I mitt yrke ingår att ge kundsupport. Jag utgår alltid från att kunden ska bli nöjd, eftersom en missnöjd kund är det sämsta ett företag kan ha. Kan jag inte kan lösa en kunds problem så brukar jag förutom att erbjuda pengarna tillbaka också ge dom något gratis som plåster på såren. Det brukar alltid uppskattas. Kostnaden för företaget är minimal och nöjda kunder återkommer förhoppningsvis igen. Jag får faktiskt ofta beröm från förvånade kunder som inte är vana vid bra support, och det värmer.
Mindre bra kundeservice har Skånetrafiken:
För ett tag sedan blev jag prejad av en buss som trängde sig före mig in i en smal passage när jag cyklade. Hade jag inte tvärnitat hade jag utan tvekan hamnat i backen. Jag skrev ett argt brev till Skånetrafiken om detta. Svaret blev ett standard "vi har meddelat bussbolaget som ska titta närmare på det". Med andra ord "ingenting kommer att hända". Inte så långt därefter hände samma sak. En busschaufför hade som vanligt bråttom och tyckte att han ägde gatan, och så blev jag utprejad igen. Än en gång skrev jag till Skånetrafiken, och jag hänvisade dessutom till den föregående händelsen. Svaret blev i princip identiskt...
Det här tycker jag är ganska uselt. Vad förväntar jag mig av deras support? Det är ingen hemlighet att bussarna i Malmö kör som idioter. Det jag hade önskat är att dom tagit problemet på allvar. Men det hjälper inte det som redan hänt. Så jag tycker gott att dom kunnat erbjuda mig ett frikort (som skulle ge en dags fria resor i Skåne).
Eftersom jag är åretruntcyklist och aldrig åker buss hade jag då kunnat be dom stoppa upp sitt frikort någonstans! Men jag hade i alla fall tyckt att dom var lite schyssta som erbjöd mig kortet, istället för att som nu skriva en bitter blogg om det...
Andra bloggar om: skånetrafiken, kunder, support, kundsupport, cykling, cyklist, bussar, lokaltrafik
14 december 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Läser man på skånetrafikens hemsida snackas det en hel del om kunden, men när det väl kommer till kritan ser de anställda oss fortfarande bara som ett nödvändigt ont.
Skicka en kommentar