Grillsmak i höstmörkret

Så här när hösten gjort sitt intåg är det nog många som längtar tillbaka till sommarens grillade härligheter vid middagsbordet. Även om kött stekt i panna kan vara jättegott, är det något speciellt med smaken av grillat. Men misströsta ej - här är ett litet tips för den som vill få lite grillsmak på köttet (det funkar säkert med grönsaker också). Det är onekligen mysigt med lite tända ljus vid middagsbordet när mörkret tränger sig på. Ta då en bit kött på gaffeln och håll över ljuset. Efter att ha fräst en liten stund kommer köttbiten få en härlig smak! Akta bara för gaffeln, som lätt blir glödhet och kan bränna sönder din mun om du inte är försiktig!

Intressant? Andra bloggar om: grillat, mat, kött, höstmörker, middag, tips, stearinljus

Betongstaden Malmö

I Limhamn finns det en sträcka längs kusten mellan småbåtshamnen och Sibbarp som sägs vara speciell på så vis att den ursprungliga strandmiljö är bevarad. Här finns således unik växtlighet och skyltar informerar om detta speciella arv. Det är således ett område värt att bevara. Hur bevarar man det bäst? Tydligen genom att skövla all växtlighet.

Lite längre bort, vid brofästet, byggde man upp stora vallar i samband med brobygget. Det intressanta med områdena här omkring är att mycket nya växt- och djurarter som normalt är svåra att hitta har sökt sig hit kring bron. Jag har vandrat omkring där och njutit av det myller av växtlighet som finns där. Smultron och björnbärsbuskar trivs, och små trädplantor har slagit rot och med lite tur kommer det en dag bli ett ståtligt träd av dem. Jag har till och med sett rådjur smyga omkring här. Och så kan man ju inte ha det! Nu är det stora öde fält efter att Malmö stad gått fram med sina traktorer, utrustade med extra stora klipparmar. Lika livfullt och glatt som ett kalhygge.

Inne i centrala Malmö på en av de större vägarna är väghalvorna delade med en ganska bred refug. På denna växer träd, vilket är trevlig. Men istället för gräs har man lagt grus på refugerna. Jättegrått och tråkigt. Men några gräsplantor har ändå lyckats slå rot här. Jag är inte förvånad att jag för några dagar sedan såg jag en person som gick och drog upp dessa.

I det socialdemokratiska Sverige känns det ibland som att ingen ha det bättre än någon annan. I socialdemokratiskt styrda Malmö undrar jag om det är den öde känslan från miljonprogrammens betonggrå arkitektur som är normen?


Intressant? Andra bloggar om: malmö, grått, trist, öde, växtligenhet, gräs, skövla, socialdemokraterna, limhamn, sibbarp, växtrikedom

Kollektivtrafiken behöver kvalitetstestare

Jag åker buss nästan varje dag. Trots min ganska begränsade tid ombord hinner jag se och uppleva en hel del om hur busstrafiken fungerar. Chaufförer som kör rally eller pratar i telefon hela resan. Bussar som får motorstopp bara för att de bromsar eller där dörrarna inte går att öppna. Hållplatser som är så fulla att bussarna inte får plats. Infosystem som visar fel eller beter sig allmänt konstigt. Gatukorsningar där man kan behöva vänta fem minuter för att komma förbi i rusningstrafik. Ryckiga, skumpiga bussar som det är omöjligt att läsa eller arbeta på. Bussar i allmänt bedrövligt skick. Men också tvärtom. Ibland stöter man på riktigt trevliga chaufförer som förgyller ens dag. Vissa bussar kan vara riktigt sköna att åka med. Tyvärr hör de senare iaktagelserna till ovanligheterna.

Poängen är att som resenär får man uppleva hur kollektivtrafiken fungerar på riktigt. Då blir det också uppenbart vilka brister som finns och vad som fungerar bra. Om jag upplever allt detta genom att pendla några minuter var dag, så tänker jag att en heltidsanställd med uppdrag att (anonymt) agera resenär och iklädd olika roller (morgontrött, småbarnsförälder, pensionär, resväsketyngd, distansarbetare) recensera bussresandet för olika rutter? Detta borde vara en ypperlig investering för bussbolagen och Skånetrafiken om dom är intresserade av att höja kvaliteten och få fler att åka kollektivt.

Intressant? Andra bloggar om: bussar, kollektivtrafik, skånetrafiken, problem, kvalitet

Zlatan och Israel

Zlatan och Israel är kanske inget man normal säger i samma mening. Men det finns en likhet mellan dem. Båda två får nämligen oproportionerligt mycket utrymme i nyhetsflödet.

Ta exempelvis förra veckans fotbollsmatch mellan Kina och Sverige. Sverige vann med 1-0, tack vare ett mål av Johan Elmander. Detta tyckte Sydsvenskan platsade på tidningens förstasida. Så man satte dit en stor bild på Zlatan... Även webbsidan har en bild på Zlatan, samt två bilder på kinesiska supportrar. Elmander, som gjorde vinnarmålet, lyser med sin frånvaro. Nu har visserligen Zlatan ett roligt namn, men så jäkla intressant är han väl ändå inte?

Israel är ett litet skitland som visserligen ligger i ett oroligt område och är bra på skapa ovänner, men trots allt är av marginellt intresse för medelsvensson. Men så fort något händer i Israel kablas det ut som det vore värsta lokalnyheten. Om man sätter det i förhållande till andra oroligheter runt omkring i världen blir det smått absurt. Det blir också väldigt uppenbart att människoliv värderas mycket olika beroende var de lever. Typ 1 israel = 10 palestinier = 100 kineser. Detta är iofs ganska naturligt ur ett mänsklig synvinkel, att det som är nära oss på ett eller annat vis också engagerar oss, men media arbetar ju inte direkt för att vidga vår världsbild.

Det händer mycket saker runt om i världen. Men det är inget nyhetsmedia vill att vi ska känna till...

Intressant? Andra bloggar om: zlatan, israel, nyheter, media, fotboll, politik

Menar Svenska Kyrkan verkligen det dom säger?

På församlingshusets anslagstavla ser jag att Svenska Kyrkan har en kampanj på gång. "Nu gör vi ALLT för att utrota hungern!" kablar man ut och uppmanar folk att hjälpa till att samla in pengar. Det låter bra. Och jag är glad att Svenska Kyrkan äntligen hittat något bra att spendera sina konfiskerade kosingar på. 36 miljarder kommer mätta många munnar! För Svenska Kyrkan tänker väl också vara med och skänka alla sina pengar till sin egen kampanj? ALLT för att utrota hungern var det ju...

Intressant? Andra bloggar om: svenska kyrkan, hjälparbete, hunger, insamlingar, pengar, förmögenhet

Tips att förtrycka habegäret en smula

Något som jag irriterar mig på med mig själv är när jag blir bjuden på något gott, låt oss säga ett fat med kakor som exempel. Jag kan inte undvika att ögna igenom alla kakor för att hitta den största och saftigaste till mig själv. Samtidigt skäms jag över detta beteende och tycker det är väldigt egoistiskt av mig att försöka roffa åt mig på detta vis. Jag försöker göra det obemärkt, men inuti vet jag ju själv vad jag har gjort och jag är säker på att det syns för den uppmärksamme.

För att motverka detta beteende finns det en enkel regel man kan följa. Det kommer från en bekant till mig som berättade att hans mamma lärt honom att man alltid tar det som är närmast en själv när man blir bjuden på något. På det viset ger man inte efter för de själviska instinkterna och gör det enkelt för sig att välja och slippa det dåliga samvetet!

Intressant? Andra bloggar om: tips, egoism, välja, val, valmöjligheter, habegär

Saker. Prylar. Grejjer. Vill ha! Mer!

Vi omger oss med saker. Det är elektronik, kläder, möbler, fordon,  partners mm. Lite förenklat kan man säga att det finns två synsätt på dessa saker:

• 1. Vill ha! Det finns alltid mer saker att skaffa, och det finns alltid något som är bättre/snabbare/snyggare än det du redan har. Du strävar efter mer och är aldrig nöjd. Habegäret styr över dig.
   
• 2. Du köper saker för att du verkligen behöver dem. Även om det finns bättre saker så inser du att det egentligen inte är något du behöver, eftersom de saker du redan har uppfyller dina behov. Du är nöjd med det du har.

Om du befinner dig i de första synsättet tycker jag det kan vara värt att ställa sig en fråga: Om du aldrig är riktigt nöjd med dina saker, hur ska du då någonsin kunna bli nöjd med ditt liv?

Intressant? Andra bloggar om: konsumtion, prylar, saker, nöjdhet, lycka, köpa, minimalism, spendera

Lidl Innoverar: Kanelbulls-Ciabatta?

Lågpriskedjen Lidl har på sina ställen börjat med butiksbakat bröd. Det är gott. Speciellt Ciabattan tycker jag om. Men det finns ett problem. I butikens ugn bakar man både matbröd och kaffebröd. Sannolikt på samma plåtar. För det är inte ovanligt att matbröden har smak av kanel eller något annat sötsliskigt. En gång satt det till och med en klump med kanelbullsfyllning intryckt under ett bröd jag köpte där. Osötad Ciabatta med kanelsockersmak, tvi!

Intressant? Andra bloggar om: lidl, bröd, butiksbakat, kanelbullar, ciabatta, snusk, bake off

Kan omskärelse av pojkar liknas vid att skära av öronsnibbarna?

I debatten om omskärelser av pojkar hävdas det ibland att detta går att likna vid att en ny religion skulle vilja skära av öronsnibbarna på sina barn, vilket såklart aldrig skulle tillåtas i Sverige, än mindre utföras av sjukvården. Men är de två jämförbara?

Svaret är nej, de båda är inte jämförbara. Öronsnibbar fyller ingen som helst funktion, medan förhuden är sprängfylld med nerver som spelar en stor roll för sexualiteten!

Intressant? Andra bloggar om: omskärelse, könsstympning, öronsnibbar, sekter, judendom

Livsmedelsindustrins portionsbluff bidrar till ökat kaloriintag

När du köper en fryst pizza (~350g) till middagsmat, hur ofta händer det då att du bara äter upp halva pizzan? Du kanske dricker en 50cl läsk till maten. Givetvis dricker du bara halva läsken. Lite chips till favoritprogrammet på TV? En handfull (25g) räcker gott och väl, eller? En Bounty till eftermiddagsfikat är gott. självklart äter du bara en av de två bitarna i paketet. Och när du köper ett ½-liters GB-glasspaket tar du såklart 2 skopor(!) glass ur det. Känner du inte igen dig? Det är i alla fall så här som livsmedelsindustrin menar att deras produkter äts.

För några år sedan fanns det tankar på att införa krav på livsmedelstillverkare att skriva ut näringsinnehåll på förpackningarna. Det var inte så populärt, eftersom de helst inte vill skylta med kaloribomberna de marknadsför. Så i ett sätt att hinna före myndigheterna hittade man på en egen märkning, kallad GDA (Guideline Daily Amounts), och på så sätt slapp man lagstiftarens påhitt och kunde istället själv designa märkningen på ett sätt som passade de egna intressena.

Det smarta man gjorde var att definiera hur stor en portion skulle vara. Genom att använda sina verklighetsfrånvända portionsstorlekar får man det att se ut som att produkten är mycket nyttigare än vad den egentligen är. En snabb titt på produktens framsidan visar att frysta pizzan innehåller x antal kalorier. Men den som läser lite noggrannare ser att detta gäller för endast halva pizzan.

Industrin påstår att konsumenterna inte förstår den klassiska "per 100g" märkningen. Men läran om procent tillhör kunskap alla svenskar ska ha tillägnat sig i grundskolan. Det är det tveklöst enklaste sättet att ge en bild av innehållet som kan jämföras mellan olika produkter. Vid jämförelser ser man skillnaderna, och kan då göra en rättvis bedömning av en produkt. Det är såklart inte bra, från producentens synvinkel. Bättre att låta konsumenterna följa en asterisk till det finstilta så att den som har med sig förstoringsglas och miniräknare till butiken kan fördjupa sig i beräkningarna...

En helt ovetenskaplig iakttagelse är att det mest verkar vara onyttiga saker som använder sig av denna märkning. Jag antar att dessa har mest att vinna på att förvilla konsumenterna.

Den grundläggande idén bakom märkningen är dock god. Att på ett enkelt sätt kunna få en uppfattning om en produkts kaloriinnehåll och kunna jämföra denna med alla andra produkter. Men som det är utformat är detta inte möjligt, eller ens tanken bakom det. Istället är det medvetet utformat på ett bedrägligt sätt. jag frågar mig när konsumentverket tänker sätta stopp för denna bluffmärkning?

Läs mer hos Råd & Rön.

Intressant? Andra bloggar om: livsmedel, kalorier, livsmedelsindustrin, gda, guideline daily amounts, bluff, fetma, näringsinnehåll, skräpmat