Begreppet "obetalt hushållsarbete" behöver nyanseras

Det är välkänt att kvinnor utför mer s.k. obetalt hushållsarbete än män. Det är inget jag tvivlar på. Däremot tycker jag att bilden behöver nyanseras. Är män verkligen så hemska som det låter på feministerna vad det gäller ansvar för hemmet och livet?

Frågan som måste ställas är vad som är *nödvändigt* hushållsarbete. För det som faller utanför det nödvändiga bör snarare betraktas som en fritidssysselsättning. Det är upp till var och en att spendera sin fritid som man vill. Hushålls*arbetet* är däremot inte frivilligt, och ska givetvis delas av hushållets medlemmar.

Vad innefattar då det obetalda hushållsarbetet? Jag tycker att detta tenderar definieras av det som kvinnor gör och tycker. Men bara för att de utför vissa sysslor i hemmet, som de säkerligen själva tycker bidrar till ett "bättre" hem, innebär det inte att dessa sysslor är nödvändiga.

I boken Livet och patriarkatet skriver Peppe Öhman om "självklarheter som att man fyller diskmaskinen efter att ha producerat smutsig disk eller slänger bort tomma toarullar". Är detta verkligen *självklarheter*. Eller är det snarare Peppe som se sin egen uppfattning som något generellt?

Vidare skriver Peppe om hur hon slutade dammsuga och torka golv och plocka undan grejer efter de andra, i ett försöka att vänta ut sin partners toleransnivå. Hennes egen toleransnivå tenderade dock att ge vika först, varvid hon själv tog tag i arbetet. Om två personer har olika toleransnivå, vem har då rätt? Finns det ens något som är rätt? Jag skulle vilja argumentera att det enda "rätta" här är att titta på sysslornas nödvändighet. Övrigt blir en fråga om intresse och prioriteringar, som får diskuteras i varje hem.

Lås oss titta på lite olika hushållssysslor och reflektera över dess nödvändighet. (Vissa av dessa är plockade från tidigare nämnda bok.)

• Diska & tvätta: Att diska och tvätta är naturligtvis nödvändigt. Vad som dock inte är självklart är *när* detta måste göras. För det är ju inte nödvändigt att diska (eller ens ställa in disken i diskmaskinen) direkt efter varje måltid. Det är först när det inte finns några rena tallrikar kvar som det blir en nödvändighet att diska. Det kanske inte ser så trevligt ut med diskbänken full av smutsiga tallrikar, men det är en annan fråga. Man kan också konstatera att det finns effektivitetsfördelar med att ta allt på en och samma gång.

• Städa: Hur rent måste det vara i ett hem? Är det acceptabelt att det ligger dammråttor i hörnen eller bör man damma i princip varje dag? Jag har inget svar här. Det är till stor del upp till var och ens toleransnivå hur dammigt det får lov att bli innan det är en nödvändighet att städa.

• Laga mat: Definitivt nödvändigt. Man kan dock fråga sig hur varierad och sofistikerad maten behöver vara, förutsatt att maten näringsriktigt korrekt. Anta ett par som försöker dela lika på matlagningen. Den ena partnern tycker att stekt falukorv med snabbmakaroner och ketchup är bra mat som man kan ha minst en gång i veckan. Den andra partner har desto högre krav och lägger ner mycket tid och möda på sin matlagning. Har den senare då rätt att anklaga den första för att inte ta ansvar för hushållsarbetet?

• Plocka: Som i att plocka upp strumpor och annat lämnats kvar av andra. Är det nödvändigt? Knappast. Visst kan det förstöra den estetiska bilden av hemmet. Och visst kan det vara irriterande att behöva kliva över saker. Men det är knappast nödvändigt.

• Socialt: Exempel från Livet och patriarkatet: Komma ihåg släkt och vänners födelsedagar och skicka bilder på barnbarnet till mormor. Jag tycker att dessa två exempel är intressanta då de är ganska typiskt kvinnliga. Kvinnor tenderar ju vara mer sociala än män. Och som man har jag svårt att se dessa som nödvändiga. För den mer socialt lagda kan de dock säkert uppfattas som nödvändiga. Men hushållet överlever även om man glömmer bort (eller struntar i) det. Så jag kan inte annat än placera detta bland fritidssysselsättningarna.

• Projektledning: I boken beskriver Peppe hur hon känner sig som en projektledare för hushållet. Hon är den som vet var det mesta i hemmet ligger. Hon bokar resor, planerar semestern och bestämmer var de ska äta ute. Hon har koll på matinköp och toapatter. Vissa av dessa är nödvändiga, andra inte lika mycket. Vad jag misstänker är att det handlar mycket om kontroll. Jag är själv en person som tycker om att planera och vill ha koll på allt runt omkring mig. Detta delas dock inte av alla. Vissa tar livet som det kommer, andra planerar visserligen en del, men inte så överdrivet noggrant. För den med kontrollbehov låter detta inte acceptabelt, och man känner sig "tvingad" till att "ta tag i saker". Jag är tex den som alltid kan dra fram en utskriven dagordning (med karta på baksidan) på resan. Var jag tvungen att göra detta? Kanske för min egen sinnesfrids skull. Men det blir fel att beskylla andra för att inte bry sig. Jag tror att man ofta kan få fram någon slags miniminivå som är nödvändigt att uppfylla, likaså ett senaste-datum för när det måste vara klart. Uppfyller man detta har man tagit det nödvändiga ansvar som krävs. Kontrollfreak som jag (och Peppe?) kommer känna oss tvingade att göra mer och tidigare. Men det får nog ligga på oss, oavsett hur oansvariga vi tycker att de andra är.

• Blandade nödvändigheter: Betala försäkringar, komma ihåg tandläkarbesök, byta blöjor, natta barnen, handla mat. Inte mycket att orda om här. Det måste göras.

Jag upplever att kvinnor generellt sett har högre krav / lägre toleransnivå jämfört med män, som tenderar att vara nöja sig med mindre. Ur kvinnans synvinkel bryr dom sig om, och tar mer ansvar för hemmet och livet än män. Men det är mycket för att dom mäter gentemot sina egna förväntningar och krav. Om en man (eller kvinna för den delen) spelar tv-spel trots att det ligger dammråttor på golvet betyder det inte nödvändigtvis att han inte bryr sig, bara att han prioriterar annorlunda.
Män och kvinnor måste dela lika på det nödvändiga hushållsarbetet för att uppnå ett jämställt samhälle. Det tycks vara en bra bit kvar tills detta är uppnått. Men definitionen av obetalt hushållsarbete behöver nyanseras. Det kommer aldrig bli jämställt om endast den kvinnliga sinnebilden tillåts styra definitionen. Då handlar det snarare om att få män att utföra kvinnors fritidsarbete åt dem. Och det kommer män inte gå med på.

Intressant? Andra bloggar om: jämställdhet, feminism, obetalt hushållsarbete, män, kvinnor