Valrörelser är förknippat med beslutsångest för mig. Jag har aldrig varit troget ett parti, och inför varje val känner jag en skyldighet att sätta mig in i politiken för att göra ett förnuftigt val (precis som i alla andra situationer där val ingår). Men det här behovet att göra förnuftiga val baserat på så mycket fakta som möjligt tenderar också att medföra att jag är en person som har svårt att välja, och jag drabbas lätt av ångest i sådana situationer. För att välja något är ju samtidigt att välja bort något annat.Den här valrörelsen har dock varit annorlunda. Jag bestämde mig redan tidigt för att rösta på Piratpartiet. Beslutet grundar sig i att jag inte känner förtroende för något av riksdagspartierna. Inget av dem går ihop med mitt liberala synsätt. Att lägga min röst på ett parti jag inte känner förtroende för går bort. Rösta blankt är en möjlighet och samtidigt ett statement. Jag har röstat blankt tidigare. Men det finns ett alternativ till: Att rösta på ett parti som visserligen inte driver många frågor, men som jag känner att jag kan ställa mig bakom i dessa frågor. Piratpartiet är ett sådant. Det är intressant att se en helt ny ideologi växa fram. Förhoppningen finns att piratideologin utvecklas till en ny heltäckande ideologi med en liberal kärna. I valet mellan att rösta blankt eller på Piratpartiet känns det som ett bra val att i alla fall utnyttja sin röst till det man tror på. Det är trots allt det som demokratin går ut på.
Att följa årets valrörelse, med alla dess debatter och utspel har därför varit en annorlunda upplevelse för mig. Jag är inte aktivt engagerad i Piratpartiet, och jag känner mig ganska likgiltigt inför vilket block som vinner eftersom jag inte tror att det kommer bli någon större skillnad. Så det enda jag har gjort är att på avstånd passivt följa de olika utspelen. Det roar mig att läsa politiska debattartiklar, och jag tycker starkt om olika saker. Men det är otroligt skönt att slippa valångesten för en gångs skull.
Nu är jag såklart inte ensam om att ha det såhär. Många partier, speciellt Socialdemokraterna, har väljare som aldrig sviker, och för dessa är situationen sannolikt likadan. Jag kommer dock inte nödvändigtvis hålla fast vid Piratpartiet. Ett parti måste ständigt imponera mig för att förtjäna min röst. Men om det är som så att det vi nu ser är ett embryo till ett äkta liberalt parti, så hjälper jag gärna till att förverkliga det.
Intressant? Andra bloggar om: val 2010, valrörelsen, utspel, debatt, politik, valångest, ångest, rösta, partier, piratpartiet, ideologi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar