Ett tragiskt debattklimat

Sedan nyår har det blossat upp ett antal fall där invandrare, ofta i grupp, antastat kvinnor, både i Sverige och utomlands. Det mest fascinerande med debatten som följt tycker jag är oförmågan hos debattörerna att se saker från mer än ett håll. Antingen är det invandrarna och deras kultur som är problemet. Eller så är det män i största allmänhet som är ett problem. Alltid svart eller vitt. Den ideologi man följer måste upprätthållas till varje pris, annars blir det förmodligen kortslutning i deras hjärnor. Det är en ganska tragiskt samhällsdebatt om du frågar mig. Jag tänker vara så oförskämd att här lägga fram en tredje ståndpunkt: Tänk om det är både och?

PS: Är det inte ironiskt att de som tycker det är fel att skuldbelägga en hel grupp, invandrarna, istället skuldbelägger en annan grupp.

Intressant? Andra bloggar om: debatt, samhälle, våldtäkt, sexuella övergrepp, ideologi, män, kvinnor

Habegärets ödeläggande av välbefinnandet

Begreppet relativ fattigdom bör ses som ett problem. Då menar jag inte att folk upplever sig fattiga, utan varför begreppet existerar. För jag menar att det är ett bevis på att den livsstil som de flesta svenskar tycks ha så ägs vi av våra saker. Vi definierar oss själva i de saker och upplevelser som vi har. I en värld där tillgänglighet och avstånd har minimerats finns det oändligt mycket att göra och uppleva, så vi drivs hela tiden av en önskan om mer. Helst av det lyxigare slaget, för "det är vi värda". Får vi inte mer tar vi inte tillvara på livet.

Det här är otroligt problematiskt. Vi blir aldrig nöjda. Helt enkelt för att vi inte kan bli det, då det finns alltid mer att göra och köpa och förbättra. Flest prylar när den dör vinner, eller?

Relativ fattigdom används för det mesta av dem som vill lyfta inkomsterna för dem som har det sämst ställt i samhället. Detta trots att de antagligen klarar sig ganska bra på sina inkomster. Speciellt om man jämför med de i år värld som verkligen är fattiga. Den relativa fattigdomen är istället ett hjärnspöke där vi definierar oss som förlorare i förhållande till alla andra som har det bättre än oss. Är då lösningen verkligen att öka inkomsterna? Borde vi inte istället  arbeta för att göra oss av med det beroende som habegäret innebär? Att vara nöjd med det man har, oavsett hur lite det är, är en bra grund för ett harmoniskt sinne.

Intressant? Andra bloggar om: relativ fattigdom, pengar, habegär, prylar, samhälle, inkomst

Är julen en kristen högtid?

Många kristna tycks upprörda över att en muslim tillåts vara julvärd i SVT i år, med motivationen att julen är en kristen högtid. Men är den verkligen det?

Den kristna julen firas till minne av Jesus födelse. Men det finns inget bevis för att detta skulle inträffat under december månad. Det  finns alltså inte några objektiva orsaker till att kristendom skulle "äga" julhögtiden. Att vi firar jul har med traditioner att göra, inte fakta.

Många av våra jultraditioner härstammar från innan kristendomen erövrade till Sverige. Hedniska traditioner visade sig vara svåra att bli av med, så kristendomen anammade de flesta hedniska traditionerna istället och gjorde dem till sina egna.

I modern tid har kristendomen tappat mycket av sitt fäste i Sverige. Julen idag betraktas inte som en religiös tradition av de flesta Svenskar. Högtiden finns kvar, men vi firar den av andra anledningar idag. Det finns förvisso kristna förtecken kvar. Men så blir det när man tar över något, och det behöver inte ges så stor betydelse.

Man kan alltså säga att högtiden gått från att vara en hednisk tradition, till en kristen tradition och nu en sekulär tradition. Detta leder oss till följande slutsats:

Antingen firar vi jul för att vi alltid gjort det på ett eller annat vis. Då är det en hednisk högtid, inte en kristen högtid (om man överhuvud taget kan sätta en stämpel på det).

Eller så accepterar vi att saker och ting förändras. Kristendomen tog över högtiden och gjorde den till sin egen. Under lång tid var det en kristen högtid. Men inte längre. För nu har sekulära människor tagit över julen och gjort den till sin. Så då går det inte att kalla det för en kristen högtid längre.

Schack matt.

Intressant? Andra bloggar om: jul, högtider, kristendom, traditioner, svt, sverige, religion, sekulärt

Rövknullad av Radiotjänst

Radiotjänst i Kiruna är en märkligt instutition. Deras utgångspunkt är att alla svenskar tittar på TV. Således måste alla som inte betalar TV-avgift vara smitare som utan moraliska betänksamheter kan jagas och trakasseras. Till sin hjälp har de en lag som är hopplöst föråldrad. Den är dessutom som alla lagar tolkningsbar, vilken man såklart tolkar till sin fördel. Och till skillnad från andra försäljare skiter man i NIX eftersom man klassificerar sig själv som samhällsinformation.

Häromdagen ringde dom igen till mig. Det gör dom flera gånger om året. Dom börjar alltid med att konstatera att jag inte betalar TV-avgift, och därefter följer de sitt manuskript och undrar på ett extremt falskt sätt om detta kanske är ett misstag. Det är det inte, då jag inte har en TV. Det brukar vara slut där, men den här gången malde den unga tjejen på och undrade om jag kanske hade en digitalbox. Mjo, det fanns ju en kartong med någont sånt som låg i lägenheten när jag tog över den. Haha, där fick jag honom att medge att han är licenspliktigt! Så sa hon inte, men det var väl det hon tänkte när hon talade om för mig att jag fr.o.m nu är kund hos dem.

Notera att tjejen medvetet gick vidare på digitalboxspåret trots att jag var tydlig med att jag inte hade en TV. För Radiotjänst handlar det uppenbarligen bara om att dra in så mycket pengar som möljligt för att kunna behålla sitt arbetspolitiskt tillsatta uppdrag. Någon etik i arbetssättet går inte att utskilja.

Nu kan man såklart argumentera för att public service är något bra. Men i så fall måste det gå på skatten. I annat fall måste det rimligtvis vara möjligt att slippa undan avgiften, utan att bli betraktad som en smitare.

Finns det någon som helt reson i att man ska vara tvungen att hosta upp flera tusen som året för att ens hyresvärd placerat en digitalbox i ens lägenhet? Eller andra solklara fall som man hör talas om, med personer som inte ser på TV ändå tvingas betala. Det tycker inte jag. Nu hoppas jag bara att dom köper att jag placerar boxen i källaren och således slipper vara "kund" hos dem.

Intressant? Andra bloggar om: radiotjänst, tv-avgift, moral, samhället, lagar, telefonförsäljare

Raser, vetenskap och rasister

Härom veckan rapporterades det att 20 procent av svenskarna trodde att det fanns biologiska människoraser. SD- och KD-anhängare var överrepresenterade, vilket kanske inte är helt förvånandsvärt. Av rapporteringen kring detta framgår det att det rent vetenskapligt inte finns människoraser. Slutsatsen är att svenskarna, och speciellt då Sverigedemokrater, är okunniga eller rent av rasistiska. Men är det verkligen så?

Jag kommer att tänka på ordet teori, som ofta kommer upp på tapeten i framförallt engelska debatter. Inom vetenskapen är teori ett mycket starkt påståeende. Det finns inte några sanningar inom vetenskapen, men en teori får betraktas som så nära man kan komma. Problemet är bara att i vardagligt tal innebär ordet teori väl snarare en idé bland andra. Inte ett särskilt starkt påstående med andra ord. Detta används såklart av vetenskapsmotståndare för att inbringa tvivel kring vetenskapliga teorier hos mindre kunniga människor.

Att det rent vetenskapligt inte finns några människoraser må vara sant, men vi kan konstatera att det finns ganska stora yttre variationer bland människor. Samma sak gäller för djur som hundar och katter. I Sverige kallar vi det för hund- och kattraser. Det engelska ordet breed hade nog varit lämpligare misstänker jag. Men om hundar är indelade i raser på relativt ytliga grunder, ligger det nära till hands att dela in människor i raser också.

För hundägaren som inte är insatt i den vetenskapliga termen är det nog lätt att svara ja när någon ringer upp och frågar om det finns människoraser. Faktum är att det krävs att man sätter sig in ganska ordentligt kring biologi för att förstå ordets exakta betydelse. Jag skulle gärna veta mer om orsaken till varför så många svenskar "tror" på människoraser. Det är lätt att kalla dem för okunniga rasister, men en mer nyanserad analys behövs än att basunera ut att svenskarna är rasister. Kanske handlar det mest om att rasbiologins mörka förflutna solkat ner ordet som nu måste panikrensas ur svenskarnas vokabulär?

Intressant? Andra bloggar om: rasism, ras, människor, debatt, samhälle, vetenskap, teori

Jag hatar islam

Jag hatar islam,
och kristendom,
och judendom,
och alla andra religioner...

Självklart innebär inte detta att jag hatar dess utövare. För i min värld är människan en egen entitet, och inte densamma som dess religion. Men jag står fast vid att jag hatar religion som sådan. För om det är något som hindrat mänsklighetens utveckling och kunskapsspridning, som spridit okunskap, rädsla och intolerans, och som än idag förpestar samhället med sina irrläror, är det religionerna och dess idéer om absoluta sanningar, människans bristfällighet, regelkrav in i minsta detalj och straff för de otrogna. Det finns tydliga samband mellan länder utveckling och avveckling av religion. När vi idag äntligen lyckats uppnå ett någorlunda sekulärt samhälle är det skrämmande att se hur de kvarvarande utövarna ständig försöka a sig tillbaka till maktpositioner.

En stor utmaning för Sverige just nu är den muslimska invandringen. Det tog många hundra år av kamp innan kristendomen släppte sitt tag och Sverige kunde skapa ett frihetligt samhälle, där religion förvisso är fullt tillåten, men förpassat till att vara en privatsak för individen. Men de senaste årtiondena har islam vuxit sig allt större i takt med invandringen, som har fört med sig ett islam som inte ännu genomgått transformationen till en företeelse som andra i ett sekulärt samhälle. Islam i sig själv behöver inte vara ett problem, men den islam vi ser växa fram i Sverige nu både syns och tar plats. Kvinnor som tvingas beslöja sig är vardag, stora moskéer byggs, tom med böneutrop, anställda som kräver att få be fem gånger om dagen och inte umgås med andra könet i religionsfrihetens namn. Den sortens islam kommer förr eller senare ställa krav på maktutövning. Här måste Sverige stå upp för den sekulära, humanistiska synen och se till att stävja den patriarkala, konservativa och totalitära kultur som följer med många av invandrarna. Vi måste redan nu börjar bearbeta islam så att även denna religion förskjuts till att en privatsak för individen, så som vi redan gjort med kristendomen.

Intressant? Andra bloggar om: religion, kristendom, islam, invandring, makt, samhället, sverige, sekulärt

Facken bryr sig bara om sina egna

I många länder är minimilön reglerat i lag. Icke så i Sverige. Här regleras löner istället genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och facken. Men det finns inga lagar som tvingar företag att sluta fackavtal. Dagens system är innebär att de som jobbar på företag utan kollektivavtal står utan skydd. Detta tenderar att vara personer som generelt sett har det svårt på arbetsmarknaden, och övriga samhället för den delen. Unga, lågutbildade, invandrare, importerad arbetskraft osv. Fackens motstånd till minimilöner slår således direkt mot de svagaste i samhället.

Facken är såklart rädda för att minimilöner skulle försvaga deras ställning på arbetsmarknaden. Men lagstadgade minimilöner hindrar inte facken från att sluta avtal som ger bättre löner. Detta skulle ger ett mycket tydligt incitament för medlemskap hos facken.

Lagstadgad minimilön skulle skydda alla arbetare, även dem som inte omfattas av ett kollektivavtal. Facken säger sig företräda arbetarna, men i själva verket företräder de som vanligt mest sig själva.

Intressant? Andra bloggar om: löner, samhälle, facken, arbetare, minimilön, arbetsmarknaden, egoism

Jag hatar invandrare i grupp!

Invandrare i grupp... jag vet knappt var jag ska börja. Det finns få saker som omgående ger mig en sådan känsla av otrygghet och irritation som att behöva vistas i närheten av en grupp med invandrare. Ibland kan jag rent av känna att det borde vara förbjudet för invandrare att umgås fler än 2 åt gången om det inte blandas ut med människor av annan etnicitet. Invandrare i grupp är buffliga, högljudda, tar en jävla massa plats de inte har rätt att ta, beter sig inte sällan som sexistiska as och framförallt utgör de allt för ofta ett reellt trygghetshot mot personer de antar är svenskar.

Sexuellt våld/ofredande i olika grad är inte alls ovanligt när invandrare i grupp släpps lös på gatorna. Allt ifrån sexistiska kommentarer till gruppvåldtäkter kan bli resultatet. Något alla icke-invandrare är väl medvetna om. Tyvärr verkar däremot invandrarna betydligt mindre medvetna om detta. För att göra det lite enklare att förstå hur jag menar ska jag ge lite exempel på typiska ageranden från invandrare i grupp.

Ex 1: Sitter på restaurang. En grupp med invandrare kommer in, slår sig ned vid ett bord och plötsligt är nästan alla försök att ha en konversation lönlöst. De pratar högt i munnen på varandra, skålar, hojtar efter servitrisen, halvboxas och lever rövare. Ingen verkar tycka detta är något speciellt märkligt, det är bara sådär invandrare är…

Ex 2: Utanför en krog/nattklubb på natten, inväntandes en taxi. Några berusade invandrare i grupp står i närheten. Någon av dem försöker sig på att ragga men blir avvisad. Så står de där, snackar med varandra och hojtar till en om hur otacksam en är som inte uppskattar deras uppmärkskamhet. Varför fick inte deras vän bara ragga lite på mig? De börjar hetsa på varandra. ”Va faan, varför svarar du oss inte?? Öööh, vi vill ju bara snacka lite juu”. ”Amen, vi tycker bara du är söt**, bli GLAD för faen!”, ”För fan Ahmed, ska du verkligen låta hon komma undan med sånt där snorkigt beteende? Jävla hora som tror du är bättre än oss va??”. Okvädningsorden kommer, de blir mer aggressiva i sina kroppsspråk. Hetsar vidare. Ibland går det bra, taxin kommer i sista sekund, en vakt ingriper och ber dem lugna sig. Ibland går det mindre bra, invandrarna tar sig rätten att taffsa, fortsätta agera hotfullt och spy ur sig sexistiska elakheter. Ibland övergår det i våld, någon drar en i håret, eller slår till en. ”Jävla hora! Du ska fan inte tro att du är nått!!” Hela tiden påhejade av varandra, förenade i sitt förakt för svensken som inte ville ge dem den uppmärksamhet de tyckte de förtjänade. Som svensk är att säga nej till uppmärksamheten från invandrare i grupp något av det farligaste som finns.

Det är faktiskt ofta sådär gruppvåldtäkter startar. Någon börjar ge sig på en svensk, hetsar andra att haka på, sen fortsätter de hetsa varandra så ingen fixar att vara den som avbryter, säger att de faktiskt gör något olagligt, något som skadar en annan människa. De hetsar varandra till värre och värre beteenden. När en läser i förhör från gruppvåldtäkter är det genomgående hur offret ofta upplever det som att invandrarna närmast tävlar med varandra. Vem kan göra svennen mest illa? Vem får stånd lättast? Vem våldtar bäst? Min poäng i detta: invandrare i grupp är reella faror, invandrare i grupp inskränker svenskars/icke-invandrares rörelsefrihet och påverkar deras känsla av trygghet i det offentliga rummet. Icke-invandrare ska inte behöva känna en klump i magen, byta sida på trottoaren eller tom dra sig för att gå ut av rädsla för att möta invandrare i grupp. Ändå sker det dagligen och vi får lära oss att om vi inte känner så, om vi inte aktar oss, ja då har vi också en skuld i om vi råkar illa ut.

När Sverigedemokrater påstår att svenskar måste behandla invandrare som potentiella våldtäktsinvandrare, speciellt när de agerar i grupp, blir många invandrare extremt kränkta. Just DE tänker ju aldrig någonsin våldta någon. DE är ju schysta! Problemet är att det inte syns utanpå vilka invandrare i grupp som kommer bete sig schyst, det syns inte utanpå vilken babbe som kommer våldta en eller vem som kommer låta bli. Vi kan aldrig veta. Samtidigt som rättsväsendet, omgivningen, media, filmer etc gång på gång låter oss veta att om vi blir våldtagna för att vi valde att tro på att en grupp invandrare var reko, eller att den där nya bekantskapen inte tänker våldta oss ja då är det vi som är naiva. Våldtas vi när vi väljer att tro att inte alla invandrare är våldtäktsinvandrare får vi skylla oss själva. Hur kunde vi vara så dumma? Damn if we do, damn if we dont.

Vi får inte prata om invandrares kulturella problem, samtidigt som just dessa problem är något vi förväntas inordna hela våra liv efter. Vi får inte säga att invandrare i grupp upplevs hotfulla, men om vi inte agerar efter ett verkligt eller inbillat hot är det vi som är naiva. Vi får inte tala om invandrares våld mot svenskar som ett invandarproblem, för alla invandrare slår inte, men samtidigt är det vi som riskerar få våra liv raserade av en våldsam invandrare. Hela våra liv begränsas av invandrares ageranden, men vi ska inte tala om det. Fuck that säger jag, vi SKA och MÅSTE tala om hur verkligheten faktiskt ser ut. De invandrare som tycker detta suger, hey var med oss och gör något åt det då! Hjälp oss påverka hur invandrare i grupp agerar, hjälp oss påverka hur det talas om offer för invandrares våld! Hjälp oss påverka hur rättsväsendet ser på våldtagna svenskar och invandrares sexualitet!

Vi behöver tala mer om detta, om hur invandrare beter sig i grupp, hur de behandlar svenskar när de kan ta stöd i varandra och framförallt den effekt detta ger på de som utsätts. En annan väldigt viktig aspekt att tala om i detta är också: Vad gör denna gruppdynamik mot invandrarna? Hur mår invandrare egentligen när de känner att de måste bete sig som as mot andra för att få cred i sin grupptillhörighet? För alla invandrare i grupp är inte aktiva i att bete sig illa, men många står tysta, skrockar lite försiktigt eller visar på andra sätt att även om de inte aktivt deltar tänker de iaf inte säga emot. Vad gör det med invandrares självkänsla att inte våga säga ifrån när folk far illa över hur deras vänner beter sig?

Ja det finns många aspekter i det hela, men en sak är iaf för mig given och det är att vi måste kämpa hårt för att skapa en annan kultur för de unga invandrare som nu växer upp och en dag kan komma att vara invandrare i grupp. En kultur där sexism, rasism etc inte längre ska ses som ett så självklart sätt att bonda med sina vänner. En kultur där det faktiskt är okej att behandla andra väl.

För att gardera mig avslutar jag med "Inte alla invandrare" kortet så slipper ni börja med att kommentera att alla invandrare i grupp inte är svin. Faktum är att tillräckligt många är det för att det ska vara ett verkligt problem som vi behöver adressera. Nu!

***

OBS: Texten i detta inlägg är kopierat från denna bloggpost. Den enda förändring jag gjort är att byta ut orden man till invandrare och kvinna till svensk, med tillhörande böjningar och några mindre justeringar för att gå ihop.


Intressant? Andra bloggar om: invandrare, svenskar, babbe, svenne, män, kvinnor, generaliseringar, sexism, våld, våldtäkt

Ett lämpligt straff för mobilfibblande i trafiken

Häromdagen hamnade jag bakom en bil som vinglade lite lagom  fram och tillbaka på körbanan. Körde sakta, kom över mittlinjen när när vägen svängde, osv. Rattfyllerist var min omedelbara bedömning. Vid en korsning kommer jag upp bredvid bilen och ser då att det är en ung tjej med blicken djupt försjunken i sin mobil. Så här i efterhand önskar jag att jag haft mod och sinnesnärvaro nog att stiga av min motorcykel, knackat på och gett henne en rejäl utskällning!

Att fibbla med mobilen under tiden man kör är livsfarligt. Jag har själv gjort det några gånger och snabbt insett hur jävla dumt det är. Dock tycks ju folk vara så beroende av sina mobiler att de totalt ignorerar riskerna för sig själva, och framförallt för alla andra, i trafiken. (Och det gäller även cyklister!)

I USA har hackers som åkt fast och dömts, som del av domen förbjudits att använda datorer. Tänk om personer som använder mobilen i trafiken kunde dömas till motsvarande. Det hade såklart varit omöjligt att upprätthålla, men ett förbud mot att använda mobil hade förmodligen varit ett straff som verkligen känts för dessa personer!

Intressant? Andra bloggar om: mobiltelefoner, mobiler, trafik, bilister, cyklister, straff, fara, rattfylleri

Kalla vita för ljushyade istället

Att beskriva en person som svart kan vara problematiskt. Mer korrekt är att säga mörkhyad. Det har jag inga problem med. Men jag undrar varför det i så fall är helt ok att använda vit i beskrivande syfte? Färgerna vitt och svart är ju varandras direkta motpoler. Benämner du någon som vit finns det en outtalad svart motpart. Således används ordet svart ofta i debatten, om än indirekt.

Säger du att någon är svart idag är det ofta förknippat med underförstådda egenskaper som åhöraren förväntas snappa upp. Egenskaper som kan förmodas uppkommit enbart genom hurfärgen. Säger du att någon är vit finns på samma sätt underförstådda egenskaper. I den offentliga debatten handlar det framförallt om makt och privilegier som vita påstås ha. Det finns också mycket skuldbeläggande inblandat. Vita bär en historisk skuld och har än idag privilegier som förtrycker alla icke vita, om man ska tro debatten.

Även om det fortfarande finns mycket kvar att göra för ett helt jämnlikt samhälle, så är det knappast konstruktivt att polarisera genom att använda uttryck med underförstådda meningar. Detta kommer bara späda på känslan av vi och dom. Om det är mer korrekt att kalla svara för mörkhyade borde det vara lika självklart att också kalla vita för ljushyade.

Intressant? Andra bloggar om: hudfärg, rasism, svart, vit, mörkhyad, ljushyad, debatt, samhälle