21 mars 2010

Funderingar inför höstens val

Snart är det val igen. Sedan förra valet har mycket hänt. Då röstade jag på Folkpartiet. Innan dess hade jag röstat på Folkpartiet en gång och Moderaterna en gång. Men inför detta valet är jag högst tveksam. Mitt förtroende för de etablerade partierna är minimalt, samtidigt som mitt intresse för politik och framförallt liberala frågor har ökat.

Den sittande alliansen förlorar allt med kredd allt eftersom dom genomför sin politik. Förutom en del skattesäkningar är det inte så stor skillnad mot den gamla regeringen. Och skattesänkningarna kommer ju dessutom vara kvar efter valet oavsett resultat. Vidare är det bara att konstatera att regeringen gör sitt bästa för att vara ickeliberalt i fråga efter fråga. Hur liberalt är egentligen Folkpartiet Liberalerna idag? Sedan har vi ju knöppgökarna i (kd) som kommer med sin kristna medeltidaetik och blockerar det flesta positiva förslag. Centern är nog det parti som jag är mest nyfiken på i dagsläget. Men kan man lita på dom? Nu för tiden ställer dom ju sig positiva till kärnkraft, men den interna kritiken är stor. Det finns en del Centerpartister med intressanta åsikter som jag gillar, men dom utgör inte hela partiet. Det är en stor chansning att rösta på dom.

Tittar vi på andra blocket så kan jag konstatera att Miljöpartiet är det enda som tilltalar mig en aning. Antagligen är det Maria Wetterstand som bidrar. Men hon kommer ju försvinna efter valet eftersom (mp) har regler om hur länge man får sitta som språkrör. Det stora problemet med att rösta på (mp) är såklart att man får två andra partier på köpet. Att lägga min röst på Vänsterpartiet skulle aldrig falla mig in. Socialdemokraterna vill jag inte heller rösta på. Dom är visserligen ingen katastrof på samma sätt som (v) men jag vill ändå inte stödja dom.

Att det finns två tydliga block att rösta på för första gången är både positivt och negativt. Det är positivt för att det tydliggör politiken och det gör det lättare att genomföra sin politik. Men samtidigt försvinner ju profileringen och du kan aldrig vara helt säker på vad du få i slutändan, exempelvis när (v) eller (kd) ska ha sin del av kakan.

Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att om det vore val idag hade jag inte haft en aning om vad jag skulle rösta på. Mitt förtroende är som konstaterat minimalt för alla partier. Kvar står att rösta blankt eller på något av partierna utanför riksdagen.

Sverigedemokraterna har ju nått vissa framgångar tack vare sin främlingsfientlighet som uppenbarligen tilltalar många, dock inte mig. Men innan man lägger sin röst på dem bör man sätta sig in lite i deras politik förutom invandrarfrågorna. Och det är ingen trevlig syn. Den unkna föråldrade kristmoralismen som dom står för äcklar mig. Lyft fram detta i media istället för främlingsfientligheten så kommer dom inte ha en chans i valet!

Alternativet som kvarstår är PiratPartiet. En röst på (pp) kommer antagligen inte ge något reellt resultat, men det är en symboliskt röst. Dels är det en protest mot de etablerade partierna att dom misslyckats med sin politik. Dels är det en röst på frågor som jag faktiskt tycker är väldigt viktiga. Man kan också hoppas att det ger dom kraft att utvecklar som parti i en liberal riktning som vissa förutspår.

Som det känns nu kommer (pp) få min röst. Rösträtten bör utnyttjas, och även om det är ett nischparti som får den känns det hundra gånger bättre än att rösta blank.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: