04 september 2016

Den Svenska välfärden beroende av modernt slaveri

I Sverige har vi höga löner. Det innebär att det är dyrt att anställa folk och att vi måste sälja våra varor dyrt. Att anställa för enklare jobb är svårt att få ihop ekonomiskt. Men vi har fortfarande behov av väldigt mycket enkla saker. Ta exempelvis att sy kläder manuellt. Såvida det inte rör sig om lyxmodeller som kan säljas till överpris lär det vara svårt att få sådan verksamhet att gå ihop. Då återstår för oss att importera majoriteten av våra kläder från andra länder där arbetskraften är billigare.

Vi har alltså gjort oss beroende av att det finns låglöneländer som förser oss med billig arbetskraft. En anledning till att dessa länder har billig arbetskraft är att dess arbetsförhållanden ofta är under all kritik. Länderna har också dåligt utbyggda välfärdssystem, så det finns inga alternativ till att ta dessa jobb. Det är en form av modernt slaveri i många fall. Och Sverige är en av slavdrivarna i så fall.

Den Svenska välfärden kräver att vi utnyttja lägre ställda som kan tillhandahålla oss med billiga varor och arbetskraft. Om dessa länder skulle få det lika bra som vi hade vi inte kunnat ha det så bra här hemma. Nu träffar vi lyckligtvis inte dessa slavar så ofta. Istället blundar vi för det och konstaterar att här hemma är allt bra och vi känner oss moralisk överlägsna med våra fina arbetsregler och starka fackföreningar. Men hur etiskt är det egentligen att vara ett höglöneland?

Vi har byggt in oss i ett hörn; utnyttja låglöneländer eller kollapsa. För om vi inte kunde få billig arbetskraft utifrån skulle den svenska höglönemodellen inte vara hållbar. Vi behöver bryta denna moderna slaverimodell. Inte bara för att det är etiskt förkastligt, men också för att modellen inte kommer vara möjlig för all framtid då även låglöneländer utvecklas och ökar sin standard och då rycker undan vår källa till välfärd.


Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

1 kommentar:

BloggenOmJobben sa...

Till stor del håller jag med men samtidigt får vi inte glömma att vi nu lever i en internationell global värld där länder är beroende av varandra. Jag menar inte att vi inte ska stötta länderna vi köper varor av men vi kan samtidigt hjälpa de länderna och de invånarna till bättre liv och standard. Att bara tänka på sitt egna land och mena att vi ska göra allting på hemmaplan är inte en lösning. Frågan är hur vi på bästa sätt kan hjälpa de länderna och de personerna som skapar varor som vi köper.