Idiotiskt uttalande av Apoteket

Många, inklusive mig, har reagerat på att Apoteket valt att endast lasera kvinnliga sexleksaker. Manliga diton lyser med sin frånvaro. Nu har Apoteket uttalat sig om denna kritik:

– Vi har inte valt bort produkter för män, utan det beror på att RFSU inte har hittat produkter för män som uppfyller kvalitetskraven. Men det är intressant att debatten uppstår, att kvinnliga sexprodukter tydligen provocerar, kommenterar Eva Fernvall.

Detta är ett fullkomligt galet uttalande! För dom två sakerna har inget med varandra att göra. Det som provocerar är inte närvaron av kvinnliga sexleksakerna, utan frånvaron på manliga! Apotekets agerande visar att manlig sexualitet fortfarande inte är politiskt korrekt att tycka om.

Apoteket skyller ifrån sig på RFSU, men det borttar inte Apoteket från ansvar. Att det inte skulle finnas några leksaker för män är befängt. Aneros, Miss Softy, Tenga & Fleshlight är exempel på produkter som mycket väl hade kunnat säljas på Apoteket. Om RFSU inte klarar av att hitta dessa borde Apoteket se sig om efter en ny samarbetspartner som klarar av sitt uppdrag!

Intressant? Andra bloggar om: sexualitet, sexleksaker, apoteket, rfsu, politisk korrekthet

Vänsterns paranoia

Nyligen läste jag boken Pol Pots Leende av Peter Fröberg Idling. Boken handlar om Kambodja, före och under Pol Pots skräckregim, samt om den Svenska delegation som fick privilegiet att besöka landet. Premissen för boken är att ta reda på hur denna delegation kunde missa den misär som rådde i landet under deras besök. Jag tyckte att det var en ganska lättläst och trevlig bok. Framförallt känner jag att jag nu har en mycket mer detaljerad förståelse för landet och dess 1900-talshistoria.

Pol Pot och hans anhängare var som alla vet kommunister. Det är svårt att förstå varför miljoner människor fick sätta livet till, men efter att ha läst boken tycker jag mig förstå detta bättre. Principen var enkelt. Den som sade något kritiskt, eller bara uppträdde udda, antogs vara spion från USA & allierade. Man var således ett hot mot partiet som måste elimineras. Mycket byggde på angiveri, och för att rädda sitt eget skinn angav folk varandra hit och dit, vilket ytterligare spädde på antalet fängslade. Paranoian var tydlig.

Tillbaka till Sverige och nutid.

Vänsterextremister hatar högerextremister. Man uttrycker också ofta en rädsla för dessa, att man skulle vara en utsatt grupp. Det är svårt att bedöma huruvida detta är sanning, men jag tycker det luktar mycket paranoia. Konstigt nog verkar högerextremister inte alls rädda för vänsterextremisterna, trots att dom är minst lika våldsamma och glada för att slåss och förstöra...

Konspirationsteorier finns det gott om. Vissa är spännande, men dom flesta är bara fåniga. Jag har fått en känsla av att dessa teorier mycket lättare får fäste bland vänsterfolk. Jag vet inte varför. Kanske är det för att USA är inblandat i mycket sådant? Eller kanske hatet mot "överklassen" som ju styr allt i hemliga konstellationer?

I bloggsfären tillåter de flesta kommentarer. Men vissa modererar kommentarerna kraftigt och kastar bort allt som inte passar deras åsikter. Jag upplever att det är övervägande vänsterbloggare som gör på detta vis. Vad är dom rädda för?

Slår man samman allt uppträder en bild av vänstern som extremt paranoid och rädd för oliktänkande. Här på min blogg är i alla fall alla välkomna att kommentera, även vänsterbloggare som vill påpeka hur fel jag har i min analys :-)

Intressant? Andra bloggar om: böcker, Pol Pots Leende, Peter Fröberg Idling, kommunism, vänster, paranoia, vänsterextremister, högerextremister, bloggsfären, kommentarer, konspirationsteorier

Jag bjuder på en gratis affärsidé #2

Malmöfestivalen pågår för fullt, och med den kommer som vanlig alla ficktjuvar fram. Man önskar att man hade kunna ge tillbaka, så därför har jag kommit på en fiffig liten uppfinning!

Tänk dig en fickplunta som man kapar av toppen på. Inuti denna monterar man nålar, rakblad och andra trevliga saker. Stoppa ner i bakfickan så kan ingen skilja på den och en normal plånbok. Inte heller ficktjuvarna, som kommer få en otrevlig och blodig överraskning när dom försöka fiska upp den...

Elakt? Javisst! Men dom är inte värda mer än så...

Intressant? Andra bloggar om: ficktjuvar, tjuvar, uppfinningar, stöld

Jag bjuder på en gratis affärsidé #1

Problem: Ljudvolymen på uteställen och koncerter är hög. Mycket hög. Så hög att man riskerar permanenta hörselskador. Det hindrar dock inte folk från att gå dit. Och arrangörerna tycks vägra göra något åt saken.

Fakta: Det finns bra öronproppar som skyddar öronen utan att man går miste om ljudupplevelsen.

Min lösning: Lansera ett sortiment med designade hörselskydd och gör det inne att använda dem.

När man går på uteställen vill man synas. Ett tag var det populärt att stoppa in kontaktlinser med olika motiv. Varför skulle inte öronproppar kunna fungera på samma sätt? Om skydden är snygga och fungerar som en del av den personliga imagen tror jag att folk hade börjat använda dem. Speciellt när man upptäcker att dom inte tar bort ljudupplevelsen och slipper tinnitus dagen efter. Och med en bra kampanj borde det gå att få bort töntstämpeln och få dem accepterade även hos det "hippa" folket. Kommer man bara över tröskeln kommer nog många vilja använda dem.

Jag är själv rädd om min hörsel och avskyr att gå på koncert utan med brus i öronen dagen efter som resultat. Jag tror att det skulle vara till stor fördel för folkhälsan om folk började använda hörselskydd mera, och detta är mitt förslag för nå det målet. Jag tror att det är en fungerande affärsidé, så jag hoppas att någon som läser detta gör slag i saken!

Intressant? Andra bloggar om: hörselskydd, öronproppar, koncert, musik, ljud, volym, hörselskador, tinnitus

Snart kanske dags att förbjuda manuell växellåda?

Det finns en gräns på hur mycket man kan göra med sina två händer. Styra och hålla i mobilen till exempel. Sen var det ju den där irriterande växelspaken också. Får ta den med samma hand som jag styr med - det är ju trots allt viktigare att höra vad som sägs i mobilen...

Intressant? Andra bloggar om: mobiltelefon, trafik, säkerhet, förbud, ironi

Naturligtvis konstgjort

Jag har gått och blivit förtjust i en sockerfri karamell, Extra Drops Pro cactus/raspberry (ej samma samma som på bilden dock). Det jag dock inte gillar med den är att man blir aldeles blå om tungan efteråt. Färgämnet som orsakar detta heter E133, Brilliant Blue, för övrigt samma som användes i Vira Blåtira. Jag tror inte det är särskilt farligt, men jag tycker ändå att det känns onödigt. För smaken sitter ju inte i färgen.

Men så funderade jag lite mer på det. Utan färgämnen skulle karamellen antagligen blivit färglös och genomskinlig. Och då är frågan hur man skulle uppfatta den? Jag tror att risken är att många hade tyckt usch, sånt onaturligt vill jag inte äta. Så genom att tillsätta ännu mer konstgjorda ämnen undviker tillverkaren detta. Och säkerligen sker detta inom stora delar av dagens industrialiserade livsmedelsproduktion. Men håll med om att något känns fel och bakvänt när man måste ta till konstgjorda ämnen för att åstadkomma ett mer naturligt utseende...

Andra bloggar om: godis, sockerfritt, extra, extra drops, färgämne, e133, e-ämne, konstgjort, naturligt

Kristet hyckleri

Den gyllene regeln, behandla andra som du själv vill bli behandlad, är något som återkommer i dom flesta moralistiska värderingar världen över. Det är en bra grundläggande regel för att bygga ett fredligt samhälle. Inom kristendomen kan man bla citera Jesus:

Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem. (Luk 6:31)

Samtidigt hör man många kristna protestera hejvilt när gitemål för homosexuella kommer på tal. Då måste man ju fråga sig detta: Skulle dom själva vilja att någon hindrade dom från att utöva sina preferenser, på samma sätt som dom gör mot homosexuella? Skulle dom själva tycka vilja bli kallade för cancersvulster på samhällskroppen? Skulle inte tro det. Hyckleri brukar man kalla sånt...

Intressant? Andra bloggar om: kristendom, religion, gyllene regeln, hyckleri, jesus, homosexuella, giftemål

Men jag vill ju inte ha någon semester!

Visste du att det är lag på att du måste ta ut fyra veckors semester under sommarmånaderna och att din arbetsgivare är skyldig att se till att du gör det? Det är alltså inte en rättighet att ha semester. Det är en skyldighet!

Idag fick jag reda på att jag ska ha semester i 3 veckor. Det är inte så att jag bett om att få dessa veckor. Jag är tvingad till det. Det kanske låter konstigt, men jag vill faktiskt inte ha någon semester. Jag har i princip aldrig tagit semester under mina 12 år i arbetslivet, förutom på mitt första arbete då jag också blev tvingad till det. Jag antar att jag har haft schyssta arbetsgivare som sett mellan fingrarna och låtit mig jobba trots att det innebär att dom bryter mot lagen.

För vad ska jag göra på semestern? Sitta hemma och glo? För det är det jag kommer att göra. Precis som varje helg. Vila upp sig my ass! Jag kommer må uselt och längta tillbaka jobbet och så att jag får något att göra igen. Det kan jag ordna läkarintyg på!

Jag går med på att en arbetsgivare kan tvinga en till att ta semester för att kunna ha kolla på lönekostnaderna. Men den som inte vill det ska inte heller tvingas till det utan kunna komma överens med arbetsgivaren om annan kompensation.

Alla är inte industriarbetare som sliter ut sig på jobbet och behöver ta igen sig under sommaren. Alla har inte vänner och familj och roliga saker att hitta på. Alla är helt enkelt inte likadana, så låt oss slippa dessa idiotiska socialistlagar!

Intressant? Andra bloggar om: semester, semesterlagen, lagar, depression, arbete, arbetsgivare, skyldigheter, sommar

Svenskans fulaste ord?

När Värsta Språket anordnade en omröstning om Svenskans fulaste ord har jag för mig att ord som ordbajsa, framstjärt och vårtgårt kom högt. Med all rätt. Min röst går dock till ett ord som i sig kanske inte är så fult, men när man analyserar vad det betyder inte kan annat än tycka illa om det. Jag talar om ordet Vardagsbrott.

Tänk efter. Brottslighet som tillhör vardagen. Det ska bara inte behöva förekomma liksom. Cykelstölder, vandalism, inbrott, misshandel. Brott som polisen har knappa resurser att utreda och med låg uppklarningsfrekvens. Det är inte konstigt att man reagerar negativt när man hör ordet.

Överhuvudtaget är vardagsbrott en stor olägenhet för dom flesta i samhället, eftersom det kan drabba vem som helst och ställer till med stor olägenhet för den drabbade. Jag vill gärna se krafttag mot detta, något som jag tror skulle förbättra förtroendet för polisen och rättssamhället.

Dagen då vardagsbrottslighet är utrotat ur Svenska språket är en lycklig dag!

Intressant? Andra bloggar om: brott, brottslighet, vardagsbrott, ord, språket, svenskan, polisen, stöld, inbrott

Sharkwater är årets viktigaste dokumentärfilm

Sharkwater börjar som en bländande vacker naturfilm. Sedan kommer uppvaknandet. På den asiatiska marknaden är hajfenor en lyxdelikatess som håller på att driva hajarna till utrotning. Att se en haj, med stora köttsår istället för fenor, hjälplöst sjunka till bottnen, det gör ont i en. Det här är en film som får mig att vilja agera. Se den du också.

Intressant? Andra bloggar om: sharkwater, hajar, miljö, greenpeace, aktivism, film, dokumentär