Kränkt!

Att vara lättkränkt är på modet, och religiösa är bland dom mest lättkränkta ibland. Minsta lilla knyst till kritik av deras tro upplevs som kränkande, med rop på blasfemilagar (och ännu värre ibland).

Men kan dom så kan jag. Jag "tror" på evolutionsteorin. Jag tror på att vi härstammar från en gemensam urfader. När religiösa säger att dom inte tror på evolutionsteorin är det samma sak som att hävda att mina förfäder inte levat. Det tycker jag är ett oerhört kränkande påstående, så sluta genast upp med att säga sånt!

Intressant? Andra bloggar om: kränkt, lättkränkt, religion, evolution, evolutionsteorion

Manlig abort?

En gravid kvinna äger sin kropp och har rätt att avbryta graviditeten oavsett orsak. Det är bra, men inte helt oproblematiskt. Vid graviditet finns det ju vanligtvis en pappa med i bilden. Förhoppningsvis kommer mannen och kvinnan överens om en lösning som de båda är nöjda med. Men om de inte gör det har kvinnan all rätt att köra över mannen och göra som hon själv vill, oavsett om det gäller att behålla barnet eller abortera det.

Det finns många anledningar till att man inte vill ha barn. Man kanske inte känner sig mogen att ta hand om ett barn. Ekonomin kanske inte tillåter ett barn. Ett barn behöver en trygg och stabil tillvaro, vilket många inte har. Man vill studera färdigt. Man är för ung. Och så vidare.

Dessa anledningar är lika giltiga för både kvinnor och män. Skillnaden är att en kvinna kan agera utifrån dessa anledningar, medan mannen i värsta fall inte har något att säga till om, och blir tvingad till att bli förälder med allt vad det innebär.

Om nu kvinnor har möjlighet att "avsäga" sig barn, borde inte män ha det då också? Man kan tänka sig att män kan genomgå en slags manlig abort, där ansvaret för barnet och dess försörjning avtalas bort. Jag tycker inte att det är en helt optimal lösning, men jag tycker inte heller att det är rätt att enbart ena parten ska ha full rätt att bestämma över något som påverkar båda två.

Intressant? Andra bloggar om: abort, barn, graviditet, manlig abort

Pensionera tidningarna ledare

Sydsvenskan är liberal. Aftonbladet är socialdemokratisk. De flesta tidningar har en politisk inriktning och skriver ledare där dom framför "tidningens" åsikter.

Självklart ska tidningarna ta in debattartiklar och insändare och på så vis fungera som en arena för samhällsdebatten. Men varför ska tidningen själv ha en åsikt?

En grundpelare för trovärdig journalistik är att journalisten förhåller sig neutral till ämnet han eller hon skriver om. Läsaren ska få all nödvändig information som behövs för att själv kunna bilda sig en uppfattning om läget. När tidningens ledare uttrycker åsikter anser jag att denna trovärdighet riskerar att gå förlorad.

Tidningarna menar såklart själva att det finns vattentäta skott mellan dessa åsikter och själva journalistiken. Men kan man verkligen lita på detta? Får exempelvis vem som helst komma till tals i en debattartikel, eller väljs dessa diskret ut för att passa de bakomliggande intressena? Ingen vet utanför ledarredaktionens konferensrum...

Endast en åsiktsmässigt neutral tidning kan med trovärdighet påstå att man är just neutral i sin rapportering. Det är dags att pensionera tidningarnas ledare.

Intressant? Andra bloggar om: tidningar, ledare, debatt, insändare, debattarenor, politik, samhälle, journalistik

En fråga till kommunister

Då och då ser man insändare och debattartiklar som förhärligar kommunism och socialism. Framförallt handlar det om försvar av Kuba, men även länder som Venezuela och Nordkorea(!) förekommer i debatten. Det jag alltid funderar på när jag läser något sådant är en tänkt fråga till debattören: Hade du kunna skriva denna debattartikel om du bott i [landet]? Antagligen inte. Jag tycker att det blir otroligt falsk när man argumenterar för införandet av något som samtidigt skulle förhindra sådan argumentation...

Intressant? Andra bloggar om: debatt, kommunism, socialism, kuba, venezuela, nordkorea, argumentering, insändare

Traditioner och skolavslutningar

Det största anledningen till att behålla skolavslutningar i kyrkan tycks vara traditionen. Är det en bra anledning?

Vems tradition pratar vi om för det första? När jag gick i skolan hade vi avslutning i kyrkan. Något alternativ gavs inte (förutom att skolka). Att jag blev tillsagd att befinna mig i kyrkan på avslutningarna, helt utan något eget att säga till om, gör det denna tradition till min tradition? Nej, jag känner ingen som helst anknytning till detta.

Traditioner tenderar att upphöjas över allt annat av vissa personer. Vi ska passa oss för förändringar, för det är dåligt, säger de konservativa. Men traditioner är inte per definition något bra. Könsstympning av flickor är en tradition, men det betyder inte att det är något bra. Vad för något bra för det med sig att ha skolavslutning i kyrkan, jämfört med alternativen?

Traditioner är inte heller något statiskt. Att fira skolavslutningar i kyrkan är inget som har funnits för evigt (50 år är en siffra jag har hört). Faktum är att många saker som vi uppfattar som traditioner är förvånansvärt unga. Nya traditioner uppkommer hela tiden, gamla försvinner. Vad är problemet med att byta ut just denna tradition?

Man måste också fråga sig vem som har något att vinna på detta? Jag vill påstå att det är framförallt konservativa kristna som driver på. Det är trots allt deras tradition det handlar om, och det gäller att ta alla chanser man får att visa upp sig för barnen. I en multikulturellt land, med en konfessionslös skola, är det rimligt att dessa får sätta agendan?

Man måste se längre än traditioner och bedöma varje sak för det det egentligen är. Och när traditionen dessutom bryter mot lagen är det läge att byta ut den.

Länkar 1 2 3 4 5 6 Intressant? Andra bloggar om: tradition, skolavslutning, kyrkan, skolavslutning i kyrkan, sverige, debatt, kultur

Krigsguden Jahve

Hur kommer det sig att guden som portreteras i gamla testamentet skiljer sig så mycket från den i nya? En djupdykning i mellanösterns historia ger svaret. Jahve var helt enkelt krigsguden i det polyteistiska samhället:

Intressant? Andra bloggar om: religion, gud, jahve, jahweh, israel, judendom, babylonien

Onödiga manualer förstör miljön

Vad är det första du gör när du packat upp din nya pryl? Läser manualen såklart! Eller?

Nä, dom flesta läser bara manualen i undantagsfall. Fundera på detta: Hur mycket papper, energi, bränsle, arbetstimmar osv går det åt för att förse oss med dessa manualer? Som sedan ändå bara slängs.

Svensk lag (som baserar sig på EU direktiv om jag inte har helt fel) säger att alla varor som sälj ska vara försedda med manual på Svenska. Jag tycker att detta känns väldigt onödigt. Jag förstår att det handlar om att ta tillvara konsumentens intressen, men dagens samhälle har till viss del sprungit om lagen. Digitala pdf-manualer skulle lätt duga som ersättning för många. Och att läsa manualer på Engelska klarar också väldigt många. (Speciellt om alternativet är en oläsbar maskin-översättning till Svenska...)

Ska man skrota kravet på manualer? I vissa fall skulle det säkert gå. I andra fall, tex en bil eller avancerad teknisk apparat, är det rimligt att det finns någon manual att tillgå. Men inte nödvändigtvis i papper.

Man kan tänka sig en mellanväg, där producenter fortfarande har krav på sig att tillhandahålla manualer, men där man vid varje köp får välja om man vill ha en manual med sig, eller om man nöjer sig med en länk till manualen online.

I slutändan är det ju vi konsumenter som får betala för slöseriet. Och miljön. Är det värt det?

Intressant? Andra bloggar om: konsument, manualer, miljön, miljöförstöring, energi, papper, prylar, slöseri, konsumentlagen

Sagobok?

En gång "råkade" jag kalla bibeln för sagobok inför en troende vän. Det var inte så populärt om jag säger som så...

Jag inser dock att det var fel gjort av mig. En sagobok ska inte innehålla folkmord, slavhållningsregler, incest, krig, människooffer, kvinnohat, barnamord, intolerans och en uppsjö med allmänt omoraliska påhitt. Sånt tycker jag inte man ska utsätta barnen för. Läs en riktig saga istället.

Intressant? Andra bloggar om: bibeln, sagor, religion, hat, folkmord, incest, offerkult, omoral, barn

Romer är ett ... folk

Om jag i en debatt hade yttrat ovanstående rubrik och infogat ett ord som tjuvaktigt hade jag begått ett grovt misstag och antagligen blivit diskvalificerad från fortsatt debatt. Att tillskriva något till en grupp människor baserat på etnicitet, hudfärg eller religion är fel. Människor är individer. Varje individ får stå för sina egna handlingar. Att generalisera och klumpa ihop människor är en utmärkt grund för rasism och andra otrevliga yttringar.

Av den anledningen är det anmärkningsvärt att vi i Sverige har en lag som gör just detta. Lagen om hets mot folkgrupp bygger på att vissa grupper anses vara mer skyddsvärdiga än andra grupper. Även om lagen har ett gott syfte är det en diskriminerande och i grunden rasistisk lag. Sånt hör inte hemma i ett modernt rättsväsende. Alla människor, oavsett folkgrupp, ska ha samma skydd och rättigheter.

Intressant? Andra bloggar om: diskriminering, hets mot folkgrupp, lag, debatt, samhälle, sverige

När det inte är roligt varken med eller utan alkohol

Det ständiga mantrat från nykterister är att de kan ha kul utan alkohol. Bra för dom. Ingen ska tvinga dem att dricka. Men om man inte kan ha kul utan alkohol då?

Personligen är jag inte så förtjust i alkohol. Jag har inget emot ett glas öl eller vin, eller en söt drink för den delen. Men smaken av alkohol tycker jag är blä. Och ruset som man får tilltalar mig inte alls. Sedan är jag dessutom sämst på att hantera att vara bakfullt. Många av mina kompisar dricker helt andra volymer än mig, med det har aldrig funkat för mig på många olika sätt.

Det finns dock en sak jag gillar med alkohol, och det är att man slappnar av och släpper lite på hämningarna. För mig som är mycket hämmad, är detta välkommet. Jag har helt enkelt väldigt svårt att ha kul normalt sett. Det är bara så som jag är skapad. Men eftersom jag inte alls trivs med alkohol är det mycket sällan som alkoholen hjälper mig med detta. Vilket också syns om man tittar på hur mitt sociala liv alltid sett ut.

Jag har aldrig provat på andra droger, men jag är nyfiken. Jag tror nämligen att det finns droger som inte ger samma sort rus som alkohol, och därför skulle passa mig mycket bättre. Men i så som lagen ser ut kan man säga att om man inte tilltalas av alkohol får man inte lov att ha roligt...

Det man kan fråga sig är vad som är normalt beteende. Den som är deprimerad får mediciner (felaktigt kallade för lyckopiller) för att komma upp på en "normal nivå". Men medicin är ju egentligen är samma sak som droger.

Om jag är en person som har svårt för att slappna av och ha roligt, varför kan det då inte finnas möjligheter för mig göra något åt det? Vem bestämmer vad som är normalt?

Intressant? Andra bloggar om: alkohol, nykterister, droger, rus, depression, mediciner, personligheter, roligt, normalt