Alla är inte självständiga informationssökare

För länge sedan gick jag som alla andra barn här i Sverige i högstadiet. Nian närmare bestämt, och det var dags att söka till gymnasiet. Jag hade i princip ingen aning om vad gymnasiet var för något. Jag hade försått att det var det som man skulle göra härnäst, men mycket mer än så visste jag inte. Allra minst vad dom olika linjerna man skulle välja mellan innebar. Det var ju ingen som hade berättat något om det för mig, och på den tiden (usch vad jag känner mig gammal när jag säger så) marknadsförde sig inte skolorna som dom gör nuförtiden. Det fanns i alla fall något som kallades för teknisk linje, och jag tyckte ju om teknik så jag kryssade för det...

Efter tre år i gymnasiet var det dags för ett nytt val. Vad ska du göra efter gymnasiet frågade folk. Jag visste inte vad jag skulle svara. Hade inte tänkt så långt och visste inte vad valmöjligheterna var. Men jag kände en som var ett år äldre än mig och gick kvar på samma skola som jag i ett påbyggnadsår (sk "gymnasieingenjör"). Men några dagar kvar på läsåret gick jag in till yrkesvägledaren och frågade om detta. Det var egentligen för sent att söka fick jag reda på, men eftersom det inte var fullsatt hade jag tur för dom hade förlängt söktiden. Så halkade jag in på den utbildningen...

Efter ännu ett år visste jag fortfarande ingenting om vad det innebar att gå i högskola. Jag hade börjat förstå att det var nästa grej att göra, men det var ingen som hade berättat något om det för mig, och jag var fortfarande inte en person som själv aktivt sökte information. Det hela slutade med att jag istället sökte och fick ett jobb som i princip landade i mitt knä.

Det genomgående temat här är att ingen någonsin brydde sig om att berätta något för mig om hur det går till att leva i Sverige, eller frågade mig om jag visste vad jag skulle göra härnäst och om dom kunde hjälpa till.

Jag vill säga följande: Förutsätt inte att alla tar reda på information och aktivt intresserar sig för sin framtid. Det betyder inte att man är ointresserad. Men vissa behöver en hjälpande knuff för att komma rätt.

Jag tycker att skolan borde lära ut mer praktisk information om hur det går till att leva i Sverige. Det finns så mycket nytt man ställs inför som vuxen som borde ingå i skolans uppgifter att undervisa om. Maten man får laga i hemkunskapen räcker inte långt. Jag kan tänka mig ett nytt metaämne som heter något i stil med livskunskap och som följer en genom skolgången!

Intressant? Andra bloggar om: livskunskap, skolan, utbildning, gymnasiet, högskola, kunskap, gymnasieingenjör