kriminella ökat sin närvaro på internet. För att sprida sina botnät och annat skräp är piratkopior en möjlighet. Det klassiska rådet, att bara ladda ner saker från källor man litar på håller än idag!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    19 augusti 2011

    Stort test: Hur länge håller brända CD/DVD skivor?

    Det är ett välkänt faktum att brända CD/DVD skivor inte håller för evigt (inte fabrikstillverkade heller för den delen, men det är en annan historia). Exakt hur länge är dock omöjligt att svara på. Det beror på mycket på skivornas kvalitet och hur man har lagrat dem. Men även brännaren och (som vi ska se) läsaren spelar roll.

    Det är lurigt, för man kan aldrig riktigt veta skicket på ens skivor förrän man ska läsa in dem igen och det helt plötsligt visar sig att skivorna inte längre gick att läsa. Som backup-media är detta inte helt optimalt, utan bör kombineras med alternativa strategier, så som att bränna flera skivor med samma innehåll eller att bränna om samlingen då och då, allt beroende på det individuella behovet.

    Ända sedan CD-brännaren gjorde sitt intåg och sedemera byttes ut mot DVD-brännare, har dessa spelat en stor roll för att säkerhetskopiera vår data, speciellt för privatpersoner. Jag trodde länge att BluRay skulle ta över rollen som backup-media. Men de senaste åren har en intressant utveckling skett. Hårddiskarna ha nu blivit så pass stora att de med lätthet konkurrerar ut skivor som lagringsmedia räknat i kostnad per megabyte, och även smidighet och hastighet.

    ***

    Jag har de senaste veckorna ägnat mig åt det föga upphetsande arbetet att flytta mina arkiverade samlingar från skivor till hårddisk. Jag har nämligen under årens lopp roat mig med att samla på mig stora mängder mp3-musik, emulatorspel och annat roligt som jag har hittat på nätet eller annorstädes. När min samling började växa blev den snabbt alldeles för stor för att ha lagrag på hårddisken. Tänk själva. Har man en disk på 3GB är det en stor vinst att få loss 650MB genom att bränna ut det på en skiva! Tanken har dock alltid varit att någon gång återföra min samling till ett stort arkiv på hårddisken. Länge var detta en avlägsen dröm, men idag är som sagt diskarna så billiga att det kändes som att det var dags att införskaffa några stora hårddiskat och ta tag i det.

    Totalt innebär detta att jag har kopierat mer än 350 CD-skivor samt ungefär 70 DVD. De äldsta skivorna i samlingen är från 1997. 2005 bytte jag från CD till DVD. Sammanlagt blev det 375 000 filer som väger in på 550 gigabyte!

    Jag har alltid varit lite nojjig, så jag har framförallt använt märkesskivor, helst de med blå färg eftersom det ryktats om att detta skulle vara bättre. Av märkena utmärker sig Verbatim som jag länge hade stort förtroende för, men också en del TDK, samt lite Kodak, Sony, Samsung och BASF. Till detta kommer några udda märken och lite "no-name" skivor som också slinkigt med när snålheten trängt sig på. Skivorna förvarades länge på ett skrivbord i sina "jewelcase" fodral, men sedan 5 år tillbaka är allt ompacketterat på cd-spindlar som jag förvarat i ett mörkt skåp.

    Jag har delvis fruktat detta, eftersom jag sedan länge varit inställd på att många av skivorna riskerar vara oläsbara. Så här i efterhand måste jag dock konstatera att det gick bättre än väntat. Sammanlagt ca 20 skivor hade läsfel eller så pass stora problem att jag var tvungen att avbryta kopieringen. Många andra skivor var dock svårlästa, men klarade sig till slut.

    Av de skivor som innehåll riktiga fel var många noname-skivor, dvs billiga skivor med helt blank ovansida. Jag har alltid varit misstänksam mot dessa, inte minst eftersom datalagret är så tunt att man ofta kan se igenom det om man håller skivan mot något ljust! Inte helt oväntat att dessa skulle finnas bland problemskivorna med andra ord.

    Mer oväntat var dock att 4 stycken BASF skivor hade läsfel. Med tanke på att jag endast hade 10 sådana får det räknas som ett mycket dåligt betyg.

    En hel "batch" med skivor från Verbatim visade ganska stora svårigheter att läsas, och jag valde att avbryta för att prova på en annan läsare. Ytterligare 2st Verbatim från andra paket misslyckades med att läsa enstaka filer.

    Detta är dock inte hela sanningen. Alla optiska läsare har inbyggd "firmware" som bestämmer hur den ska fungera. Beroende på tillverkare kan det skilja en del på läsarna, speciellt i mer extrema situationer när felkorrigeringen måste kicka in. Efter att ha kopierat alla skivor tog jag de felaktiga skivorna och provade att kopiera dem i en annan dator, med en annan läsare. Denna läsare var mycket bättre, och lyckades med viss möda läsa in de flesta felaktiga skivor! De som fortfarande inte gick att läsa provade jag då i en tredje dator, och lyckades då läsa även dessa!

    Totalt sett var det under 10 skivor, alla av dem noname, som jag inte gick att läsa fullt ut. Några av dem struntade jag i att prova i andra läsare, eftersom datan inte var viktig för mig, så det är möjligt att jag kunnat läsa ytterligare skivor om jag bara fortsatt prova olika läsare.

    Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att det gick bättre än väntat. Antalet problem var ganska litet i förhållande till mängden data. Att skivor med 14 år på nacken kunde läsas utan större problem måste ses som ett mycket gott betyg.

    ***

    Jag avslutar med lite tips och rekommendationer:

    • Det ska understrykas att jag sysslat med icke vita data. Att jag förlorade lite nerladdade musikfiler och gamla warez-program gjorde inte så mycket eftersom jag relativt lätt kan få tag på dem igen. Hade det varit tal om en "riktigt" backup hade resultatet inte stått sig lika bra. Då vill man kunna lita på att datan går att få tillbaka utan problem, och i det fallet är inte cd/dvd tillräckligt pålitligt som enda backupmedia.
    • Om du ändra vill använda skivor som backuppmedia för viktig data så rekommenderar jag att göra dubbla kopior och att bränna om skivorna efter några år. Märkesskivor är ingen garanti för hög kvalitet, men bättre än no-name. Glöm inte att lagra dina skivor på rätt sätt. Dom trivs bäst i mörker. Direkt solljus och fukt skadar skivorna.
    • Länge var cd och dvd det enda sättet att arkivera och säkerhetskopiera data utan att det kostade skjortan. De senaste åren har det dock skett en intressant utveckling, som innebär att det idag är billigare per megabyte att köpa hårddiskar än det är att köpa brännbara skivor(!) Med tanke på hur mycket smidigare och snabbare en hårddisk är tycker jag inte att det går att motivera att syssla med skivor längre. En liten 2½'' hårddisk som drivs via usb-ström är ypperligt smidigt, och går att få tag på för några hundralappar.
    • Om en skiva inte går att läsa kan du prova att plocka ut den och stoppa in den i cd-läsaren igen. Av någon anledning verkar resultatet kunna variera en aning om man gör så. Prova att putsa den lite också för säkerhets skull.
    • Som jag kunde konstatera är olika cd- och dvd-läsare olika bra på att läsa. Det beror sannolikt både på hårdvaran och firmware i läsaren. Mitt råd är att prova i flera olika läsare innan du dömer ut en skiva som oläsbar.
    • Att kopiera skivorna med Windows Explorer (Utforskaren) ska man undvika. När något går fel tenderar den att avbryta hela operationen vilket är väldigt frustrerande. Jag använde två program när jag kopierade mina skivor. Huvudsakligen använde jag Unstoppable Copier som är specialbyggt för att hantera skivor med läsfel. En annan favorit är klassikern Total Commander som duger bra i de flesta fall, men inte har samma felkorrigering och loggning som Unstoppable Copier.
    • När jag kopierade mina skivor tyckte jag att det gick ganska långsamt. Efter lite undersökningar visade det sig att DMA av någon anledning var avslaget på dvd-läsaren. Jag avinstallerade hela andra ide-kanalen (ja, jag har en ganska gammal dator) och startade om Windows XP, varvid Windows hittade hårdvaran och installerade om drivrutinerna. Helt plötsligt var DMA aktiverat! Resultatet blev att skivorna lästes in 4 gånger snabbare, samtidigt som processorn (som tidigare fått arbeta ganska mycket) inte belastades ett dugg!
     Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , ,

    11 augusti 2011

    Så tar du bort filer som vägrar låta sig hanteras

    Windows filsystem är lustigt ibland. Det innehåller en massa regler som talar om hur filnamn och kataloger får lov att se ut. Men ibland går det att komma runt dessa regler, vilket kan leda till filer och kataloger som varken går att läsa eller ta bort.

    Det finns till exempel en begränsning på hur långt det kompletta filnamnet (inklusive sökväg) får lov att vara. Normalt är det 256 tecken. Men detta är inte skrivet i sten, och ibland kan man få till filer som ligger "djupare" än så. Lösningen på detta är vanligtvis att flytta katalogen bakåt i filstrukturen, så att den totala sökvägen blir mindre. Om detta inte löser problemet, fortsätt läsa.

    Filnamn (och kataloger, som tekniskt sett är filer) får inte lov att sluta med ett mellanslag. Normalt strippas mellanslag automatiskt bort av underliggande rutiner när man hanterar filer, men i vissa fall går det att få dit ett mellanslag ändå. Jag har råkat ut för detta när jag kopierat saker från CD-Skivor som har råkat innehållit sådana filnamn. En sådan fil eller katalog ligger där den ligger, och går inte att varken läsa, flytta, ta bort eller byta namn på. Mycket irriterande. Så här gör du för att hantera dessa filer:

    Du måste använda en kommando-promt. Men det går inte att hantera filerna rakt upp och ner härifrån heller. Det du behöver göra är att skriva hela sökvägen på ett speciellt sätt. Här är ett exempel:

    del "\\?\C:\temp\foo.txt "

     Notera \\?\ samt att hela sökvägen har angivits, inklusive enhetsbeteckning. På detta sätt kan du med del, ren, rmdir, och copy hantera dessa besvärliga filer och kataloger.

    Om du fortfarande inte lyckas finns här en artikel som kanske kan hjälpa dig ytterligare. Lycka till!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,