25 december 2006

Dom påtvingade helgdagarna

Så här i jultider kan det vara tillfälle att fundera på dom helgdagar vi har i Sverige varje år. Om jag har räknat rätt är det totalt 13 almänna helgdagar i vår almanacka. Av dessa har alla utom två (1:a maj & nationaldagen) kopplingar till kristendomen.

Jag har svårt att se varför alla Svenskar ska "tvingas" vara lediga på dessa dagar. Visst, ingen har något emot att vara ledig, men alla har däremot rätt att själv välja vilka högtider man vill fira (om några alls). Helgdagarna är framförallt en kvarleva från tiden då Sverige hade en statsreligion som alla tvingades med i. Den tiden är förbi.

Jag vill se att helgdagarna sammanförs med semesterdagarna. På så vis kommer alla Svenskar själva kunna välja när och varför man vill vara ledig. Rättvist och modernt.

Men jag tycker inte vi ska stanna där. För jag gillar inte heller indelningen i veckodagar och helg. Vad är det som säger att det mest optimala är att jobba fem dagar och sedan vara ledig två? Alltid. Jag vill kanske jobba tio dagar i streck och sedan unna mig en fyradagars långhelg! Eller varför inte jobba två-tre dagar och sedan vara ledig en?

En positiv bieffekt av detta skulle vara att samhället inte nödvändigtvis behöver stänga ner så fort det blir helg. Varför ska man tex inte kunna kontakta myndigheterna bara för att det är lördag eller söndag? För att inte tala om det dödstillstånd som storhelgerna innebär!

Jag vill själv välja när jag ska vara ledigt. Jag vill att samhället ska fungera året runt, varje dag. Jag vill ha ett semesterkonto med över 100 dagar att plocka från!

Intressant.se pingat! Andra bloggar om: , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan förstå att du inte tycker ditt liv skal styras av våra kristna "regeler" om du inte är kristen själv, men jag tror själv jag inte skulle ha något problem med att tilpassa mig helgdassystemet om jag flyttade till et land med andra markerade dagar. I vår stressiga vardag behöver vi gemensamma andningsrum i tiden, stunder där allting inte rullar lika fort. (de flesta butiker, museer, resturanter o.l. holder öppet i alla fall, så helt lungt blir det aldrig....) Även i storstäderna märker man skillnad på helg och varda vad gäller trafik, och det är skönt med de dagerna!
Och hur kaotisk skulle det t.ex. inte bli om barna kunde välja varje vecka vilka 5 av sju dagar dom ville gå i skolan? Och för inte prata om lärorna? Kontinuiten ville i alla fall lida, och läringssituationen med den. Lite system får det i alla fall vara, du själv kan ju välja ett yrke med skiftande arbetstider, det fins både natt-och helgjobbar.
Själv försöker jag undvika i det yttersta att handla på helgdagarna, och på veckan handlar jag heller i de butiker som väljer att holda igen, och inte har öppet på söndagar.
Vi behver kanske 100 lediga dagar, men vi behöver i alla fall 52 gemensamma helgdagar!

Unknown sa...

Mitt förslag är att vi jobbar tre och är lediga tre och omlott varandra så att alting alltid rullar men med fler engagerasde och en möjlig sänkt takt.
De allra allra flesta jobbar för att leva och inte tvärtom,då en massa jobb är rätt trista och omständigheter för en dit det bär.
Att jobba tre dagar är lagom,att ha 'livstid' tre dagar är också bra.
Den kristna kyrkan ju föra kalender och vi märker nog när vintern kommer.
Sedan är väl huvudproblemet med tryggheten att den är i luven på friheten,vilket även kapitalismen allt mer blir.Det är ofta bolagens frihet det handlar om.
All maktlöshet dessa arbets'givare' sprider är oerhörd.
Tre dagar omlott!!
Ner i format men inte i vision.
Hej!

jim b