Det största anledningen till att behålla skolavslutningar i kyrkan tycks vara traditionen. Är det en bra anledning?
Vems tradition pratar vi om för det första? När jag gick i skolan hade vi avslutning i kyrkan. Något alternativ gavs inte (förutom att skolka). Att jag blev tillsagd att befinna mig i kyrkan på avslutningarna, helt utan något eget att säga till om, gör det denna tradition till min tradition? Nej, jag känner ingen som helst anknytning till detta.
Traditioner tenderar att upphöjas över allt annat av vissa personer. Vi ska passa oss för förändringar, för det är dåligt, säger de konservativa. Men traditioner är inte per definition något bra. Könsstympning av flickor är en tradition, men det betyder inte att det är något bra. Vad för något bra för det med sig att ha skolavslutning i kyrkan, jämfört med alternativen?
Traditioner är inte heller något statiskt. Att fira skolavslutningar i kyrkan är inget som har funnits för evigt (50 år är en siffra jag har hört). Faktum är att många saker som vi uppfattar som traditioner är förvånansvärt unga. Nya traditioner uppkommer hela tiden, gamla försvinner. Vad är problemet med att byta ut just denna tradition?
Man måste också fråga sig vem som har något att vinna på detta? Jag vill påstå att det är framförallt konservativa kristna som driver på. Det är trots allt deras tradition det handlar om, och det gäller att ta alla chanser man får att visa upp sig för barnen. I en multikulturellt land, med en konfessionslös skola, är det rimligt att dessa får sätta agendan?
Man måste se längre än traditioner och bedöma varje sak för det det egentligen är. Och när traditionen dessutom bryter mot lagen är det läge att byta ut den.
Länkar 1 2 3 4 5 6 Intressant? Andra bloggar om: tradition, skolavslutning, kyrkan, skolavslutning i kyrkan, sverige, debatt, kultur
01 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar