Det där rena mjölet...

Jag går på trottoaren en mörk kväll. En bit framför mig går en tjej. Vi ska uppenbarligen samma väg. Jag känner hur situationen blir alltmer jobbig ju längre jag "följer efter" henne. Hennes steg blir snabbare och oroligare. Mina blir långsammare och jag känner mig väldigt obekväm i situationen. Till slut viker hon av och jag kan pusta ut, trots att det inte var jag som var den utsatta parten.

Jag sitter i omklädningsrummet på simhallen. En pappa sitter en bit ifrån med sina barn. Min blick håller sig strikt inom den del av omklädningsrummet de inte befinner sig i. Om jag måste gå mot dem är min blick i marken. Jag är rädd för att titta på barnen. Risken att få pedofilanklagelser riktade mot sig är inte värt det.


Jag cyklar förbi tingsrätten, som för dagen är hårt bevakad av polisen. Trots min nyfikenhet undviker jag att få ögonkontakt med någon polis, för jag vill ju inte verka misstänkt, vilket bara gör att mitt agerande blir konstigt och antagligen ser misstänkt ut.


Men den som har rent mjöl i påsen behöver väl inte oroa sig för något, eller? Kanske är det så att jag är potentiell våltäksman med pedofila drag som planerar en kupp mot tingsrätten när jag inte är ute och gör andra konstiga saker?

I dagens samhälle är alla potentiella brottslingar och det gäller att passa sig eftersom både folk och myndigheter hellre ser dig som skyldigt till du bevisat motsatsen, än tvärtom...

Intressant? Andra bloggar om: övervakning, bodströmsamhället, piratpartiet, jag röstar pirat, pedofili, våldtäkt, polisen, oskyldig, orolig, rent mjöl i påsen