
Redan när jag kom ut ur garaget började jag ångra mig. Det var inte så varm ute som jag trodde trots allt. Och när jag sedan kört en bit och kände kylan, samtidigt som jag var märkbart försiktigare än vanlig ångrade jag mig helt klart. Det var liksom inte lika roligt att köra med den extra risk det innebar. Dessutom kände jag mig smått uttittad. Kanske hade jag känt annorlunda om det varit riktigt varm och fartvinden svalkat.
Jag har haft körkort i 15 år, med motorcykelbehörighet i ett år. Under denna tid har jag aldrig blivit stoppad av polisen. Självklart hände det idag. Efter att ha kollat mitt körkort och låtit mig blåsa i alkometern var polismannen såklart skyldigt att ge en kommentar till mig om min klädsel innan han släppte iväg mig igen. Gissa om jag kände mig dum. Känslan av att ha gjort fel sitter kvar ännu, en timmer efteråt. Det är tveksamt om jag kommer åka i kortbyxor någon mer gång...
Det är lustigt hur saker och ting tenderar att klumpas samman och inträffa på samma gång med osannolik tajming. Det är som när man tittar på en film, och precis när filmens enda jättekorta erotiska scen utspelar sig kommer såklart mamma förbi. Eller som att möten i trafiken verkar klumpa samman sig, som jag tidigare skrivit om här. Det är antagligen bara slump och hjärnan som vill se ett samband och därför pusslar samman de två händelserna. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det händer fascinerande ofta.
Intressant? Andra bloggar om: motorcykel, kortbyxor, poliskontroll, pinsamt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar