Sköna skor

I sommras upplevde jag en sak som jag vill dela med mig av. Det är egentligen bara en obetydlig liten grej som alla varit med om, men det är sånt som förgyller vardagen. Det var som så att jag hade ett arbete att utföra som gick ut på att plocka upp saker ur vattnet. Av den anledningen sprang jag runt barfota i kanske 45 minuter på en strand och i vatenbrynet med farligt vassa stenar som underlag. Jag klarade mig lyckligtvis utan några skador och återvände till "basen". Fortfarande barfota för att fötterna skulle torka. Efter att ha gått ett tag tyckte jag att det var dags att ta på mig skor och strumpor igen. Känslan av dessa glömmer jag inte på länge. Något mjukare och skönare än mina skor & strumpor just då är svårt att tänka sig! Varje steg var som en smekning. Underbart härligt! Det enda som saknades var antagligen om jag hade haft Just D's låt Sköna Skor (Den Gyldene Mix) i hörlurarna...

Andra bloggar om: just d, sköna skor, mp3, den gyldene mix, skor, smekning, barfota,

Mörkhyade ord

Ordet neger är det få som idag öppet skulle använda för att beskriva svarta människor. Det har en negativ klang, oavsett om man argumenterar för hur länge ordet funnits i Svenskan eller vad det har för ursprung.

Själv skulle jag inte få för mig att använda ordet neger, varken privat eller publikt. Däremot tycker jag det är fånigt med förbud mot negerbollar, som känns väldigt harmlöst i sammanhanget.

Men det är egentligen inte det som detta inlägg ska handla om, utan den feminina formen av ordet: negress. Får man lov att använda sig av det? Det är ett väldigt ovanligt ord, men jag har aldrig hört att det skulle vara nedsättande, och jag har faktiskt svårt att tänka mig att det kan användas nedsättande. Jävla negress har liksom inte riktigt samma bett som jävla neger, som ju faktiskt kan sägas till både män och kvinnor.

Personligen så tycker jag att negress är ett väldigt vackert ord. Det klingar fint och om jag skulle använda det så hade det varit i positiv betydelse. Men det är tveksamt att jag skulle våga.

Vad säger du? Är det ett nedsättande ord?

Intressant? Andra bloggar om: neger, negress, ord, svenska, rasism, nedsättande, negerbollar

Lata demonstranter

När jag var på stan idag stötte jag på ett gäng ungdomar som demonstrerade med budskapet "ska plånboken begränsa vår frihet? gratis kollektivtrafik åt alla!" (fritt ur minnet). Jag ställer mig egentligen inte helt negativ till detta förslag, men jag måste ändå säga följande till demonstranterna: Sluta kvida och ta cykeln istället era latmaskar! Det är både billigare, hälsosammare, snabbare och miljövänligare.

Intressant? Andra bloggar om: kollektivtrafik, cykling, demonstrationer, latmaskar

Alla är inte självständiga informationssökare

För länge sedan gick jag som alla andra barn här i Sverige i högstadiet. Nian närmare bestämt, och det var dags att söka till gymnasiet. Jag hade i princip ingen aning om vad gymnasiet var för något. Jag hade försått att det var det som man skulle göra härnäst, men mycket mer än så visste jag inte. Allra minst vad dom olika linjerna man skulle välja mellan innebar. Det var ju ingen som hade berättat något om det för mig, och på den tiden (usch vad jag känner mig gammal när jag säger så) marknadsförde sig inte skolorna som dom gör nuförtiden. Det fanns i alla fall något som kallades för teknisk linje, och jag tyckte ju om teknik så jag kryssade för det...

Efter tre år i gymnasiet var det dags för ett nytt val. Vad ska du göra efter gymnasiet frågade folk. Jag visste inte vad jag skulle svara. Hade inte tänkt så långt och visste inte vad valmöjligheterna var. Men jag kände en som var ett år äldre än mig och gick kvar på samma skola som jag i ett påbyggnadsår (sk "gymnasieingenjör"). Men några dagar kvar på läsåret gick jag in till yrkesvägledaren och frågade om detta. Det var egentligen för sent att söka fick jag reda på, men eftersom det inte var fullsatt hade jag tur för dom hade förlängt söktiden. Så halkade jag in på den utbildningen...

Efter ännu ett år visste jag fortfarande ingenting om vad det innebar att gå i högskola. Jag hade börjat förstå att det var nästa grej att göra, men det var ingen som hade berättat något om det för mig, och jag var fortfarande inte en person som själv aktivt sökte information. Det hela slutade med att jag istället sökte och fick ett jobb som i princip landade i mitt knä.

Det genomgående temat här är att ingen någonsin brydde sig om att berätta något för mig om hur det går till att leva i Sverige, eller frågade mig om jag visste vad jag skulle göra härnäst och om dom kunde hjälpa till.

Jag vill säga följande: Förutsätt inte att alla tar reda på information och aktivt intresserar sig för sin framtid. Det betyder inte att man är ointresserad. Men vissa behöver en hjälpande knuff för att komma rätt.

Jag tycker att skolan borde lära ut mer praktisk information om hur det går till att leva i Sverige. Det finns så mycket nytt man ställs inför som vuxen som borde ingå i skolans uppgifter att undervisa om. Maten man får laga i hemkunskapen räcker inte långt. Jag kan tänka mig ett nytt metaämne som heter något i stil med livskunskap och som följer en genom skolgången!

Intressant? Andra bloggar om: livskunskap, skolan, utbildning, gymnasiet, högskola, kunskap, gymnasieingenjör

Alla behövs

Jag har svårt att se varför olika yrkesgrupper tilldelas så olika status i samhället. Vi är extremt fixerade vid utbildning och yrke, och sätter direkt en stämpel utifrån detta. Men jag går inte med på det.

Så här resonerar jag: Om inte kontoren har städare som sköter lokalerna så måste de högutbildade städa sina egna kontor vilket innebär att de inte kan ägna sig åt det dom är utbildade att jobba med. Således behövs alla yrkesgrupper, oavsett utbildning. Det hänger ihop i en komplex sammansättning där alla är del av en helhet (samhället) och inte kan fungera utan varandra. Den som ser ner på andra yrkesgrupper förstår inte hur beroende man egentligen är av dessa.

En chef är kanske bra på att planera och se helheten i ett företag. Det gör inte denne mer värd än dom anställda, men väl en viktig del av företaget. Kanske behöver han eller hon en assistent som hjälper till att avlasta så att chefen kan fokusera på det han eller hon är expert på. Då ska hen ha det. Låt alla fokusera på det dom är bäst på. Men även om man har ett jobb under ens utbildningsnivå så ska man bli respekterad för det.

Min mamma har ett visst förakt mot personer med hög status. Om en läkare är med i Jeopardy och svarar fel på en fråga hör man direkt något i stil med "och han ska vara läkare!". Läkare måste vara perfekta för att få hennes respekt. Det håller jag inte med om. Det är ju bara personer som råkar vara specialister på sin "grej". Dom måste inte kunna allt om allt, bara dom har full koll på läkarkonsten så räcker det för mig. Att jag sedan måste hjälpa dom när deras datorer strular är fullkomligt naturligt. Och bra, för hellre att dom fokuserar helt på sitt yrke än dom behöver fixa med en massa annat vid sidan om, som andra personer redan är bättre på ändå.

Själv behandlar jag alla som jag möter som medmänniskor som jag ger samma bemötande. Jag respekterar att chefen bestämmer, men behandlar inte denne annorlunda jämtemot någon annan oavsett rank i företaget. Jag skulle aldrig få för mig att tilltala någon med ni, oavsett vem det är (knugen inkluderat). För mig är alla lika mycket värda och bedöms utifrån deras sätt att agera, inte deras yrke, utbildning eller status.

Intressant? Andra bloggar om: samhälle, yrke, respekt, utbildning, rank, städare, chefer, läkare

Ett förtrollande leende

Jag har just sett på säsongsavslutningen av Lost. Spännande och oförutsägbart som vanligt. Någon som utmärker den serien är att det fullkomligt dräller av attraktiva kvinnor. Jag vet inte varför, om det kanske är så att jag tilltalas väldigt mycket av det vanliga "naturliga" utseendet som skådespelarna har i Lost, jämfört med det plastiga man är van vid överallt annars på TV. Och att det ofta är starka driftiga kvinnor i Lost skadar ju inte heller.

Men även om det finns hur många supersköna tjejer som helst i serien, så är det en som sticker ut lite, nej mycket extra. Jag talar såklart om Juliet, som i mitt tycke har ett otroligt attraktivt sätt och utseende. Så fort jag ser henne le blir jag helt varm. Det låter fånigt men jag kan inte låta bli. Hon är så sympatiskt på alla sätt och vis.

Således blev jag helt bedrövad när Juliet "dör" i avsnittet jag såg idag, i en ovanligt känslomässig scen. Lost har en otäck förmånga att ta livet av attraktiva tjejer har jag märkt. Jag minns fortfarande att jag blev helt chockad när Libby (Hurleys förälskelse) helt plötsligt blev ihjälskjuten. Libby var också en favoriter, men Juliet är i en klass för sig själv. Lyckigtvis är saker och ting inte alltid som man tror i Lost, så Juliet dyker förhoppningsvis upp igen. Tills dess har jag som värsta fjortis med kändisförälskning pusslat ihop ett litet kollage med bilder på henne...



Update: en vän till mig tipsade häromdagen om att en klassiker från vår barndom, tv-serien V kommit i ny version. Måste man ju kolla, tänkte jag och stack till EZTV för att ladda ner. Döm om min förvåning när jag ser Juliet, förlåt, Elizabeth Mitchell stå i mitten av reklambilderna för serien. Lika obeskrivligt attraktiv som vanligt. V blev just min nya favoritserie!

Andra bloggar om: lost, juliet, tv, serier, Elizabeth Mitchell, kändisar, v

Tack för maten

Brukar du be och tacka gud före maten? Fundera då på detta: Att du tackar gud för maten implicerar du anser att gud på något sätt hjälpt dig med maten. Men var sjätte människa på jordklotet lever i svält. Varför hjälper inte gud dessa människor att bli mätta? Hur kan en god och moralisk gud som älskar alla människor välja att hjälpa bara vissa människor?

Under de femton sekunder det tagit dig att läsa detta lilla inlägg har lika många människor - femton stycken - dött av svält.

Intressant? Andra bloggar om: gud, religion, svält, mat, be, bön, moral, godhet

Mer naket - Mer jämställt

Det Svenska samhället är numera ganska jämställt, och män och kvinnor umgås tillsammans på samma vilkor. Men det finns fortfarande ett område som är strikt uppdelat, och det är så fort nakenhet kommer på tal. Gemensamma omklädningsrum eller toaletter är i princip otänkbart.

Dom senaste två sommrarna har jag besökt nudistbadet på ribban i Malmö. Först för att det var lite spännande, men sedan för att jag faktiskt gillade det. Det som slår mig är vilken bra och avslappnad stämning det är på badet. När kläderna åker av och allt blottas verkar det som att den sexuella spänningen försvinner och det går att umgås på ett annat sätt. Jag är inte ensam om att notera detta har jag förstått.

Många konservativa verkar ha en bild av att nudister och naturister är perversa och sexfixerade typer. Men det dom inte förstått är att nudister och naturister klarar av att skilja på nakenhet och sex. Det är två olika saker och om man inser det så blir det inte heller något konstigt att vara nakna tillsammans. Precis som att det inte är något konstigt att vara naken tillsammans med andra personer av samma kön i bastun eller tillsammans med sina barn.

Det jag har funderat på är om inte samhället som helhet hade mått bättre av att minska spänningarna mellan könen. Vad skulle hända om vi hade gemensamma omklädningsrum på simhallen? Att man inte får visa sig naken för det motsatta könet är ju inbankat i oss från barnsben och hör ihop med den sexfientlighet vi ärvt från kristendomen, men är det egentligen så farligt?

Att visa naket på tv och i tidningar, kanske tom i reklamen på stan, är det skadligt? Vi pratar inte om hårdporr nu, utan om det mest naturliga tillstånd som finns. Jag är övertygad om att ingen tar skada av det, oavsett vad alla moralister påstår. Minst av allt barnen, som ju redan har en icke-sexuell syn på nakenhet, innan dom blivit indokrinerade av den rådande etiken.

Vad skulle då resultatet bli? Jag vet inte, men jag har svårt för att se några problem som kan uppstå av att man minskar spänningarna mellan könen. Kanske kan det öka jämställdheten - att man ser igenom en persons kön och mer på personligheten. Vad tror du?

Intressant? Andra bloggar om: nakenhet, moral, etik, jämställdhet, nudism, naturism, sex

Religiösa välgörenhetsorganisationer faller bort

Jag erkänner att jag är dålig på att skänka pengar till välgörenhet. Å andra sidan så sparar jag det mesta jag tjänar, så jag har goda möjligheter att ändra på detta. Jag har bland annat funderat på att engagera mig i P2P-lån, såsom MyC4, men allt sådant tar tid och det är något jag inte direkt har överflöd av.

En vän till mig berättade att han hade hjälpt till att köpa getter till behövande i något Afrikanskt land. Det kostade inte mycket och ger i det långa loppet bättre utdelning än att bara skänka mat för dagen, så min första tanke var att det kunde ju jag också göra. Men så funderade jag lite på det. Det hela arrangerade nämligen genom någon kristen organisation.

Jag tar starkt avstånd från religion, och vill såklart inte bidra till att sprida religion via missionsarbete. Men många kristna bedriver "bara" välgörehet och hjälparbete, inte missionsarbete. I alla fall officiellt sett. Och det låter väl inte så farligt? Men jag undrar om det finns någon baktanke med det hela? Jag tvivlar inte på att dessa människor har ett genuint intresse och engagemang att hjälpa till. Om man tex bygger en skola och undervisar barn är det ju jättebra. Men mindre roligt om "hjälparbetarna" använder byggnaden till att predika i på kvällarna.

Och även om man inte alls bedriver missionerande verksamhet, så tror jag att det finns stor risk att man "smittar" lokalbefolkningen. En person som får någonting kommer känna en tacksamhetsskuld. Detta är mänskligt och används bland annat inom reklam då man delar ut gratisprylar. De personer som blir hjälpta av hjälparbetarna kommer alltså vilja ge något tillbaka. Men vad? Jag tror att det ligger väldigt nära till hands att i detta läge ta del av det religösta budskap som hjälparbetarna har med sig, något som dessa såklart gärna delar med sig av.

I slutändan tror jag alltså att det blir väldigt svårt att undvika de religiösa aspekterna även om det inte är avsikten. Därför har jag bestämt mig för normalt sett bara ge bidrag till sekulära organisationer. Mina pengar ska gå till att hjälpa folk, inget annat. (Således faller även Röda Korset bort tills dess att deras feta direktörslöner drastiskt sänkt!)

Intressant? Andra bloggar om: välgörenhet, bidrag, välgörenhetsorganisationer, hjälparbetare, religion, röda korset, mission, p2p lån

Gud ger inget svar

Vad finns "utanför" universum. Vad fanns innan big bang? Varifrån kommer universum? Tanken svindlar när man tänker på frågor som dessa. Det finns mycket som vetenskapen inte har ett svar på än. Och kanske aldrig kommer få. Men att då vända sig till religionen för ett svar är att lura sig själv.

Allting måste ha en skapare, är ett populärt argument bland religiösa. Att tro på en gud kan säkert ge en tröst i existensiella frågor, men ger inget svar på de stora frågorna om man tänker efter. Det enda man gör är att flytta problemet ett steg längre bort. För om man säger att gud skapade allting måste man ju gå vidare och ställa sig frågan vem/vad som skapade gud.

Accepterar man gud som ett svar accepterar man ett ofullständigt svar.

(Nu kanske apologeten invänder att gud är speciell och har typ alltid funnits. Men om vi bortser från det oerhört praktiska med ett sådant argument, så innebär det ju man erkänner att någonting kan bli till och finnas utan orsak. Och vad är det då som hindrar exempelvis universum från att ha blivit det också...?)

Intressant? Andra bloggar om: religion, gud, skapare, universum, vetenskap, tro