Ge oss jämförbara debattpåståenden!

Om ett år är det val igen, och uppladdningen är i full gång. Som vanligt kommer partierna som debatterar vräka ur sig en mängder med påstående om den egna sidans förträfflighet och andra sidans samhällsfördärv. Inte helt ovanligt är att påståendena innehåller siffror och detaljerad statistik av olika slag, och som vi alla vet kan statistik vridas och vändas lite som man vill till ens egen fördel.

För oss som följer debatter är det i princip omöjligt att veta vad som är sant eller om siffrornas ursprung. Därför tycker jag att att det borde sättas upp spelregler för hur partier ska uttrycka sig i debatter. Påståenden ska vara sakliga och neutrala. När det gäller statistik bör det finnas överenskommelser som bestämmer basen för beräkningar i olika områden så att siffrorna blir jämförbara. Det ska finnas underlag för påståenden, och dessa underlag ska publiceras i förväg så att journalister och opposition kan verifiera dem.

Förtroendet för politiker är inte det högsta. En åtgärd som detta skulle kunna höja förtroendet i alla fall en aning. Väljarna skulle vara de stora vinnarna. Förlorarna skulle vara partierna som kommer med alltför kreativa beräkningar för att vinna sina debatter...

Intressant? Andra bloggar om: politik, val, statistik, påståenden, debatter, politiker, partier, lögner, transparens

Kan fri fart på motorvägen ge bättre trafikanter?

När jag passerar en 30-skylt ser jag alltid till att sakta ner och hålla mig under 30 km/h. Inte för att jag är rädd om körkortet, utan för att jag förutsätter att begränsningen är satt av en anledning. Om vägen t.ex. passerar en skola finns det en poäng i att snabbt kunna stanna om ett barn skulle springa ut i gatan, så som barn faktiskt gör.

Trots att våra motorvägar håller hög standard har vi en relativt låg högsta tillåtna hastighet i förhållande till vad moderna bilar kan prestera. Det är inget ovanligt att fordon bränner förbi en även om man själv håller högsta tillåtna hastighet. Det jag funderar på är vad som skulle hända om hastigheten släpptes fri? Då skulle helt plötsligt ansvaret ligga på föraren. Det gör det förvisso idag också, men med en högsta tillåten hastighet tenderar vi se den som hastigheten man ska hålla. Att köra långsammare existerar liksom inte för många. Inte ens dåliga förhållanden stoppar folk från att bränna på. Kanske för att ansvaret på att anpassa hastigheten lagts på någon annan. Såklart en generalisering, men du förstår nog vad jag menar. Med fri hastighet skulle folk istället tvingas tänka till och anpassa sin hastighet efter omständigheterna på ett mer aktivt sätt. När man kör fortare tenderar man också att skärpa sig, något som kanske kan behövas då moderna bilar är så tysta och bekväma att bilåkningen blir tråkigt och sövande.

Fri hastighet skulle kunna kombineras med hastighetsbegränsningar på utvalda ställen där det faktist är olämpligt att köra fortare. Likaså hade elektroniska skyltar kunnat användas för att tillfälligt sänka hastigheten när det är påkallat, exempelvis vid dåligt väglag. Eftersom dessa begränsningar är speciellt "utvalda" skulle folk förmodligen ha större respekt för den än fasta begränsningar, precis som jag gör med 30-skyltarna. Åtminstone så länge det inte överanvänds, eftersom varningar då tappar sin effekt.

Intressant? Andra bloggar om: bilar, motorväg, högsta, hastighet, hastighetsbegränsning, säkerhet, autobahn, uppmärksamhet

Biker Bibeln missar målet med flera mil

En tradition bland missionerande kristna är att dela ut biblar till höger och vänster. Att bibeln är en av de mest spridda böckerna någonsin är inte så konstigt om man betraktar detta. Målet är att såklart att få in en fot. På något sätt tror de att om dom bara kan få personer att läsa bibeln så kommer det övertyga personen om att kristendomen är den rätta vägen. Verkligen? Dave Silverman, ordförande i American Atheists uttryckte sig så här:

I gave a Bible to my daughter. That's how you make an atheist.

Men det fungerar antagligen till viss del. Alla har vi ju livskriser, och eftersom kristendomen är så djupt rotad i vår tradition är det nära till hans att söka tröst där. Och bibeln i bokhyllen ligger då där som en försåtsmina och väntar på ett tillfälle att sprängas...

Jag har själv mottagit en sådan bok. Några dagar efter en diskussion om tro och kristendom kom meningsmotståndaren tillbaka och tyckte att jag skulle ha en bibel (som om det skulle få mig att fatta hur fel jag hade). Nu är saken den att jag kör motorcykel. Således fick jag den s.k. "Biker Bibeln". Det är en bok, som förutom nya testamentet också innehåller berättelser om personer som omvänts och blivit kristna på olika sätt.

Dessa personer var alla "bikers". Vad är en biker? Jo, det är en skäggig, ruffig man, klädd i svarta skinnkläder, med ett minst sagt struligt förflutet, som självklart kör en HD och är med i klubbar som är allmänt tveksamma tillhåll. En beskrivning som passar in perfekt på mig... INTE! Jag är så långt ifrån detta som man kan komma. Att tro att detta på något sätt skulle få mig bättre inställd till kristendomen är bara korkat. Jag blir snarare förolämpad.

För övrigt saknade jag gamla testamentet i Biker Bibeln. Det är liksom mer action där, med en massa våld och död, med Yahweh i sitt esse i sin roll som den krigsgud han härstammar från.

Intressant? Andra bloggar om: kristendom, bibeln, biker bible, religion, missionering

När jag ser en kyrka...

Många som är med i Svenska kyrkan är det med motiveringen att dom visserligen inte är religiösa, men dom vill stötta bevarandet av de gamla kyrkobyggnaderna som ju är en del av det Svenska kulturarvet. Detta är en inställning jag kan sympatisera med, men det bygger på ett felaktigt antagande att Svenska Kyrkan står för fiolerna, när det i själva verket är så att staten har samma intresse och därför stöttar bevarandet av byggnaderna med skattepengar. Ett stöd som sannolikt kommer öka i takt med att medlemsantalet minskar.

Visst kan jag hålla med om att de gamla kyrkorna är fina byggnader. Vacker, ståtlig arkitektur, fina utsmyckningar och andaktig miljö. Men när jag ser en kyrka tänker jag inte på det. Mina tankar brukar istället fastna på hur mycket pengar det kostat att uppföra dessa kyrkor? Kör man runt på landsbygden slås man av att varenda liten håla har en egen kyrka. Under århundradena måste det ha kostat stora summor att uppföra och underhålla alla dessa. Och den som betalade var såklart de arma medborgarna, som inte hade något annat val än att lyda statens och kyrkans förmän.

Man undrar om dessa pengar inte bättre kunnat användas till livsnödvändigheter, snarare än dessa lyxutsmyckningar? Hur många svalt ihjäl för att det var tvugna att hosta upp med pengar till kyrkoskatten istället för att köpa säd? Jag ser det faktiskt som ren stöld från det Svenska folket! Titta bara på vilka rikedomar Svenska Kyrkan sitter på idag. Men jag förväntar mig inte att kyrkan har några planer på att återbetala allt lidande de åsamkat.

Tittar man på de kristna kyrkorna runt om i världen inser man snart att de sitter på ofantliga rikedomar. Rikedomar som de i sin maktställning förskingrat från sina undersåtar. Rikedomar som skulle kunna användas till stora humanitära insatser. Men kyrkorna föredrar sina guldprydda dekorationer framför detta. Ironiskt nog i komplett motsats till Jesusfigurens ord: "Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike".

Intressant? Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkobyggnader, kulturarv, jesus, medlemskap, kyrkor

ICA: Konsumenter = Idioter?

Det har blivit allt vanligare med matförpackningar som upplyser att "bilden visar ett serveringsförslag". Jag misstänker starkt att detta är en import från USA, stämningarnas förlovade land där företag riskerar stora skadestånd om de inte friskriver sig från allt som går att komma på. I Sverige är detta dock inte någon risk för företagen, då det värsta som kan hända väl skulle vara att Råd & Rön nämner företaget i en artikel.

Visst kan det i vissa fall vara en lämplig upplysning. På en fryst färdigrätt som man inte kan se hur den ser ut i förväg är det svårt att förutsäga vad det är man köper baserat på förpackningens bild. Ett bra komplement är då en extra bild på baksidan som visar själva innehållet, som vissa tillverkare börjat med.

Men när ICAs färdiglagade kötbullar i genomskinlig plastförpackning påpekar att bilden som visar potatis och lingonsylt är ett serveringsförslag, då blir det bara löjligt. För mig är detta ett hån. Jag kan inte se någon rimlig förklaring till detta förfarande, förutom att producenterna ser oss konsumenter som idioter som inte förstår bättre.

Intressant? Andra bloggar om: mat, ica, serveringsförslag, köttbullar, konsument, företag, förpackningar

Biltemalotteriet

Har du någonsin köpt något på Biltema? Då har du deltagit i Biltemalotteriet! Precis som i ett vanligt lotteri lockar den låga insatsen i förhållande till vad du kan få. Och precis som ett vanligt lotteri är sannolikheten att du åker på en nit mycket större än chansen att vinna. Men nästa gång du öppnar katalogen är det som bortglömt och möjligheten att göra en bra affär lockar. Och visst går det att vinna. Bara du köper tillräckligt många nitlotter först...

Intressant? Andra bloggar om: biltema, skräp, billigt, kvalitet, lågpris

Damfotboll - Nej Tack!

Damfotbollen får ofta stå ut med diverse klagomål. Jag instämmer. Det är verkligen ingen höjdare att titta på damfotboll. Något tråkigare och mer meningslöst får man leta efter. Det enda jag kan komma på som är ännu värre skulle väl vara herrfotbollen...

Intressant? Andra bloggar om: fotboll, damfotboll, tråkigt, meningslöst, sport

Religion ska inte respekteras, bara accepteras

Religion anses av någon anledning vara så känsligt att det i Sverige ger ett frikort att uttrycka böghat, stympa småpojkar eller vägra skaka hand med orena kvinnor. Saker som aldrig skulle accepteras i någon annan kontext. Och om kritik framförs ropas det intolerans och diskriminering och DO kallas in.

Men det finns en viktigt skillnad. Religion är inte medfött. Det är visserligen starkt påverkat av din kulturella bakgrund, men du kan byta religion eller välja att inte tro på något alls. Kön, hudfärg, utseende, handikapp osv är däremot egenskaper som du inte väljer själv. Därför är det rimligt att inte behöva utsättas för kränkande behandling på grund av sådana egenskaper. Men religion är alltså ett val. Precis som att klädstil och musiksmak är ett val. Du är fri att välja din egen klädstil, men du måste också ta konsekvensen av dina val och kan inte ropa på DO så fort någon inte stryker dig medhårs. Ingen skulle tycka det var konstigt att en person som valt att tatuera sig i ansiktet nekades jobb, medan en muslim som vägrar befatta sig med kvinnliga kunder och därför nekas jobb tydligen har rätt till skadestånd, trots att det innebär oförmåga att utför jobbet.

Individens frihet är ett ledord i en sann demokrati. Religionsfrihet tillhör dessa friheter och det upp till var och en att bli salig på sin egen tro. Dock innebör religionsfrihet även frihet att tro på korkade och/eller föråldrade saker. Men det får accepteras, så länge det hålls privat och inte påverkar andra. Men det är inte samma sak som att blint respektera alla religiösa uttryck. Så fort någon kräver respekt för sin tro innebr det att att denne kräver att få specialbehandling. Vi andra ska anpassa oss, annars innebär det en kränknng av individen.

Men frihet är inte samma sak som rättighet. Vi måste våga säga ifrån när uppenbart skadliga, odemokratiska, rasistiska eller diskriminerande åsikter offentliggörs. Vi måste våga skilja på det privata planet och den externa miljön. Privat får individen göra som den vill, men på det externa planet måste individen anpassa sig till miljön om den vill delta.

Intressant? Andra bloggar om: religion, respekt, frihet, religionsfrihet, sverige, samhällediskriminering, demokrati, rättigheter

En fundering om näthatet

Näthatet har debatterats hårt det senaste halvåret, och Internet och dess tjänster får ta mycket stryk för allt skit som sprids där. Men som jag ser det är nätet bara en spegling av mänskligheten. Att nätet används för att uttrycka avsky har inget med nätet att göra. Nätet är bara en infrastruktur av många för människor att uttrycka sig på. Det verkliga problemet är ju att "hatet" existerar överhuvud taget. Det har antagligen naturliga orsaker, inbyggt i oss eftersom det kan vara bra ur överlevnadssynpunkt. Vi måste således lära oss att hantera denna del av psyket och anpassa den till det moderna samhället.

Nätets känsla av anonymitet och distans minskar tröskeln för att uttrycka oss. Det har också demokratiserat möjligheten att uttrycka sig, så att vem som helst idag kan få ut sina åsikter, inte bara mediaeliten. På så vis har hatet, som alltså alltid funnits, blivit mycket synligare och mindre filtrerat än tidigare. På sätt och vis är detta en bra sak. Det är kanske inte vackert, men är det inte bättre hatet syns överhuvud taget, än att förtränga dess existens? För hur ska vi kunna göra något åt problemet om vi förnekar att det finns?

Vi kan agera på två sätt om vi vill motverka näthatet. Antingen förbjuder vi nättjänster, hatiska texter, eller varför inte hela Internet som vissa verkar vilja. Eller så går vi till roten av problemet och arbeta för att göra människor mindre hatiska och acceptera sina medmänniskor.

Intressant? Andra bloggar om: näthat, internet, nätet, naturligt, hat, samhälle

En typiskt Svensk orättvisa

Jag har funderingar på att operera mina ögon för att bli av med min närsynthet. Tänk att kunna vakna på morgonen och se mer än suddiga konturer! Men det är såklart inte gratis med en ögonoperation. Runt 35.000kr ser priset ut att ligga på i dagsläget.

Det finns dock ett sätt att radikalt minska kostnaderna. Genom ett bruttolöneavdrag kan arbetsgivaren stå för kostnaden vilken istället dras från din lön. På så sätt undviker du skatt och kommer undan med runt halva priset! Många företag erbjuder detta till anställda och jag är övertygad om att detta är en uppskattad löneförmån.

Men som vanligt när det gäller skatteregler är de inte designade med rättvisa som ledord. Du måste nämligen vara anställd för att kunna få detta förmånliga avdrag. Förvissa självklart med tanke på namnet bruttolöneavdrag. Men varför skapas sådana regler från början? Varför får inte jag, som är företagare med en enskild firma, tillgång till sådana förmåner? Och alla arbetslösa, studenter och pensionärer? Sådana som i princip garanterat har en mer ansträngd ekonomi än anställda. Försöker dom medvetet bygga upp ett utanförsamhälle på Skatteverket?

Och det är inte heller självklart att den som faktiskt är anställd kan få ett sådant avdrag. Det är ju helt upp till företaget om det är intresserat av att erbjuda detta till sina anställda. Så glöm att AB Skum & Rask skulle bry sig om sina anställdas förmåner. Eller att ett litet företag utan dedicerad ekonomiavdelning kommer ha resurser att hantera detta. Jag var själv anställd på ett företag och frågade om de kanske kunde erbjuda ett friskvårds-gymkort till mig. Men det gick inte. Fanns inga resurser att hantera den extra administration som det skulle innebära. Så jag fick hosta upp med pengarna till gymkortet själv.


Idealet i Sverige har sedan länge varit att du ska vara anställd på ett större företag. Självklart ska du vara med i facket och inte ha några egna åsikter. Följer du idealet kommer du antagligen ha en ganska skyddad tillvaro. Men om detta inte passar dig och du du vill gå din egen väg, och exempelvis starta eget företag så får skylla dig själv eftersom allt i samhället tycks vara uppbyggt för att passa idealmodellen och inte uppmuntra folk att avvika denna. Detta synsätt har präglat stora delar av det Svenska samhället under lång tid. Även om det inte är lika uttalat idag så gör det sig ständigt påmint när regler som ovan sätter käppar i hjulet för den som är annorlunda.

Intressant? Andra bloggar om: ögonoperation, ögonlaser, bruttolöneavdrag, företag, avdrag, skatt, sverige, skatteregler, skatteverket, friskvård