Minitips för datoranvändaren

Det finns alltid sätt att snabba upp arbetsflödet framför datorn. Många saker är självklara, i alla fall om man anstränger sig lite. Sedan finns det saker som man kommer på av en slump men som visar sig vara jättebra att kunna. Här är två sådana tips. Minimala, men ändå praktiska!

• Om du arbetar med stora texter, tex vid programmering eller webbutveckling, händer det titt som tätt att man tappar bort sig i filerna. Eller så hoppar man medvetet runt i filen för att leta upp något. Hur som helst vill man ofta komma tillbaka till där man var sist. Det snabbaste sättet är då att trycka undo (ctrl+z) och sedan redo (ctrl+y) igen. Och vips så var markören tillbaka på raden man senast redigerade! 

• På Internet fyller man ofta i vilket land man kommer ifrån i olika formulär. Vanligtvis ur en rullgardinsmeny ("drop down menu"). Att hitta Sverige i listan kan ta tid. Mitt tips är att använda tangentbordet för att snabbt scrolla ner i listan. Man kan såklart trycka på "s", men vanligtvis ligger det en hög med länder före Sverige, som fortfarande inte syns. Det jag har kommit på är att istället trycka på "t". Då kommer Sverige ligga klart synligt straxt över landet som valts!

Har du något liknande tips? Dela med dig i kommentarerna!

Intressant? Andra bloggar om: datorer, tips, snabbtangenter, programmering, internet

Ska man välja en iPad eller Android surfplatta?

Årets julklapp är surfplattan, och med gårdagens släpp av iPad är kriget i full gång. Android med Samsung Galaxy Tab i spetsen är den stora motståndaren, men det finns även andra tillverkare och system. Frågan är bara vad man ska välja?

Varför ska man överhuvud taget ha en surfplatta? Laptop, smartphone och stationär dator borde väl räcka? Ja, till viss del, men jag tror faktiskt att en platta kan fylla ett tomrum och komplettera samlingen på ett bra sätt, och kanske även ersätta andra burkar. Vidare öppnar en platta upp nya möjligheter som man kanske inte tänker på innan man har en.


Jag har haft möjlighet att prova iPad en hel del och är således kanske inte den mest objektiva bedömaren. Jag ser stora fördelar med att ha en surfplatta hemma. Jag tycker att det är en utmärkt liten sak att ha i knät och surfa och spela på. Det jag funderar på är vad som skulle motivera mig att välja något annat än just en iPad?

Faktum är att jag har väldigt svårt för att komma på en enda anledning till det. Inte så att jag tycker att Android är dåligt eller att jag tror att Galaxy Tab är kass. Men iPad gör så mycket rätt, att det är lätt att ha överseende med svagheterna. För visst, jag gillar inte heller inlåsningen till iTunes och Apples allmänt diktatoriska tendenser. Och för PC människor som mig finns det potentiella problem i att arbeta med flera olika operativsystem samtidigt. Och det finns såklart saker jag skulle vilja förbättra med plattan. Men en surfplatta är trots allt en pryl med begränsat användningsområde, och i den kontexten är det lättare att acceptera begränsningarna och eventuella problem.

Det bästa med iPad tycker jag dock är att den (tillsammans med iPhone & co) visat vägen till ett nytt sätt att använda datorer på. Framtiden är spännande.

Intressant? Andra bloggar om: ipad, surfplattan, apple, samsung, galaxy tab, iphone, ipod, tablet, årets julklapp, appar

Varför låter vinyl bättre?

Att en bra vinylskiva kan låta utmärkt kan ingen säga emot. Men vad är det som gör att många hävdar att musik låter bättre på vinyl än CD? Rent tekniskt kan en CD lagra alla frekvenser som en människa ska kunna höra, så jag har svårt för att köpa att vinylen skulle vara bättre bara för att det är analogt. Hur kan det då låta bättre enligt vissa?

Först kan vi konstatera att bara vetskapen om att CD är digitalt och vinyl analogt och således "obegränsat" är tillräckligt för att vissa ska "höra" en skillnad i ljudet. Vi hör inte med öronen, utan hjärnan. Tror vi att något är bättre låter det också bättre i våra öron. Men det kan väl inte vara hela sanningen?

Min alldeles egna teori om detta är att ljudet på en vinylskiva inte är perfekt. Framförallt bruset är jag intresserad av. Brus är en helt naturlig del av vardagen. Jag tror att bruset kan ge en rymdkänsla och fyllighet åt musiken som kan vara svår att placera men som betyder mycket för upplevelsen. Kan det vara så enkelt att det kliniskt rena ljudet på en CD helt enkelt inte låter som verkligheten? Bruset, som normalt uppfattas som något störande eller fel, kan i rätt sammanhang vara det där lilla extra? Jag vet faktiskt inte. Men det är inte omöjligt.

Intressant? Andra bloggar om: musik, cd, vinyl, kvalitet, upplevelse, stereo, brus

Cykelstaden Malmö - Även på vintern?

Så kom första skånska snön i natt. Jag är inte den som bangar, så det var bara att hoppa på cykeln och ta sig igenom den snöfyllda staden för att komma till jobbet. På vägen fick jag en briljant idé. Tyckte jag i alla fall då i snökaoset :-)

Först ska jag dock konstatera att gatukontoret sköter sig ganska bra. Om man inte är uppe allt för tidigt så brukar dom ha skottat de stora cykelbanorna framåt förmiddagen. Problemet är såklart om det snöar och framförallt om det blåser - vilket det alltid gör i Malmö. I morse var cykelbanorna längst havet totalt täckta med snö, trots att de hade skottats tidigare på morgonen.

En sak jag kan tycka är dumt är att dom kör sina traktorer med metallskyfflar som dom drar längs med marken. För det första har dom svårt för att komma tätt inpå asfalten, så det blir sällan helt fritt från snö. Det andra är att dom förstör något enormt när dom kör över kanter, gräsmattor, bucklig asfalt osv. Varför använder man inte roterande borstar längre? Det finns kanske en anledning, men rent spontant känns det som en mycket snällare och effektivare lösning.

Nåja, till min idé. Malmö är redan en bra cykelstad, men när det snöar blir det såklart problem. Min lösning är att utse några stycken stora cykelgenomfarter till cykelstrador. Under dessa lägger man varmvattenrör som kan slås på när det är risk för snö. Cykelstradorna skulle då på ett enkelt sätt kunna hållas helt fria från snö och is större delen av året, och fler hade vågat ta cykeln även på vintern!


Intressant? Andra bloggar om: malmö, cykling, väder, snö, blåst, cykelbanor, gatukontoret, skåne, snökaos, plogbilar

Snälla koppla din hund

Jag cyklar längs med Ribban i Malmö mest varje dag. Den kombinerade cykel- och gångbanan har stora fina gräsmattor på ena sidan, och ett litet buskage på andra sidan. Bakom buskarna ligger den före detta banvallen för Sillabanan, men nu är det uppröjt och man kan gå även där.

Givetvis är Ribban en populär plats för hundägare på promenad. Där finns dessutom två stora rastplatser där hundarna kan springa fritt. Men det räcker inte för hundägarna. Varje dag ser jag nämligen hundar som går löst längs med hela Ribban. Om vi bortser från att det är respektlöst mot folk i allmänhet och hundrädda i synnerhet att låta sin hund springa fritt, så vill jag gärna uppmärksamma på ett annat problem.

Dessa hundar som springer fritt är som hundar i allmänhet och älskar att springa och nosa överallt. Tvärs över cykelbanan och in bakom buskarna, och ut igen. Deras oförutsägbara beteende och buskagen som effektivt döljer dem gör dem till stora faror för cyklister. Många gånger har jag tvingts tvärnita för att en hund plötsligt duker upp ur buskarna framför cykeln. Senast idag. Jag hade antagligen kört över den hunden om jag inte känner till problemet och på långt avstånd sett hunden och förberett mig på det. Tanten som lät sin hund springa på detta viset blev vettskrämd. Kunde hon inte tänkt sig för innan undrar jag?

En cyklist som kör på en litet hund riskerar att skada den svårt. En cyklist som kör på en stor hund kommer antagligen också skada sig själv när hen flyger av cykeln. Så här är det: Jag älskar hundar, och det sista jag vill är att köra ihjäl din hund. Så snälla, håll din hund kopplad och låt den inte springa fritt där det inte är avsett så.

Intressant? Andra bloggar om: hundar, ribban, malmö, ribersborg, cykling, koppel, respek

Definition av rikedom

När kan man säga att man är rik egentligen? Nu tänker jag på pengar och materialism. Det är trots allt det som dom flesta syftar på när dom talar om rikedom. Tyvärr.

Är man rik om man har mycket pengar på banken eller lever flott? Nej, så enkelt tycker jag att det är. För vem som helst kan spara ihop ganska ansenliga summor pengar om man bara snålar in på allt annat under tillräckligt lång tid. En och annan har också tur och vinner på lotto. Men dessa personer skulle inte kunna upprätthålla en lyxig livsstil. För när pengarna väl börjar spenderas tar dom slut fort. Jag menar att man kan sägas vara rik när man har en kontinuerlig inkomst som klarar att täcka upp för en rik livsstil.

Varför skriver jag om detta? Det råkar vara så att jag har ganska mycket pengar på banken. Det är inget jag skryter om, men mina närmsta vänner känner till det. Och dom kallar mig gärna rik. Jämfört med deras sparkonton är mitt såklart ganska fett. Jag skulle ha råd att kontant köpa mig en mycket fin bil. Men sedan skulle pengarna vara slut, och jag skulle få spara i 15 år till innan jag kunde köpa något annat fint. För min kontinuerliga inkomst är minimal. Är det verkligen rätt att kalla mig rik? Jag tycker inte det.

Intressant? Andra bloggar om: rikedom, pengar, materialism, lotto, sparande

Gud och det skenande tåget

Ett skenande tåg rusar fram på spåret. Längre fram står en barnfamilj som kommer krossas av tåget. Emellan finns dock en växel. Om du slår om växeln räddar du barnfamiljen. Men på sidospåret står istället en man som då kommer dödas. Vad väljer du att göra?

Det är ett klassiskt dilemma, och det finns inget självklart svar. Dom flesta väljer nog att dra i växeln och rädda familjen. I ett val mellan två onda ting väljer man helst det minst onda.

När man diskuterar om gud och ondska är detta ett återkommande tema. Gud sägs vara god, men trots det finns ondska, smärta och lidande runt omkring oss. Det finns olika förklaringsmodeller. En vanlig är att vi med vårt begränsade synsätt inte kan se helheten. Det finns en större plan, och då är ondskan ett nödvändigt ont eller en bieffekt som är acceptabel för att uppnå detta.

Jag köper inte detta resonemang. För mig är ondska och lidande inte acceptabelt om det går att undvika. Det är problematiskt att försvara en ond handling med att det för med sig något gott. Så länge det finns något alternativ som medför mindre lidande är det alternativet antagligen bättre.

Jag vill återgå till det skenande tåget. Vad är den bästa lösningen? Att stoppa tåget såklart! Så skulle i alla fall en allsmäktig och godhjärtad person göra.

Intressant? Andra bloggar om: gud, religion, ondska, epicurus, dilemma, lidande

100 bilder för ateisten (och några till skeptikern)

Jag har sammanställt ett litet galleri med roliga och tänkvärda bilder för den som är skeptisk till religion och annat övernaturligt:

Gå till galleriet

 

Intressant? Andra bloggar om: bildgalleri, bilder, ateism,, agnosticism, religion, skepticism, roligt, tänkvärt

Är jag för smart för att hålla på med it-support?

Folk vet att jag kan det där med datorer, så när deras datorer krånglar kallas jag ofta in. Jag grejar och har det med datorn, och testar diverse olika saker för att fixa problemet. Men jag har märkt att jag ofta misslyckas och dömer ut datorn som helt paj. Sedan kommer jag på en sak till. Tänk om... Så kollar jag att strömsladden är i. Eller att ljudet inte är nerdraget till noll istället för att det skulle vara fel på ljudkortet eller drivrutiner som jag trodde från början. Och det är såklart där felet var. Det är så grundläggande att jag helt förbiser det. Jag ska inte påstå att jag är för smart för att hålla på med it support. Däremot så överskattar jag helt klart ofta folks kunskap om datorer och att kunna felsöka och resonera sig fram till lösningar på enklare problem.

Många som ringer till IT support blir irriterade när dom får "dumma" frågor som är sladden i eller har du slagit på datorn. Men i (alltför) många fall är detta lösningen på problemet. Två klipp från IT Crowd får symbolisera detta:

Intressant? Andra bloggar om: it support, datorer, it crowd, felsökning

Varför hjälpte inte gud honom?

Jag snubblade över en bloggpost som fick mig att reagera. Tyvärr finns bloggen inte kvar, men jag hade sparat undan några utklipp som jag tycker är värda att reflektera över:

Något man får höra är att Gud är en fadersgestalt som är där i alla mörka stunder. Vilket givetvis inte är sant. I de mörka stunderna finns ingen annan än du själv. Mörkret är lika mörkt och kompakt oavsett om du tror på en Gud eller inte. Ångesten som kryper som myror under huden gör det oavsett om du tror på en Gud eller inte. Tomheten är precis lika tom oavsett om du tror på en Gud eller inte. Faktum är att jag har bättre lärt mig att hantera min egen ångest sen jag lämnade min kristna tro! Jag söker inte efter lindring efter någon gestalt jag blivit lovad skulle finnas där och ta hand om mig. Jag slipper be om svar jag aldrig får och jag har helt slutat med mitt självskadebeteende

Att det faktiskt fanns en Gud som var där och tröstade i den svartaste natten och djupaste ångesten. Jag vill verkligen att det skulle vara så men jag kan inte förlåta alla de nätter jag skrek efter Gud och ingen Gud kom och tröstade mig. Alla böner jag bett förgäves, all extra ångest min frälsning kostade mig.

Jag vet inte om jag är ateist idag, det enda jag vet är att jag är så bottenlöst besviken!

Kristna påstår så ofta att deras tro är en hjälp i livet, vilken jag inte förnekar att det kan vara. Men det här är ett tydligt exempel på motsatsen. Min stilla fråga är: varför hjälpte inte gud honom? Det är ju i just sådana här lägen som man behöver stöd. Han bad om det. Han ville verkligen att gud skulle hjälpa honom. Jag har svårt att tro att det inte var en äkta vädjan om hjälp, att han inte var troende "på riktigt". Men han fick inget svar. Hur kan gud ignorera något sådant?

"Herrens vägar äro outgrundliga" kläcker kanske någon ur sig. Visst, men resultatet som vi ser nu är en person som övergett sin tro och känner ett stort svek mot kristna. Var det meningen? I dagsläget går det såklart inte att se in i framtiden. Kanske finns det en större helhet som jag missat? Men då tänker jag att den smärta och ångest som personen berättar om i högsta grad var äkta och ytterst plågsam (jag vet själv hur det känns). Jag tycker inte att det är försvarbart att låta någon plågas om man kan förhindra det.

I en annan bloggpost får vi veta mer om hans nuvarande inställning till (fri)kyrkan:

För mig är det helt uppenbart att kristen tro inte är positiv för alla. Det finns individer som mår mycket dåligt av vara frälsta. Tyvärr tror många kristna att de inte är kapabla till att göra någon illa och tar sig självklara rättigheter att oombedda förkunna sin tro. Alla mår inte bra av att läsa bibeln, umgås med kristna och höra svavelosande helvetspredikningar.

Det största sveket för mig var bemötandet när jag inte längre kunde tro och svälja allt de sa. Hur man slingrade sig och tog tillbaka saker man sagt tidigare när jag ifrågasatte. Helt säkert upplevde de sig inte som oärliga men det är vad de förmedlade för till mig. Frälsningen var svaret på allt innan jag blev frälst och döpt. Efteråt när jag upptäckte det falska i det, så gällde inte längre de ord man tidigare sagt sig stå för.

Det är en sorglig historia, som vittnar om en slags elitism inom församlingarna. Ett ord som återkommer är sviken, vilket känns som raka motsatsen till det som man säger sig stå för. Lyckligtvis har personen som skrev detta hittat en bättre väg idag. Men det är ju inte första gången man hör om den nedbrytande mentaliteten inom vissa frikyrkor. Jag undrar hur många som mår dåligt inom frikyrkorörelsen och skulle behöva bryta sig loss för att hitta ett bättre liv?

 Intressant? Andra bloggar om: religion, frikyrkan, kristendom, frälsning, sviken, gud, ångest, tro, tröst