27 augusti 2010

Om du gillar Sudoku gillar du nog detta

För några år sedan löste jag gärna tidningarnas sudokus. Intresset och överflödig tid på pendlingståget försvann dock. Nyligen hittade jag dock något som åter triggat mitt intresse för denna sorts pyssel. Jag spelar just nu ett spel som heter Mario's Picross på min GameBoy. Det är ett pusselspel med nonogram. Idén är att med hjälp av siffror runt spelplanen klura ut vilka rutor som ska vara ifyllda och vilka som ska vara tomma. När alla rutor är ifyllda har man "ritat" en bild i rutmönstret! Sättet att tänka på påminner mycket om hur man löser ett sudoku, fast reglerna är helt annorlunda.

I utländska tidningar publiceras nonogram precis som sudokus i svenska tidningar. Ibland går de under andra namn, som griddlers och paint by numbers och cryptopic mm. Jag känner inte till någon svensk tidning som publicerar dessa än, men kanske kommer det hit också så småningom. Om du tycker om att lösa sudokus men känner att du vill förnya dig lite kan jag rekommendera dessa pussel! Var du ska hitta sådana pussel vet jag dock inte eftersom jag än så länge hållt mig till min GameBoy, men jag är övertygad om att det finns gott om webbsajter som publicerar sådana pussel, och även spel att ladda ner eller spela online. Tipsa gärna i kommentarerna om du hittar något bra!

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

25 augusti 2010

Agnostiker är egentligen Ateister

Jag kallar mig för ateist. Det är ett ställningstagande jag har haft de senaste åren. Innan dess hade jag helt enkelt inte satt en etikett på mig själv. Skulle jag gjort det hade resultatet sannolikt blivit agnostiker, eftersom jag aldrig haft ett uns av tro i mig. Men det krävdes lite mod för att erkänna för mig själv och andra att jag faktiskt var en ateist.

Många väljer att kalla sig för agnostiker. Jag skulle dock vilja argumentera för att detta är samma sak som ateism, bara ett mjukare ord som är lättare att acceptera för många och som inte känns lika hårt och definitivt som ordet ateist. Men ateism är inte så definitivt som många uppfattar det.

Agnostikern konstaterar att det inte går att veta. Inte mycket mer faktiskt. Det är egentligen inte ett ställningstagande för eller emot gud, utan ett ställningstagande gentemot kunskap.

Ateisten däremot saknar gudstro. Man behöver egentligen sätta detta i relation till en specifik tro, tex den kristna tron eller asagudarna. Generellt sett syftar man dock på alla religioner, men strikt talat är även teister ateister gentemot de övriga religionerna.

Det finns ateister som hävdar att det inte finns någon gud alls (stark ateism) men det är inte ett krav för att kunna kalla sig för ateist. De flesta har istället en mer agnostisk inställning till frågan om det finns något mer eller inte (svag ateism). Man vet helt enkelt inte, men så länge det inte finns några förnuftiga bevis så väljer man att inte tro på religionernas läror.

Det går alltså att vara både agnostisk ateist och agnostisk teist. De flesta använder dock ordet agnostiker i mening agnostisk ateist. Och eftersom man inte är troende är man ju per definition ateist, vare sig man vill det eller inte.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

09 augusti 2010

Våga inte kritisera morallagarna!

Nyligen presenterade Anna Skarhed sin utredning om sexköpslagen på uppdrag av riksdagen. Fast att kalla det för utredning är att ta i. Utgångspunkten var nämligen att den nuvarande morallagen som förbjuder sexköp inte fick lov att kritiseras. Inte mycket att utreda med andra ord. Det hela är ett beställningsverk avsett att bekräfta den extrema statsfeministiska agenda som alla riksdagspartier ansluter sig till, oavsett om dom kallar sig liberala eller inte.

Bloggsfären och diverse debattörer har redan sågat utredningen vid fotknölarna. Mitt lilla bidrag blir denna "roliga" bild som jag osökt kommer att tänka på. Det handlar visserligen om kreationism gentemot vetenskap, men feminism och religion har förbluffande många gemensamma drag.




Jämför med utredarens egna ord:

Egentligen tycker jag att det är ganska självklara slutsatser. Men det viktiga har ju varit för utredningen att försöka så att säga få underlag, för att kunna dra dem. Och vi har ju jobbat på det sättet.

Är det meningen att vi ska ta utredningen och regeringen på allvar efter detta?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Varför är sex fortfarande syndigt?

Jag har gjort någon som man inte får lov att göra. Jag har haft sex tillsammans med ett gift par. Dom var dessutom mycket äldre än mig. Jag är verkligen inte normal. Fy fan vilket svin jag är.

Det är klart att jag får lov att göra detta rent lagligt. Men moraliskt är en annan sak. För i vårt land är det alltjämt sexualfientligheten som regerar. Sex är fult och skamligt. Håller man sig inte inom de väldigt specifika gränserna har man gjort något fel. Detta får man itutat sig sen barnsben. Även om man har liberala föräldrar går det inte att undkomma eftersom det genomsyrar samhället.

Jag känner någon slags skam över vad jag gjort. Det irriterar mig, för rent intellektuellt vet jag att jag inte gjort något fel. Tvärtom, det har gett glädje till både mig och paret. Det finns inga förlorare. Men ändå kan jag inte undgå skamkänslorna över att känna mig onormal.

Varför ska det vara så svårt att prata om sex? Om du äter en god maträtt och dricker ett gott glas vin till det är det självklart att du berättar om denna njutbara upplevelse för dina vänner. Men om du njuter av att ha sex är det strängeligen förbjudet att nämna detta. Möjligtvis att du kan antyda att du haft sex för dina närmsta vänner, men att gå in på detaljer och säga att man njöt av det, det är ytterst få som klarar av att göra.

Varför? Varför är en så grundläggande och naturlig sak så skamligt? Jag kan inte komma på något annat svar än att det är kristendomen (och övriga religioner) med sitt sexmotstånd som ligger bakom det hela. Sex är en synd så länge det inte är vaniljsex som sker i tvåsamhet och allra helst i syfte att alstra barn (se bilden som visar de sexuella hiearkerna). Efter 1000 år med kristen sexfientlighet är det i vår kultur svårt att skaka av sig detta även om vi låtsas vara frigjorda. Idag får kristendomen dessutom draghjälp av antiporr-feministerna och deras gelikar. Det är verkligen en ohelig allians med tanke på den kvinnofientlighet som kyrka uppvisat genom alla tider.

Det här synsättet ställer till med problem. För sex är något som är djupt rotat i oss människor. Det går inte att komma ifrån. Men när samhället säger åt dig att hålla händerna på täcket blir det problem. För folk har sex ändå. Och känner sedan synd över det. Det kan inte vara hälsosamt för psyket att människor går omkring med detta hängande över sig. Vi straffar inte längre människor för att dom har sex, men det moraliska, psykiska straffet finns alltjämt kvar.

Vidare går det ut över de som väljer att trotsa de moraliska reglerna och leva ut sin sexualitet eller på annat sätt engagera sig i det, tex genom prostitution eller porrfilm. Om det kommer ut vad man gör klassas man direkt som en lägre klassens människa av alla instanser i samhället. Vanligt folk ser ner på en, och eliten menar man att man inte förstår sitt eget bästa. Snacka om nedvärderande människosyn.


Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

08 augusti 2010

Korta recensioner från Storsjöyran 2010

Nyligen hemkommen från Östersund och min första Storsjöyra tänkte jag skriva lite kort om de konserter jag hann med att se. Jag måste säga att jag är imponerad över utbudet som var fullspäckat och tyvärr hann jag inte se allt jag önskat. Miss Li och Melissa Horn hör till de artister jag tyvärr missade. Men samtidigt upptäckte jag några riktiga guldkorn som väger upp!

Nejra
Den stora överraskningen, och den konsert jag tar med mig hem som största minne.
I en ganska liten och mysig lokal gick hon upp på scenen med sina tre bandmedlemmar och spelade sin uttrycksfulla musik. Det lät härligt äkta och kraftfullt, och inlevelsen från hennes sida gick inte att ta miste på. Efteråt kände jag mig liksom lite uppfylld, och jag rankar denna konsert som en av de bästa, om inte den bästa, jag varit på.

Europe
I programmet utlovades en hitkavalkad. Jag vet inte om jag kan hålla med. Självklart spelades The Final Countdown och några andra gamla godingar. Resten var dock ganska okänt material för mig. Jag gissar att det är svårt för ett band som Europe med så tydlig nostalgifaktor, att göra ett urval mellan gammalt och nytt, då många i publiken antagligen inte hört det nyare materialet.

Songs from the Swedish Badlands
När jag fick höra att Lennart Jähkel och Kristina Lugn uppträdde under namnet Songs from the Swedish Badlands ställde jag mig tveksam. Det låter som hög risk för något väldigt flummigt och allmänt konstigt. Men mina vänner insisterade doc, så jag följde med. Det ångrar jag inte. Visst, lite konstigt var det allt. Främst då Kristina Lugns mellanspel som bortkommen flygvärdinna, som dock var ganska rolig trots allt. Men Jähkel, han kunde visst sjunga riktigt bra, och spela gitarr också för den delen. Uppbackad av två utmärkta musiker gav de en härlig musikupplevelse.

Sarah Blasko
Enligt programmet är denna Australiensare stor i sitt hemland och spås slå igenom här hemma i Sverige snart. Låter spännande tyckte vi och begav oss till konserten. Tyvärr uppfyllde hon inte förväntningarna. Det var platt och ospännande. Musiken var meh och kanske funkar på skiva men inte live i denna tappning. Vi gick vidare till en annan konsert efter en stund, utan att det kändes som att vi missade någonting.

Anna von Hausswolff
En koncert som gav ett blandat intryck. Hälften av tiden satt Anna själv och "ylade" vid sitt piano, vilket mest var jobbigt att lyssna på. Men däremellan fanns partier när hon och hennes två bandmedlemmar drog på och spelade tungt och känslosamt på ett sätt som verkligen tilltalade mig. Tyvärr hade jag en usel placering långt bak vilket störde upplevelsen. Hade jag fått sitta ner och lite längre fram hade jag kanske kunnat uppskatta helheten lite mer.

Kent
Kent levererade ett solitt framträdande med bra show och det är svårt att klaga på själva koncerten. Jag hade önskat att dom spelade mer låtar från plattan Vapen och Ammunition, som är det enda Kent-albumet jag egentligen lyssnat på (men samtidigt ett av mina absoluta favoritalbum). Tyvärr stod jag på ett ställe där jag förvisso såg mycket bra, men basen var aldeles för hög och sången för låg, vilket förstörde mycket av upplevelsen. Ironiskt nog var detta alldeles bredvid ljudtältet (eller vad det kan kallas).

Robert Broberg
Jag har aldrig brytt mig så mycket om Robert Broberg. Han har liksom alltid funnits där med sina låtar, men jag har aldrig lyssnat så noga (gör man det inser man att alla låtar handlar om att knulla). När jag nu såg jag honom live för första gången, på en trappa på torget med eftermiddagssolen värmande i ansiktet, insåg jag att det var en riktigt trevlig bekantskap. Han börjar bli gammalt och såg trött ut, men rösten var på topp och hans band duktiga. Helt klart en positiv start på kvällen.

Jeanette Lindström
En jazzartist jag inte hört talas om tidigare men som tydligen rönt framgång på sistone. På konserten spelade hon låtar från hennes senaste album, med det sköna namnet Attitude and Orbital Control. Både namnet och låtarna är rymdinfluerade. Det var en skön konsert. Man satt bra och bjöds på härlig musik. Jag tycker att hon hade en fin närvaro på scenen och när hon inte sjöng så dansade hon på ett sensuellt sätt. Bra solon av musikerna också. Helt klart sevärt!

Lars Winnerbäck
Det känns som att jag är en av få i Sverige som inte upptäckt genialiteten med Lars Winnerbäck. Jag är inte direkt omvänd efter denna konsert, som är min första större upplevelse av Winnerbäck, men jag förstår lite av charmen. Jag tror att han gör sig absolut bäst live, och själva uppsättningen och hans band var också mycket bra. Totalt sett en mycket skönt koncert som jag definitivt är glad att jag såg! Någon gång ska jag väl ta mig tid att skaffa alla hans album och ge dem en riktig chans. Vem vet, kanske blir jag också ett Winnerbäck fan en vacker dag :-)

Teddybears

Jag har inte lyssnat på Teddybears sedan Rock 'n' Roll Highschool tiden. Det varkar vara ett misstag. Jag hade inga förväntningar, men gick därifrån smått upprymd av den övergrymma scenshowen. Ljud, ljus och bild var i toppklass, och bandets påhitt att spela med stora björnhuvuden på sig hela koncerten gav en smått surrealistisk känsla. Jag rankar detta som en av de bästa koncerter jag sett, och om du har möjlighet att se dem live kan jag rekommendera det!


Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

07 augusti 2010

Bort med dammet i datorn

Det är ingen hemlighet att datorer har en förmåga att samla på sig damm. Då och då är det lämpligt att rengöra dem. Det största hotet dammet utgör är att fläktar gror igen och snurrar sämre eller helt slutar att fungera. Detta kan i sin tur orsaka överhettning och förstöra komponenter om man har riktig otur.

Det bästa sättet att rengöra datorn är om man har tillgång till tryckluft, men det har man ju normalt inte. Tryckluft på burk är utmärkt, men det kostar en slant och räcker inte så länge, så jag är sparsam med att använda det. Tidigare har jag helt enkelt blåst med munnen. Det är dock väldigt ansträngande och inte särskilt effektivt. Nu har jag kommit på en ny metod. Mitt tips är att helt enkelt plocka fram cykelpumpen, eller ännu bättre en större pump avsedd för luftmadrasser och liknande (bilden). Ut med dator på balkongen och börja pumpa! Glöm inte blåsa inuti nätaggregatet, fläktar, kylflänsar och andra ställen som gärna drar till sig damm. Det är svårt att får datorn 100% ren, men det mesta bör man kunna få bort.

Vill man undvika damm ska man börja med att placera datorn på ställen där damm inte gillar att samlas (dvs hörnet under bordet...). Vidare kan man sätta in filter där luft sugs in i datorn. Dock måste man komma ihåg att rengöra dessa regelbundet så att man inte täpper till luftflödet.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

18 juli 2010

Pinsamt polismöte

Idag kände jag för att åka till jobbet en liten stund, som jag ofta gör på helgerna. Just på söndagar har det blivit lite av tradition att ta motorcykeln. Men den senaste tidens värmebölja har plågat mig, och tanken på att sitta på jobbet i långbyxor kändes inte som att jag skulle orka med. Jag brukar ha på mig ganska ordentligt med kläder när jag kör motorcykel, men idag bestämde jag mig för att göra ett undantag. Det fick bli kortärmat och shorts. Jag skulle ju bara köra en liten bit inne i stan i lugnt tempo. Det tog emot, men jag bara orkade inte ta på mig något annat.

Redan när jag kom ut ur garaget började jag ångra mig. Det var inte så varm ute som jag trodde trots allt. Och när jag sedan kört en bit och kände kylan, samtidigt som jag var märkbart försiktigare än vanlig ångrade jag mig helt klart. Det var liksom inte lika roligt att köra med den extra risk det innebar. Dessutom kände jag mig smått uttittad. Kanske hade jag känt annorlunda om det varit riktigt varm och fartvinden svalkat.

Jag har haft körkort i 15 år, med motorcykelbehörighet i ett år. Under denna tid har jag aldrig blivit stoppad av polisen. Självklart hände det idag. Efter att ha kollat mitt körkort och låtit mig blåsa i alkometern var polismannen såklart skyldigt att ge en kommentar till mig om min klädsel innan han släppte iväg mig igen. Gissa om jag kände mig dum. Känslan av att ha gjort fel sitter kvar ännu, en timmer efteråt. Det är tveksamt om jag kommer åka i kortbyxor någon mer gång...

Det är lustigt hur saker och ting tenderar att klumpas samman och inträffa på samma gång med osannolik tajming. Det är som när man tittar på en film, och precis när filmens enda jättekorta erotiska scen utspelar sig kommer såklart mamma förbi. Eller som att möten i trafiken verkar klumpa samman sig, som jag tidigare skrivit om här. Det är antagligen bara slump och hjärnan som vill se ett samband och därför pusslar samman de två händelserna. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det händer fascinerande ofta.

Intressant? Andra bloggar om: , , ,

08 juli 2010

Homosexualitet = pedofili?

Homofober och andra inskränkta, oftast religiöst motiverade personer som inte tycker att alla människor ska ha samma rättigheter har inga problem med att dra paralleller mellan homosexuella och pedofiler. Pedofili är ju det yttersta tecknet på en vedervärdig människa som alla hatar och ingen vill försvarar, så det passar utmärkt i deras agenda att tracka ner på homosexuella och andra "avarter". För oss andra med någorlunda hjärnaktivitet är detta tarvliga argument som helt saknar substans.

Men egentligen har dom rätt, fast dom inte fattar det själva...

Tänk själv. Båda är medfödda drifter som individen inte rår över själv. Men skilj på övergrepp och sexuell läggning. För precis som att normalt funtade heterosexuella personer inte våldför sig på andra könet, våldför sig inte homosexuella på andra personer av samma kön, och pedofiler våldför sig inte på barn.

Homosexuella har kämpat mycket för att deras rättigheter ska respekteras, och det är faktiskt inte alls länge sedan det slutade klassas som en sjukdom. Jag tror att pedofili kommer gå samma väg så småningom. Det skulle gynna de med pedofil läggning som lättare kommer kunna få hjälp med att hantera sin läggning, som ju är ett uppenbart problem att leva med, istället för att som nu göra allt för att undvika att det avslöjas. Pedofili är inget fel. Det är när man lever ut det som det blir fel.

Jag kommer att tänka på det tragiska fall när en studerande sökte hjälp hos skolans kurator för att få hjälp med att hantera sin läggning, men kuratorn bröt mot sin tystnadsplikt och skvallrade för rektorn och snart visste hela skolan om det, vilket tvingade eleven till att sluta. Hur ska de med avvikande sexuell läggning våga söka hjälp om det riskerar att förstöra ens liv trots att man inte gjort något fel? Så ska det inte behöva vara.

Men innan detta sker måste media och debattörer ta ställning för dem och lära sig skilja på pedofili (läggning, lagligt), hebefili (läggning som (medvetet?) förväxlas med pedofili) och sexuella övergrepp (brottsligt oavsett vem det sker mot). En riktig liberal klarar detta och står upp för allas lika rättigheter. Men det kräver kurage utöver det vanliga eftersom ämnet är så infekterat.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

07 juli 2010

Taskig design

När jag var 19 år fick jag en dag magknip. Det gjorde inte jätteont, utan var mer obekvämt. Det går nog över tänkte jag och hade inga större problem av det den dagen. Men när jag vaknade nästa dag hade jag fortfarande ont, och nu blev det dessutom värre. Efter att ha legat hela dagen i sängen blev mina föräldrar oroliga och vi åkte in till akuten. Läkarna kunde inte säga vad det var, så dom skickade hem oss igen och sa att vi skulle återkomma om det blev värre.

Den natten var nog den värsta i mitt liv. Hela natten låg jag och vred mig av smärtor. Jag kunde inte slappna av det minsta. På morgonen åkte vi in till sjukhuset igen. Nu var det ingen tvekan. Det var blindtarmen. Några timmar senare låg jag på operationsbordet. Läkarna försökte först få ut blindtarmen med titthålsteknik, men upptäckte att det var för sent. Den hade brustit, och det inflammerade innehållet hade spridit sig i hela buken. De öppnade upp med ett klassiskt blindtarmssnitt och rengjorde mig. Jag är väldigt glad att jag lever i en tid med utvecklad läkarkonst och i ett land med bra sjukvård. För om jag inte gjort det, hade jag antagligen varit död idag.

***

Blindtarmsinflammation är inget ovanligt. Det enda kända botemedlet är att operera bort blindtarmen. För den moderna kirurgin är det ett relativt enkel ingrepp, men för bara hundra år sedan var läget annorlunda. Med tanke på min upplevelse är det lätt att tänka sig vilket enormt lidande blindtarmsinfektioner orsakat genom årtusenden.

Vad blindtarmen har för funktion är okänt. Sannolikt är det en kvarleva som överlevt evolutionen men tappat sin funktion. Även om den skulle ha någon funktion är det något tämligen meningslöst eftersom det inte medför någon som helst skillnad om man opererar bort den.

***

Det finns dom som menar på att människokroppen (och det mesta runt omkring oss) är så komplex att det måste vara en intelligent designer bakom allt. Men jag undrar om dom egentligen funderat på hur människokroppen ser ut och fungerar? Gör man det uppstår genast frågor om hur det egentligen är tänkt.

För hur smart är det att placera alla nervgångarna så att en blind fläck uppstår i ögat? Och varför ser vi världen upp-och-ner? Hur trevligt är det egentligen att könsorganen och avfallsorganen delar plats och funktion? Hur smart är det att låta luft och mat färdas i samma strupe så att man riskerar sätta maten i fel strupe och kvävas till döds? Varför har män bröstvårtor? Varför muterar våra gener slumpmässigt och skapar missbildningar? Och varför kan vi inte äta gräs och andra plantor som finns i överflöd, utan måste kämpa för att hitta mat och överleva? Frågorna blir bara fler och fler ju mer man sätter sig in i det.

Frågor av detta slag förklaras vanligtvis utmärkt av evolutionsteorin. Men hävdar man att en intelligent designer står bakom allt detta blir det till att lägga kortet "guds vägar äro outgrundliga" och försöka tränga undan alla rationella tankar...

***

Argumenten för en "intelligent designer" hör man allt oftare idag. Antagligen för att det låter smartade än att säga gud. Men jag undrar om det inte också hänger ihop med att människor idag lever relativt goda liv. Hade man verkligen argumenterat på detta vis för tusen år sedan? När minsta lilla infektion kunde leda till döden? När kvinna och barn dog vid förlossningen eftersom barnets huvud var för stort? Den moderna medicinen och läkarkonsten klarar idag av att behandla många av de problem vi människor har. Vi har blivit distanserade från sjukdom och död. Då är det lättare att bara se människokroppens bra sidor.

Jag kommer att tänka på en bekant som lider av en allvarlig sjukdom och sitter i rullstol. Om hon fötts bara 50 år tidigare hade hennes utsikter att överleva barndomen varit minimala. Men tack vare tekniska hjälpmedel, medicinsk expertis och modern välfärd kan hon idag leva ett bra liv under sina förutsättningar. Men hon är övertygad kristen och således tror att gud skapade henne på detta vis. Det jag inte kan förstå är hur man kan sätta tillit till en gud som medvetet skapar eller åtminstone tillåter människor skapas med fel som under 99,999% av människans historia lett till en tidig sannolikt plågsam död.

***

Om man funderar på hur kroppen ser ut och fungerar inser man att det finns saker som är så uppenbart dåligt designade att det ter sig osannolikt att en designer står bakom det. I alla fall en intelligent sådan.

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

06 juli 2010

Ja till förkortad arbetstid, nej till bibehållen lön

6 timmars arbetsdag är en viktig fråga för många debattörer. Jag är generellt sett är väldigt positivt inställd till att minska på arbetstiden, och 6 timmar låter som en lagom avvägning mellan jobb och fritid. Men jag ställer mig tveksam till det krav som oftast uttrycks samtidigt; att man ska ha bibehållen lön.

I frågan om arbetstid tycker jag man bör fråga sig vad som är värt mest: Att jobba och tjäna mycket pengar eller att gå ner i arbetstid och får mindre lön, men i stället få mer fritid och exempelvis umgås mer med sina barn. Det här är något varje person måste svara på själv. Tyvärr verkar många vara besatta av pengar och prylar i dagen samhälle. Min personliga övertygelse är man mår bättre av att prioritera andra saker än materialism. Ett bra steg skulle vara att ge alla rätt att gå ner i arbetstid. Genom att lagstadga detta markeras att det är något positivt som fler bör prova på.

Detta är dock förutsatt att man har något meningsfullt att sysselsätta sig med på fritiden. För många är jobbet väldigt viktigt, och fritiden kanske tiden då man är ensam. Jag vill inte tvinga bort dessa personer från arbetet, eftersom det bara skulle göra deras liv (ännu?) sämre. Arbetstidsförkortning måste vara frivilligt. Lika mycket som jag tycker att man ska ha rätt att gå ner i tid tycker jag det ska vara möjligt att jobba mer än de 8 timmar som idag är standard. Ingen myndighet eller fackorganisation ska lägga sig i detta.

När man hör vänsteraktivister argumentera för sänkt arbetstid så är det dock nästan alltid förenat med krav på bibehållen lön. Här skiljer sig mina åsikter helt. Jag anser att bibehållen lön en omöjlighet för många företag. Resonemanget bygger på föreställningen som odlas inom vänstern att företagare är ondskefulla direktörer som utnyttjar arbetare och tar ut stora summor i vinst. Så ser dock inte verkligheten ut.

Ett företag som tillverkar x antal produkter per timme vid sitt löpande band skulle rakt av minska sin produktion (och således försäljning) med 25%. Är det ett företag som redan idag knappt gör någon vinst så säger det sig själv att man skulle ha väldigt svårt för att betala ut samma löner om inkomsterna minskar med en fjärdedel. Att skära ner på personalen går inte, eftersom den behövs vid bandet. Jag är rädd för att många företag skulle gå under på kort tid om detta genomfördes.

Men alla företag fungerar såklart inte på det viset. Tjänstemannaföretag skulle antagligen generellt sett kunna anpassa sig ganska lätt. Men för att behålla intäkterna hade de anställda varit tvungna att jobba effektivare och prestera lika mycket på 6 timmar istället för 8. Min erfarenhet är dock att det finns enormt mycket dödtid på företag, och att många tjänstemän hade kunnat prestera mycket mer om man dragit ner på kaffepauser, skitsnack, privatsurfning, onödiga möten etc.

Risken här skulle dock vara att stress och arbetsbörda ökar mer än man kan ta igen på minskad slapptid. För självklart behöver alla en paus då och då. Överlag tror jag dock att det hade varit positivt för många att "byta" fika mot att arbeta effektivare och sluta tidigare. System med att man ska vara på jobbet 8 timmar om dagen för att få sin lön känns stelt och uppmanar till dödtid. Bättre då att ha som mål att prestera ett visst mål, och sedan kunna gå hem.

Något jag reagerar på är att det endast talas om 6 timmars arbetsdag. För varför är det ett måste att jobba 5 dagar i veckan? Varför inte 8-timmars arbetsdag och istället bara jobba 4 dagar i veckan? En extra ledig dag ger större möjligheter att få saker gjorda och mer tid eftersom man exempelvis sparar in tiden det tar att pendla till jobbet.

Flexibilitet är nyckelordet här. Att kunna anpassa sin arbetstid till ens egna preferenser är det optimala. Dock måste det kanske till lite informationskampanjer om de olika valmöjligheterna för att bryta de mönster vi är indoktrinerade med.

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,